cykelola

Sitter här i lobbyn/baren och sippar på en sval kolhydratrik dryck gjord på humle, malt, jäst och vatten. Ja vad ska man göra när recoverpulvret är slut, och jag lika så....

Dagligen så sätter sig många av motionärerna här nere direkt på den lokala kvarterspuben efter att de har kört dagens pass. Ja menar alltså direkt efter med hjälmen på 3/4 och både utsvultna och svettiga. Det enda jag själv vill göra är det samma som jag gör hemma. Fylla på med snabba kolhydrater, strecha och sen duscha. Om jag sedan efter det skulle vara ölsugen så skulle jag kanske gå dit men inte direkt. Så låter det nu men om ett par år gör väl jag samma sak och någon annan ung pojkspoling bloggar på samma sätt som jag.

När jag och Tina ställde ner våra cyklar i cykelförrådet efter dagens pass så stod detta landsvägshjul lutad mot en vägg och jag kunde då inte fatta vad det tillhörde för hoj. Skivbroms på en lvg-hoj är ovanligt bara det och är sedan skivan så jäkla stor som denna så börjar man undra? Vad gissar du på?
Dagens pass blev detta träningslägers sista och då dödade jag de allra sista muskelfibrerna som levde. Nämligen de snabba. Spurter, stötar, (döds)ryck och naturliga intervaller och passet var inte längre än ca 1,5h. Alldeles lagom för att hinna ta ut lite cash, äta en bocadillo på stan, packa ned cykeln med vemod.... JAG VILL INTE ÅKA HEM!!
Samtidigt kan man göra det med gott samvete då detta har varit ett grymt bra träningsläger med mycket timmar, svett och inga tårar.
SUMMERING: Har kört 47 timmar här nere.
                         Då har jag hunnit med 135 mil.
Jag kunde ha jagat mer mil och timmar men samtidigt ville jag ju ha kvalitè oxå och jag har ju kört lagtempo, klättrat mycket, kört intervaller för syreupptagningen. Fick ett tips av den gamle bersgeten Kjell Nilsson att på deras tid körde de mycket på tröskelpuls i bergen och han vart ju bra på det så det har jag härmat ganska friskt.
Finns nog bara en sak som grämer mig lite trots att jag inte trodde det skulle göra det. Min slangexplosion på tävlingen i söndags. Hade vart kul att se hur lång mina ben hade räckt.

Hur kommer det att bli att ställa om sig till arbetslivet hemma då?? Ja vem dukar upp buffè-frukost med minst 8 sorters fikabröd bl.a. stora chokladdonuts? Vem städar rummet dagligen när jag är borta? Vem plockar undan och diskar talrikarna? Vem hälsar glatt när jag kommer genom dörren varje dag?
Jo det måste väl bli Tinas uppgift va?
Finns ju mycket annat att se fram emot hemma.....som snö, räkningar och arbete.....

Jag hoppas oxå att de andra elitåkarna i Almby IK får ett grymt träningsläger i Italien. De åker idag och jag hoppas de får lika bra väder som vi har haft här. En regnig dag av 13 möjliga. Kört hårt.

Checkar ut imorgon förmiddag efter att ha laddat magen lite extra för morgondagen blir den längsta av dem alla de senaste två veckorna... Suck!
Hej så länge, vi syns snart. Tyvärr...

Denna lilla klarblåa sjö hittar ni på ca 600 meters höjd. Jag har varit både högre och lägre idag för det blev 2890 höjdmeter idag. Det hade aldrig gått utan den vita chokladen...

Jag startarde med den råda gruppen idag. Värstinggruppen där ingen klagar om det går 34-36 km/h på platten. När vi kört ca 1:40h så var vi i samhället Valdemosa och klarat av en klättring på ca 300 höjdmeter. Där handlade jag lite vatten och en sån där tysk RITTER-choklad. Vit med hela nötter i. Det dröjde sedan 4h innan jag blev hungrig och någon hammare blev det inte idag heller.

I det läget visste jag inte hur bra detta pass skulle bli men jag lämnade rätt snart gruppen för att kunna köra på lite hårdare i backarna. Förra året körde mina två klubbkompisar från byn Soller upp till en viss tunnel på 42 minuter. Klättringen är 14 km lång och om jag inte missminner mig så stiger den drygt 800 meter. Lite osäker på vart de startat sin klocka så gjorde iaf jag en markering på min alldeles efter den sista korsningen, ca 100 meter innan skyltarna "sa Calobra 28 km"  Trodde absolut inte jag kunde matcha deras tid då jag nu kört rätt mycket här nere och dessutom 12 dagar i rad. Kom dock upp till tunneln på exakt 43 minuter vilket jag är nöjd med.

