cykelola

Man brukar väl säga att man vill ha sol och värme på sin semester men idag var det rätt skönt att vakna till spöregn och sen bara kunna vända på sig och somna om. SEMESTER!!

Snart kommer min bästa tjej hit (näst efter Sara och Pussycat dolls förstås). Jennie och jag skall jogga en sväng ihop med amerikanen Garmin och finnen Suunto. Hon har/håller på att fastna i joggingträsket vilket jag naturligtvis stödjer till 100%.

Bilder kommer nog på det.

Annars ska jag inte jobba med O-ringen förrens i eftermiddag vilket ger mig en hel dag med     Ingenting. Får se hur ryggen mår efter vår joggingrunda. Antingen blir det bara att åka och handla mat eller så är jag sugen på att dra ett hårt cykelpass. Fast inomhus. Vi får se.

 

Film

Jag ser inte så mkt film som jag önskar. Tycker det är jäkligt kul med att se extra-material och hur man spelat in, specialeffekter, bakgrund och sånt där lull lull. Jag har fortfarande inte sett Sin City eller 300 men Watchmen har jag sett till 80%. Dessa 3 är gjorda av samma regissör, Zack Snyder som nästa år släpper Sucker Punch. Kolla in den snygga trailern.

Igår när vi cyklade till jobbet och kom ned till slussen skrek Sara till " en utter, en utter..."
Det hon såg var en bäver som var ute och gick. Jag fick upp mobilen och förevigade det men ville inte cykla för nära då han (eller hon ) säkert skulle hoppa ned i vattnet. Men häftigt var det iaf.

Lite senare på dagen när jag gick och klippte häck och skulle stänga av häcksaxen så satt det en ny kompis på handsken. Han satt där och lät sig beskådas ett tag. Ännu ett häftigt djur.

Eftersom det idag är en av mina första lediga dagar, även kallade semesterdagar så bloggar jag på morgonen. Sara har cyklat iväg till jobbet då hon inte har några betalda semesterdagar. Kändes gött att kunna ligga kvar. Frågan är dock om det verkligen känns som semester idag? Jag ska ju hjälpa till med O-ringen i 2,5 dag. Känns kul men ändå inte som semester. Nä då blir det nog skillnad till nästa vecka då vi sticker till Åre :-)

Gårdagens träning
Jag har flera ggr lovat en polare att hänga med på deras rugby-träningar. Igår blev det av och jag var nog mest orolig för att jag skulle ådra mig en knä eller lårskada som skulle påverka min fjällmara.
Jag har tränat ganska många sporter genom åren och jag måste säga att flertalet av dem har varit jobbigare än gårdagens träning men sen ska jag väl inte dömma efter en enda gång heller. Det var kul, men ganska svårt, med en massa nya regler och tekniker. Sen är ju den annorlunda grejen att man inte får passa bollen framåt utan alla pass sker ju bakåt. Det är inte självklart när man spelat så många bollspel genom åren där passen sker åt båda hållen. Vi körde en lugn uppvärmning med kast/passningar, kort jogg, lite styrka sen började vi med att tackla på tacklingskuddar (heter de så ??) och så långt var det inga problem. Det tuffa kom sen då vi tacklade på riktigt. Det var rätt kul och man märker hur mkt rörelse-energi en snubbe på över 100 kg kan ha när han joggar framåt.
När jag kom hem kände jag att jag faktiskt fått en ganska hård smäll på underarmen. Som en lårkaka fast på armen alltså. Får se hur det går att snickra, bära saker idag.

Hej hopp.

Jo det har vi glömt att blogga om. Den stora familjetragedin som inträffade här i hemmet igår. Neo ramlade ut från fönstret. Ingen av oss såg eller hörde nåt. Helt plötsligt var han borta och Sara upptäckte det öppnade fönstret som jag hade glömt att stänga.
Sara sprang ner och då kom han smygande ur buskarna. Har jag sagt att vi bor på tredje våningen?? Nu har han bara 8 liv kvar...
 Slush-puppie a la öl!