Jag är nog en extrem tävlingsmänniska och gillar utmaningar nästan oavsett vad de gäller. Springa till bussen, spela fia, monopol eller allra helst cykla. Många gillar nog att även utmana mig då de vet hur dålig förlorare jag kan vara. Nu kunde jag ju inte matcha Matte o Jonas tid men det gör inget. Att jag bara var en minut efter känns helt OK. De är ju jäkligt bra klättrare trots sina 80 kg ;-) En del rekord slår man med flit då det kan handla om en bestämd sträcka på en lika bestämd tid men andra rekord sker bara av sig själv liksom....Läs vidare...

Fortsatte vidare över bergskedjan mot Sa Calobra korset och mina ben sa att de inte behövde klättra något mer för detta träningsläger men jag vet ju att det nu dröjer minst ett år innan jag kommer hit igen så va fan! Klart jag skulle köra 2x12 km extra när jag ändå var här. Vek av mot den kända, snirkliga vägen och kom ned till den lilla byn vid havet. Unnade mig ett kort fika stopp i min ensamhet för att sen försöka mig på att göra en bra tid upp. Jag noterade att när detta rekordförsök startade hade jag cyklat i 4h o 25 minuter. Vet inte riktigt vad som var i kaffet men från det nymålade Startstrecket upp till målstrecket körde jag på 34:30min. Måste höra med L.Bleckur vart han körde ifrån då han klämde den på 35 min...

Efter det så kändes benen fortfarande bra och jag undrar om kroppen har blivit härdad här nere?? Kan det verkligen vara chokladen ? Måste sopa iväg en sponsorförfrågan till Ritter-choklad då jag redan kör på en tysk hoj ju.. Hur svårt kan det vara?
Skönt att komma ned till havsnivån och få lite kantvind istället för alla backar som jag haft hela dagen. Väl hemma så noterades ett annat rekord. Detta var mitt absoluta längsta träningspass någonsin. 6 timmar och 25 minuter och 184 km vilket ger ett snitt på 28,5 km/h men det skrämmer ju iofs ingen.
Nu så här vid kl.20:00 på kvällen sker de flesta rörelserna väldigt försiktigt då det inte är lång borta till kramperna.
Ett sista pass imorgon som inte blir över två timmar för det behöver jag inte. Tycker jag själv.
Ciao. Det börjar kännas nu...

Bor ihop, fikar ihop, cyklar ihop, solar ihop och går i likadan kläder. Vart ska detta symbiosliv sluta?

Igår såg jag en ruskigt bra film. Har fått med ett gäng filmer av Mattias B och igår rullade The kingdom på datorn. Den behandlar ett ständigt aktuellt ämne nämligen problem med olika bosättningsområden nere i mellanöstern. USA som den största oljekonsumenten som är beroende, men på samma gång en slags gisslan, hos oljeländerna. Utan att redogöra hela filmen så var det både spänning, action och bra klippning. Musiken däremot var det inte oscarsklass på men helt klart en grym film. Se den.

Imorse så skrattade jag under frukostbuffèn här nere på hotellet. En av ledarna hade nämligen ringt hem på morgonen och när jag fick höra om busvädret hemma så trivdes jag genast mycket bättre här. Dessutom var det återigen potatisbullar till frukosten. Jag älskar potatisbullar!

Tror bilden ovan visar att vi även njöt under dagens träning. Eller ja mera under fikat kanske. Jag börjar känna av ett muskelfäste på baksidan av knät nu så jag ville inte köra toklång och skithårt idag så det fick bli en kompromiss då jag ändå ville få lite högintensiva intervaller. Jag hängde med den så kallade Röda gruppen här nere som skulle köra den tur jag körde själv igår. Jag tyckte det kunde vara kul med lite sällskap så det gjorde inget att jag nyligen sett de där vägarna. Vädret var oxå strålande idag så man fick en chans att förbättra den fulsnygga solbrännan man får som cyklist.
Väl framme vid Puig de Randa så körde jag tre stycken lite längre högintensiva intervaller och det gick verkligen skitbra. Både med tanke på muskelfästet och att man nu tränat ett antal dagar i sträck.


En bild ifrån gårdagen men det spelar ju ingen roll då jag var där idag igen.

Gjorde en dum grej igår oxå. Provade en Scott addict, med Zipp 303 hjul i precis min storlek. Den väger 5,8 kg.. Fan vad skulle jag provköra den för?? Onödigt att få veta hur den känns jämnfört med min 8,2kg Focus...

Hej hej. syns imorn..

Inte en enda bild att bjuda på idag. Dåligt men det har varit tävlingsnerver idag och då tänker jag inte på kameran i första hand....

Vaknade flera gånger inatt av stormvindar. Ja det är ingen överdrift och dessutom så regnade från sidan, uppifrån och kanske även nerifrån. Det sista vet jag inte för att gå ut och kolla var inte att tänka på.
Vid frukost hade vinden lugnat sig och det var endast lite duggregn. Vid avfärd till tävlingen så var det uppehåll och nästan ingen vind alls. Vi cyklade till tävlingsplatsen Ariany och hade faktiskt en följebil med ett gammalt proffs vid ratten. Precis som det ska vara. Synd att han inte fanns där under själva tävlingen.

Tävlingen idag var 9 mil (2x45km) och liksom tidigare år är det nästan en kamp mellan sverige och spanien. Det är märkligt att ett cykelland som spanien och i synnerhet Mallis har så dålig tävlingsorganisation. Eller nej förresten. Det ordet finns nog inte här för man får stå i en rökig bar i kö i ca 45-60 minuter för att få anmäla sig och starttiden blev framflyttad ca 25 minuter.... 
Själva banan är bra och det finns gott om poliser på motorcyklar som far kors och tvärs och varnar övriga trafikanter. Det finns även en kvastbil som åker sist och plockar upp cyklister som inte kommer runt banan. Det vet jag med 100% säkerhet för där fick jag åka idag.

Jag har just suttit och kollat in dagens pulsfil nogrant och det är skönt att se att puls och ben jobbade i symbios. Benen var starka och bra idag och jag var faktiskt aktiv i loppet vilket jag inte brukar vara på landsvägssidan. De tydliga pulstopparna visar när jag var uppe och hjäplte till och den snabba pulssänkningen efteråt är ett bra tecken. Jag blev dessutom en erfarenhet rikare då jag efter ca 45 minuter fick en blixtpunktering. Det small till och efter bara 3-4 sekunder körde jag på fälgen. Inge roligt men det hör tyvärr till sporten. Tidigare har jag bara fått smygpunkor. Jag klarade mig iallafall från krasher men med en liten marginal då det small i hög hastighet på en raksträcka och den första killen som dröp i marken träffade min höft innan så det var nära. Några som jag tyckte satte färg på tävlingen var ck valhall som hade många gubbar på plats och alla verkade vara attackvilliga idag. Vann gjorde dock en spanjor idag.

Många frågor mig hur många mil man tränar och mitt standardsvar blir att jag inte räknar i mil eftersom jag tränar mtb, racer och ibland även löpning men denna vecka kan jag ge en summering för här blir det bara racerträning. Det är inga imponerande siffror då jag varken är mil eller tim-jagare.(jag jagar kvalitè :-)
 Denna vecka har det blivit ca 63 mil och 22,5 timmar. Redan imorgon börjar dock jakten på att slå det nästa vecka. Snacka om dubbelmoral....

Distanspass, bergspass och korta intervallpass är minst tre byggstenar som ska infalla nästa vecka.
Hoppas påsken varit bra för er. Här bjöds det på champange till frukosten imorse.....konstiga vanor de har här nere...
Ciao

Har cyklat i strålande soll, lagoma vindar och en temperatur som vandrat mellan 19-23 grader. Hörde det ryktas om att det snöat hela dagen hemma...... Woahahaha!

Det måste resa tusentals passagerare från arlanda varje dag och en massa olika bekymmer och problem måste dyka upp dagligen. Jag tror inte att det hela tiden är nya problem så någon slags rutin måste ju finnas av både personalen och hela organisationen runt flygplatsen om hur problem ska lösas. Även igår så skedde det ett problem och då liknar det helt plötsligt en hönsgård och det saknas en tupp som tar tag i problemet. Här menar jag inget med olika könsroller men man får som resenär inget tryckt intryck av flygplatspersonal.
Problemet var: Vår grupps cyklar (13 st) var inte inbokade till Mallorca men tydligen var de det på hemresan?! Vi blev till slut tillsagda ca 30 minuter innan take-off, då vi äntligen fick checka in, att flygbolaget INTE kunde garantera att våra cyklar kom med till Barcelona och inte heller därifrån till Mallis. 
Vi hade inte mycket att välja på än att resa och hoppas på det bästa och när vi gick på nästa plan nere i Barcelona var det några av oss som åtminstonde såg några svenska cykelkartonger lastas på vårt plan. Förhoppningarna var höga...

Väl på den varma cykelön så var det bara tre stycken triathleter från Motala som inte fick deras hojar men vår grupp kunde andas ut. Allt var med.

Dagens pass var en lagom start där några ur Örebrocyklisternas juniorer var med och var som kalvar på grönbete och dessutom en otroligt barnslig humor som passar mig då det bara är i mitt rese-pass som jag är gubbe. Det sprättes och spurtades medans jag pratade gatstenskörning med den gamla räven Kjell Nilsson som kört det mesta i proffsvärlden utom just Paris-Roubaix. Då kan jag snart skryta över det mot honom. Även jag sprätte till när vi körde i dagens brantaste backe med ovanligt skarpa serpentiner. Jag gissar att det var i samma backar som två klubbkompisar blev fotade för en cykeltidning förra året, det påminde mycket om det stället.  När vi kört ca två timmar sa en juniorprofil att " Nä träning är överskattat, nu åker vi hem och solar" . Jag tänkte att sola kan jag göra nån annan gång så jag skarvade på lite grann men fick ändå bara ca 3 h denna första dag och ca 700 höjdmeter men det är ju 13 dagar kvar.