Igår kväll ville jag kyla ned en öl lite snabbt inför maten. Imorse upptäckte vi den... No comments.

 

Dagens träning

Gymet: Gick bra, var smart nog att inte köra några explosiva övningar. Marklyft, benböj, ny övning för hamstring, axelpress, mage, bål. 
Spinninghoj på gymet: Tog ut det sista med 3 x 10 minuter tunga intervaller.
Kan bokföra 2 timmars träning idag.

Igår stod det intervaller på våra träningsscheman och idag står det distans. Inget av dem matchar verkligheten för det har varit en slags motivationsbrist under helgen. Söndagen har precis startat men jag tänker inte köra distans idag i detta blåsiga och kalla väder.

Något som däremot är viktigt i träningslära är att chocka kroppen för att få fram en förbättring. Träna annorlunda eller hårdare än normalt. Jag tänkte besöka gymet idag och garanterat köra hårt. Något som jag kommer att få ångra under måndag och kanske framförallt tisdag.

Igår tog vi bilen till Mogetorp och så joggade vi tillsammans lite längs bergslagsleden men jag visade Sara Amboberget. Med hjälp av Suuntoklockan så vet jag att det var 12,5 km långt och vi höll ca 8 km/h i snitt. Sara körde bra och lade in en jättespurt de sista 5 minutrarna men då stöp hon ordentligt backen oxå. Ja det gjorde hon faktiskt 2 ggr under passet men hon är ju inte den som klagar utan reste sig och fortsatte. Hon kommer att klara den korta banan på 13 km i Åre finfint.
Men lite trött blev hon nog då det såg ut så här när vi kom hem

Här syns oxå lite av det nya hemmabiosystemet...

När jag satt här och bloggade tänkte jag leta fram en film på när Anja Pässon gör sälen för det såg nästan så ut när Sara slog omkull första gången igår. Istället hittade massa andra klipp. Har suttit en halvtimme och kollat på en magiker som man inte hör så mkt om nu för tiden. David Blaine. Här står han tillsammans med min favoritkvinna (strax efter Sara naturligtvis)

Minns ni Magnus Ugglas gamla låt Kung i baren? Där nånstans sjöng han "den 25 smäller det, då är man kung i baren"
Den låttexten passar verkligen idag då både Sara o jag fått våra löner och hon fick mer än mig då hon tack vare en skattejämtning bara betalar 6% skatt nu i sommar. Igår fick vi ett reklamblad från Åkes audio & video. Vi tittade lite, passerade deras butik på väg hem efter jobbet och sa " vi går in och tittar lite..."

Nu ligger det ett jättestort paket här hemma i vardagsrummet innehållandes ett hemmabiosystem från LG.

Igår blev det 4 x 5 minuter högintensiva intervaller i ljungstugan innan vi åkte iväg till Teamsportiatältet och shoppade för ca 1600 kr. Men det skulle ha gått på över 2000 kr om vi inte fått funktionärsrabatt.

Snart ska vi iväg till Familjen Jobbarkompismats och grilla.
Så här njuter man nog bäst av en vilodag tror jag: Shopping, grill och förhoppningsvis lite gott vin.

Förresten..Det finns sina nackdelar med att ha datorn i samma rum som kattlådan...Nu står jag inte ut längre!

Ingen bloggning igår. JA jag vet, det var dåligt av mig men jag fick iaf en kort pratstund med min goa vän Jennie. Hon bor i Frövi och det ligger ju längs den väg jag hade i planerna igår. Kvinnersta, Frövi, Fellingsbro, Käglan och hem men igår kom jag bara till just Frövi. Stod och pratade en stund sen var motivationen borta för att cykla hela rundan så jag vände hemåt igen.
Det blev knappa 5 mil på racerhojen men då jag gasade på hemåt så blev ändå TrainEffekten 4,0 på Suuntoklockan. Benen kände av söndagens tuffa löppass oxå. Jäkla klenben jag fått nu på slutet.