I övrigt så bor vi i år på ett snäppet finare hotell än tidiager med utsikt över både berg och hav från frukostmatsalen. Riktigt nice. Det bor oxå mycket tyska triathleter här och när man går till frukosten på morgonen har de redan tränat en gång. När man går och slöar eller ska handla mat på eftermiddagen så sticker de ut och springer. Är det några som måste ha svårt att vila så är det väl de....
 
Jag har det inte. Det är träningen som just nu är jobbig. Så jobbig att jag faktiskt svettas.

Hej hopp bocadillo

Ja vad gör man inte för att locka nya läsare?
Igår laddades det ordentligt för kommande träningsläger. I kronologisk ordning: bowling, pizza, ansiktsmask, Lets Dance.

Jäklar vilket pass jag måste ha fått till i onsdags för även igår var kroppen seg och ville inte köra ett sista pass med intervaller innan träningslägret. Mina samlade erfarenheter sa att det inte var så smart att ändå tvinga benen köra backintervaller och komma till cykelön Mallis lätt nedtränad utan bara köra ett lagom utepass i lagom fart med en lagom backe. Jag hade något förhöjd vilopuls igår morse vilket var ytterligare ett bra tecken, eller dåligt tecken, på att kroppen jobbar med att återställa sig till Mr. 100%. Det blev förmodligen ett sista pass på tung vintercykel men det var ändå trevligt pass för vägarna var torra och fina och även Mattsabacken var jämn och fin. Inte en isfläck eller regnfåror efter smältvatten. Fortsätter våren så här kan man ta härliga turer i Kilsbergen direkt när man kommer hem. Förhoppningsvis på den nya, snabba, heta, tjusiga Raven extreme.
Kolla denna länk Henke för bättre bild och detaljer på hojen.
http://www.focus-bikes.de/bike_detail.asp?active=1&lang=german&rub=mar&pr=751903&do=det

Runt lunchtid igår ringde min ena lillasyrra lite spontant och undrade om jag ville med och luncha och bowla. En bra och rolig idè då även farsan och min andra lillasyrra var i stan och vi hade kuponger som gav halva priset på just denna kombination. 90 kr för lunchbuffè och en timmes bowling är helt klart prisvärt. Ett litet avsked blev det oxå för syster Ewa som på måndag ger sig ned till holland för att jobba med det hon gillar mest, hästar. Skönt att få stärkt självförtroende oxå då jag bokstavligen krossade dom i bowling (hehe) men ett toppresultat på 168 visar att jag ska fortsätta med min cykelkarriär istället för bowling :-)

Mountainkbike på hög nivå ger inte bara en bra kondition. Du riskerar oxå att bli mentalt sjuk i form av viktnojja. Weightweenie som det medicinska uttrycket lyder. Inte bara på den cykel du trampar utan även på dig själv. Jag har de senaste dagarna tappat mer vikt än jag hoppats på (62kg) så jag unnade mig pizza igår. Tina har dessutom fått klara besked från sjukhusets dietist att hon äter för lite så hon var inte sen att göra mig sällskap. Undra om det var just pizza som dietisten tänkte på?? Det är väl bara pankaka som kommer lika nära tallriksmodellen som pizza :-) så tänkar man så blir det mer pizza framöver.

En direkt riktad fråga till dig Micke när jag ändå snuddar vid viktnojja... Varför bytte du så mycket grejer?? Som t.ex bakväxel och hjul. Bromsar, styrstam mm. kan jag själv förstå. Du kör väl dessutom med snurrväxlar istället för trigger och där skiljer det förvånansvärt mycket vikt oxå och de är ju dessutom billigare men jag gillade känslan mer i trigger-reglagen då jag provad båda de två senaste åren. Jag orkar inte lägga ned så mkt energi på att jaga mer gram, jag gör ändå en bra viktnedskärning. Hade jag pengarna skulle jag dock byta till maguras marta sl för de är de bästa jag någonsin haft.

Igår hittade jag en lite, tunn påse längst in i skåpet i badrummet. FACEMASK stod det tydligt och jag var nära att direkt lägga upp den på Tinas hylla men sen såg jag även texten "for men" på den och varken jag eller T kan minnas att någon har köpt den så den har nog legat där ett bra tag. Det var första gången jag testade att smeta in ansiktet i klegg bara för att det ska vara bra för huden. Kan säga att jag kände mig lika manlig som när man står i duschen och rakar benen. Tur att jag väger upp detta fjolleri med att jobba med motorsåg på dagarna. 

Nu ska datorn snart packas ned för avfärd och en tanke slog mig under allt plockande här hemma. Vad mycket elektriksa prylar man släpar med sig för att överleva 14 dagar. Dator, mobil, kamera. Allt med laddsladdar och överföringskablar. cefar-muskelstimulator, liten vattenkokare och espressomaskin. Pga av allt detta blev det bara plats för ett par kalsonger men det handlar ju bara om 14 dagar trots allt......

Hipp hej. nästa uppdatering blir på spanska. 

För en tid sedan skrev jag inlägget "YES!!" med typ innehållet "fy fan vad glad jag är". Jag är fortfarande glad och på jobbet går det oxå bra. Varför?? Läs vidare...

Jag börjar väl som vanligt att backa bandet några dagar men samtidigt så finns inte mycket att rapportera från måndagen och tisdagen. Jag stod och dagdrömde på jobbet, när kollegan var i skyliften, att på alla andras hemsidor/bloggar läser man alltid något kul eller framgångsrikt (fast inte på Oscar E sida ;-) men jag har ju inget roligt att skriva om....Men så kom jag på det.
 Jag håller ju inne några hemlisar som kanske kunde vara kul att skriva av sig nu när några har gissat så mycket, och ibland så rätt. Det har även dykt upp gissningar om giftermål, graviditet och lotterivinster men så var det inte.
Det var en arbetslös morgon den 19e Februari som jag hade tre stycken väldigt bra telefonsamtal. Alla tre rörde sponsring. De var av olika karaktär och storlek mer än så vill jag inte säga men de kommer iaf att påverka hela min säsong i positiv bemärkelse.
 Det kanske roligaste var till en person som jag skulle bestämma träff med för ett eventuellt sponsoravtal. Det företaget har sponsrat mig två år tidigare men den förra kontaktpersonen hade slutat så den här nya mannen visste jag inte riktigt vem han var. Det lät ungefär så här " Ja hejsan Ola Hellström här. Vi skulle bestämma en träff för att prata om lite sponsring?"  Han svarade " ja hej. Varför sa du inte förra gången vi pratades vid att det var du som var cykelbud förr och dessutom har systrar som tävlar i hästhoppning? Det är lungt med sponsringen. Vi kör. Vi kör. Hej"     Jag blev nästan svarslös då det lätt var den enklaste sponsorjakten jag gjort.
Två samtal senare var det dessutom klart att jag kommer att köra på en ny mtb i sommar. En Focus raven extreme.
Den blir nästan ett kilo lättare än min förra hoj vilket är väldigt mycket. Det är verkligen många bäckar små som gör den viktskillnaden. Ny framgaffel, nya hjul, ny ram mm. Dock funderar jag ändå på minst två stycken sätt att pimpa den och göra den ännu lättare.
Detta är min nya hoj i skala 1:2 då jag kör på XS.
Det farliga med att avslöja detta nu är att jag inte har cykeln än. Allting inom cykelbranschen är alltid försenat. Köparen blir lovad en sak, handlaren blir lovad ett datum,  importören blir lovad ett annat datum från fabriken som säkert inte heller vet hur det är med matrialtillgång eller semesterbokningar i deras produktionsled. Focuscyklarna är inget undantag tyvärr men jag fattar inte hur denna bransch kan fungera så här. I slutänden kanske jag inte får cykeln förrens i augusti... Gud förbjude.
Det som har förstärkt den här härliga känslan är att jag varit frisk och känt mig pigg ända sedan... ja typ november, december. Jag tror mycket på vårat kosttillskott mivitotal. Det kompleterar nog upp det jag inte får i mig via öl och bloody mary. Att få vara frisk och hel hjälper verkligen när man vill träna så mycket som jag vill. Nu på senare tid har jag även blivit bättre på att vila vilket är tråkigt men nyttigt.

Igår var det korta intervaller på schemat och allting funkade jättebra. 2 block med korta intervaller räckte inte för mig igår utan jag slängde in ett block till fast med något längre intervaller. Skönt att få köra sig helt slut ibland vilket kändes även imorse då inte bara benen utan hela kroppen var trött. På jobbet väntades det att dra ris i uppförsbacke hela förmiddagen så mitt kloka huvud bytte kvällens intervaller från hårda till lagom. 3 stycken 10 minuters på halvtungt motstånd blev det medans jag satt och tittade på tre andra klubbkompisar som slet med sina 4minuters intervaller. Undra om jag ser ut så där när jag kör hårda intervaller oxå?

Nä nu längtar jag verkligen iväg till träningslägret...Åker på söndag och jag lovar täta men korta uppdateringar. Mycket bilder blir det med för att göra er extra avundsjuka.
Har tagit ut kompledigt imorgon för att fixa lite med packning, sömn, slöing, hårdrockslyssning, träning och packningsförberedelser. Det följer nog med två lyxprylar i år som inte varit med tidigare. Min espressobryggare och en liten vattenkokare.
Cia på er blekfisar :-)

Bild från 2006 över klättringen Sa Calobra på Mallorca. Här är det tänkt att jag ska svischa om bussarna först utför och stå i en kaxig pose nere vid havet när de överviktiga tyskarna kliver ur bussarna. Sen ska jag trampa om dom uppför för att vinka (helt oberörd) till samma lederhoosen-beklädda, ölluktande turister på toppen. Fiction eller verklighet, det visar sig om en vecka.

Igår var det planerat ett distanspass men det rent ut sagt urusla cykelvädret i kombination med motivationen, hos iallafall två av de tre cyklisterna, inte gav ett resultat av ett längre distanspass. Endast 2:45 h blev det men alla tre hade ju andra planer på eftermiddagen. Mattias B och jag var draghästar åt en förvånansvärt stark Tina och om det har med en kinesisk mirakeldryck att göra vet vi inte. Läs hennes egna berättelse på hennes sida.  Matte skulle köra intervaller i klubblokalen senare igår eftermiddag men där satt jag tis, tors, fred och lördag så att sitta där en femte gång på söndagen ville jag inte. Nä Tina och jag skulle köra ett stationspass på friskis o svettis där man kör styrka för hela kroppen med just kroppen som egen tyngd. När vi kom dit så var det tokfullbokat så det fick bli ett styrkepass på gymet istället. Inte fy skam det heller då det inte har hunnits med något sådant denna vecka. Jag lade in lite extra träning för magen vilket absolut inte har något att göra med Mallorca och badbyxor.....

En helgs aktiv vila från jobbet gör tydligen susen för ryggen. Jag har ju bara tränat på som vanligt med cykelträning och det märktes idag då man återupptog skogshuggningen. Känner just nu inga trötthetssymtom alls i ryggen vilket är gött! Fällde nog den största björken hitintills idag oxå. 21 löpmeter till massaved blev det av den så den var väl 23-24 m hög. Eller snarare lång då jag ju mätte den på längden :-) På Må Bättre mässan i helgen fick jag en liten magnet fastsatt i örat av en dam som gjorde puls-och tungdiagnostik på folk (även mig). Den satte hon tydligen på hjärtats plats, fast på örat om ni förstår. Det var i lördags fm och den sitter fortfarande där vilket orsakat att motorsågen fastnat i örat på mig 17 gånger idag ;-)

Det är tur att man vill vara ute i tid ibland. De cykelkartonger vi har fått upptäckte vi var för små nu ikväll och då är det ju bra att man har en vecka på sig att fixa det lilla problemet. Innan jag skruvade racerhojen lite så provkörde jag den nere i vårat stora varmgarage vilket var en obeskrivlig skön känsla då man har suttit på en tung vinterhoj i några månader. Hoppas den känns lika kvick på sommarens tävlingar.
Jag och Tina var dessutom nere i garaget och fixade med lite prylar som några av er kommer att få se under sommarens tävlingar. Jag gillar hemlisar men jag är dålig på att hålla dom :-(

Jag har en kortare tid sett fram emot tv-programmet " i en annan del av Köping" men nu prioriterar jag ett annat program som går samtidigt med det. "Hela och rena med Erik & Mackan" heter det och går söndagkvällar på TV6. Dessa två killar är två kända radioprofiler vilket är helt naturligt då de har ett radiomässigt utseende men shit vad roliga dom är även i tv. Spana in dom om du t.ex. gillar "De Luxe" i P3.

Nu väntas kvällsthè och lite slöande i favvofåtöljen.
Ciao

Har idag besök Må bättre-mässan och tränat tre olika intervaller i årets längsta inomhuspass.

Det har varit en lite sämre uppdatering än vanligt denna vecka och det beror på att det är mycket som ska fixas inför kommande träningsläger. Vi åker ju nästa helg och alla pusselbitarna är inte på plats så det blir en del telefonsamtal att ringa i veckan. Skönt ska det bli iaf med 14 dagars cyklande och tränande. I år hoppas jag även på att få klå min rekordtid uppför klättringen Sa Calobra från 2006. En annan förhoppning är att det inte ska bli lika pissigt väder som 2007.

I torsdags körde jag 4minutersintervaller för att främja syreupptagningsförmågan och de är jäkligt tuffa men effektiva och det spelar stor roll hur dagsformen är om det ska lyckas eller inte. Då funkade de bra men igår var tanken densamma men redan på vägen till klubblokalen så kände jag att det inte skulle funka. Valde då att inte ens försöka mig på dom och sedan bli besviken så det fick bli tröskelintervaller istället. (gammal o klok?) Körde efter det mer eller mindre klassiska 8-2-receptet.
Idag blev det tre olika intervaller inbakat i samma pass. Först 4-minuters, sen korta spurter för att tvinga de snabba fibrerna att vakna till liv och kämpa lite. Efter det så avslutade jag med en lång, tung rackare på 20 minuter för att stärka upp motorn lite. Särskilt stärkt kände jag mig inte på vägen hem då slakmotorna hade förvandlats till berg.

Anledningen till att det blev inomhus idag var två orsaker. Jag och sambon gick på mässa på förmiddagen och sedan avlöste regnskurarna varandra på eftermiddagen. Mässan var premiärmässa på stans nya multihus som ska användas till konserter, sportevenemang och just mässor. Må bättre-mässa hette den och det är ett hett och intressant ämne tycker jag. Dessutom är det väldigt kommersiellt nu då det mesta inom spa, ekologiskt, hälsomedvetenhet går som smör i solsken nu oavsett vilken förpackning det står på. Då mycket styrs mer av pengar mer än visa/ge sanningen så var det fallet  även här. Vi har t.ex. en våg här hemma som ska visa din fettprocent. Vi provade en motsvarande, fast mer avancerad, i en monter. I ytterligare en monter så mättes den med en elektrod på foten och en på handen för att ge en mer rättvis bild. Siffrorna på min fettprocent är 5%, 22,7% samt 11% . Stor variation alltså. Den våg som visade 22,7 bedömde oxå min fysiska gradering till en 1a på en skala mellan 1 och 9. En nia betydde: låg fettprocent, hög muskelmassa. Ettan betydde: Ser ut att vara i form men har hög fettprocent och låg muskelmassa. Tack för det televerket! Jag låg dessutom på gränsen mellan "normal" och "overfat".... Detta visar ännu en gång skilnader på olika testmetoder och skall tas med en klackspark. Jag vill se det så iaf annars måste jag ju sluta med lösgodis och skånska pepparkakor.

Träffade oxå en man som imponerade på mig ca 20 sekunder efter han hade presenterat sig för mig. Genom att be mig titta åt olika håll med ögonen så blev jag olika stark i mina armar som han samtidigt höll i. "Det sitter här, i andra nackkotan" sa han och pressade mig i nacken i ca 10 sekunder.  Nytt test och jag blev helt plötsligt lika stark oavsett vart jag tittade. Det låter säkert som hokus pokus när man skriver om det här men ni skulle vart där. Han har även behandlat Emilia Fahlin och hon har ju redan fixat några segrar i år så man kanske ska boka in en tid...
En annan mycket omtyckt monter var Engelbrekt Choklad! Där spenderade min bättre hälft dryga 200 kr på kvalitèts choklad som hon gärna får hjälp med att äta upp här hemma.
Mer feminina sidor....Såg ni Tinas troschock igår?? Ja mat-Tinas alltså inte min Tina i Lets dance? Fan va taskigt av expressen att slå upp värsta bilden på löpsedlarna.
Ännu mer fjolleri: Ikväll är det melodifestival med andra chansen. Kan det kännas mer oitressant?? Finalen kan man ju se då det är ju då det gäller men ikväll blir det nog en krigsfilm, espresso och mörk choklad.
Säger som min gamla matsponsor Mr. Marcus. Det ska va gott o leva!
Imorn blir det distans. tror jag.....
chipp!

Tidigare i vintras hälsade jag på kameler, i fredags var det strutsar. Närkeslätten är exotisk.

Igår skrev jag ett lagom långt, roligt och innehållsrikt blogginlägg som bara försvann. Fick sätta mig och formulera allt en gång till men då blev det något förkortat. Tack för alla snälla och roliga kommentarer förresten. Inte bara igår utan alla genom tiderna.


Mr. Muscleman 2008?? Loves the job you hate.

Intervaller sitter bara i huvet. Ja dom hårda iallafall. Efter en hel dag fysiskt jobb (se bild ovan) så var förväntningarna på dagens 4x4 intervaller då pulsen ska upp på 90-95% av max inte så höga. Det är lätt att man blir bekväm och inte pressar på det sista men då måste man ta till all motivation och prestationsångest man har och köra hela intervallen ut. Sen upprepa skiten 4 gånger till..... Jag var på väg att ge upp på den sista men tänkte "Nä fan heller, de är just den här som gör mig bättre" och jag tror jag hade högst puls på den intervallen.
När jag lägger ned den här elitsatsningen så är det just den här typen av träning jag inte kommer att köra. Nä då ska jag bara köra under mjölksyratröskeln och verkligen vara bekväm av mig.


jobbarkompis Mats. Fotograf, cyklist och skogsjobbare. Han är dock oskyldig till den äckliga fläcken på gardinen....

Imorgon ska det joggas till jobbet 05:45 och springas därifrån 16:15. 

Vill du inte läsa en snuskig fräckis som jag garvade ordentligt till igår i skogskojan så sluta läs nu.

Elsa är på husmorsgymnastik i skolans gympasal när hon plötsligt halkar..går ned i spagat å fastnar som en sugklocka. Vaktmästaren tillkallas o ber Elsa att ta av sig på överkroppen varpå han försiktigt börjar skruva på vårtorna... Vad tar ni er till skriker kärringarna i gruppen! Jo säger vaktis. Om jag skruvar här uppe blir det vått där nere o då kan vi skjuta henne fram till golvbrunnen.. o där släpper det......

Tack Robert för du förgyllar min tid med hantverkarsnusk.

Jag zappade förbi en tv-kanal häromdagen då en viss Gynning stod och "konverserade" med en viss Silverstedt på ett hustak i USA. Två urholkade kokosnötter hade haft en mer inteligent konversation. Själv är jag korkad på ett annat sätt..


Jag glömde att ta med kameran till jobbet idag för att få lite häftiga och exotiska bilder men icke. Något som dock fastnade på bild var gårdagens otroligt goda hemlagade hamburgare gjorda på hjortfärs som i sin tur var skjuten av jägare Arne Hellström, strax sydöst om Hjortkvarn.
Jag har inte stora händer, de var burgarna som var små. Vilken tur att det fanns flera. Tilltugg var sallad och potatis, morot och persiljerot i ugn.

Idag kunde jag ha förstört mitt kommande träningsläger på Mallorca genom ett misstag på jobbet. eller ett snedskär kanske man ska kalla det. Vi återupptog det skogsjobb som vi avlsutade förra veckan och när man jobbar så här mycket med ett ganska farligt redskap så kan man inte snåla in på säkerheten. Jag har därför (självklart) huggarstövlar, huggarhjäm och huggarbyxor. De sistnämda har ett effektivt sågskydd insytt i själva tyget för att kunna stoppa en rusande motorsågskedja på nån tiondels sekund. Det finns byxor som har detta skydd i HELA byxan men de är både otympliga och väldigt varma så det vanligaste är att man bara har skyddet på framsidan. Ja menar....vem sågar sig själv i rumpan??  Ca 40-50 gånger om dagen släpper jag högerhanden (gashanden) från sågen för att flytta undan grenar som ligger ivägen för mitt sågande, inge konstigt med det. På eftermiddagen så hann dock inte kedjan stanna riktigt innan jag kände ett ryck i byxan på utsidan av mitt ben. Det var sågen som hade huggit mig ca 4-5 cm från kanten där skyddet går över till tunnt tyg. Hade det tagit där så hade det blivit ett ordentligt snitt i baksida lår. Aj aj...

Innan hamburgarna igår så hade det avverkats ett rätt tråkigt distanspass. Inte pga. sällskapet utan det var själva turen som var tråkig men det var både första och förmodligen sista gången den här vintern så det kändes ändå ok. Det blev till Arboga för att sedan vända hemåt en annan väg men ännu mera sidvind mot Fellingsbro, Frövi, Ervalla och hem. Ca 110 km blev det.  Tempot var oxå så där lagom och tur var kanske det för Tina och jag hade bokat in bowling senare på eftermiddagen.
När vi kom till STRIKE & co som det heter så upptäckte vi att ca en miljon ungar runt 7 års ålder hade bokat nåt barnkalas samtidigt för de satt, sockerhöga och allmänt uppspelta, och käkade tårta på läktaren 5 meter från banorna. När vi bowlat halvvägs genom våra serier rusade ungarna ned till banorna och naturligtvis hamnade de på både vänster och höger sida om oss. Ca 10 minuter senare släcks ljuset ned i lokalen utan förvarning och klot och käglor blir självlysande. Discomusik strömmar ur högtalarna och blinkade (störande) lampor dyker upp ur tomma intet. Ungarna blir från uppspelta till helt exalterade när Markoolio sjunger om reggea i sommar. Jag blev visst oxå lite axalterad för efter ytterligare en spärr impar jag på kidsen med lite Markoolio-moves.....

Skönt att äntligen lämna den lätta träningsveckan bakom sig för den gav mig bara prestationsångest och dåligt samvete. Jag har verkligen svårt för att vila. Förutom när jag är sjuk men nu lyckas jag ju inte bli det heller. (Tack Mivitotal) Jag har svårt att känna mig nöjd med min träning om jag inte har tagit ut mig och det är kanske det man måste känna om man vill utvecklas men samtidigt vet jag ju att det inte funkar att köra så jämt. Nåja, nu har jag iallafall vilat länge nog och imorgon väntas jäkligt tuffa intervaller så då ska jag väl vara nöjd??

Summering: Puckade blondiner med stora bowlingklot ska fota och träna hårt imorgon.

Mer bilder lovas i nästa inlägg....
Hej hopp, blodpropp