Idag stod det backe på både mitt och Sara träningsschema. Undra vilket pucko det är som skriver dom egentligen?? Sara är väldigt tydlig och duktig på att berätta hur trötta ben hon har när vi trampar iväg till jobbet på mornarna. Så här lät det i morse: "Ouh... Iiee vad det iiar i benen. Jag är jättetrött i benen" O.S.V... När vi sedan efter jobbet idag rullade mot Sörbybackarn så var det varken en pigg eller peppad Sara som gjorde mig sällskap.
Jag hade tänkt mig minst 10 ggr i slalombacken. Åt S hittade jag en backe inte långt därifrån som jag tyckte hon kunde köra i då jag inte trodde hon skulle fixa slalombacken en dag som denna. Hon körde ju tempo igår oxå. Hon slet, svor och hade ingen bra dag med hennes andning så jag körde mina intervaller och lät henne vara ifred. (det är oftast bäst) Helt utan förvarning kommer hon till mig nere vid foten av slalombacken och säger att hon skall prova den en gång. Vad gör hon då??? Jo sitter kontrollerat hela vägen upp och klättrar så där grymt snyggt hela vägen. Vet många killar här i stan som inte fixar den och genetiskt sätt så är vi ju oftast starkare än tjejer. Hon upprepade det sen 2 ggr till. Jäkla tjej och ha blivit stark.
Jag själv siktade på 10 ggr och körde 15 eller 16 så jag är nöjd oxå. Backen är för kort för att TrainEffekt ska bli hög men det blev 2,5 ändå.
Imorgon skall jag testa pulsklockan på högintensiva intervaller innan jag shoppar loss med en massa övriga funktionärer till O-ringen i det gigantiskt stora Team Sportia-tältet som nu står nere vid cetralorten utanför Ladugårdsängen.

Ikväll har jag ringt 112 och varit ganska nervös i väntan på ambulansen. I historien nedan är namnet Anders inte personens riktiga namn.

Under själva arbetsdagen idag har inge särskilt hänt. Det var efter arbetsdagen då jag och Sara åkte till klubbstugan för att snygga till området lite inför O-ringen som det allvarliga hände. Jag körde trimmer och S rensade boulebanan på ogräs. Jag tog en pause och pratade lite med klubbkompisen "Anders" om vart och varför det skulle trimmas. När jag går över ett av hindrena till klubbens hinderbana, den så kallade balansbommen, hör jag hur Anders tjoar till ca 4 meter bakom mig. Jag vänder mig om och ser hur han viftar mot sina ben samtidigt som han börjar springa åt sidan. Runt benen ser jag hur det svärmar getingar. Anders åt ett håll, jag åt ett annat och jag tror att de flesta getingarna följer honom för jag klarar mig helt utan stick.

Knappa minuten senare möts vi vid den stora stocken vid info-tavlan. Ni som nån gång varit vid klubbstugan vet vad jag menar. Han nämner att han blivit stucken men sen är det inte så mkt mer med det. Snart går jag mot Sara som står 50 meter bort och rensar ogräs medans Anders sitter på stocken. Efter getingattacken har det bara gått max 3 minuter.
Jag hinner gå halvvägs till Sara när jag hör " öh...Ola...Jag mår inge bra..." Jag vänder mig om och ser hur Anders långsamt, nästan som i slow motion lägger sig ned på gräset. Fattar först inte kopplingen och han hade ju sagt att han inte var allergisk och jag trodde han bara hade fått ett fåtal stick. Han säger att han känner sig yr och har en konstig smak i munnen. Jag frågar om jag ska ringa efter någon, typ hans fru men han svarar " Nej hon e ändå 30 mil bort. Då märker jag att han svamlar och börjar svettas tydligt. Han försvinner ifrån mig mentalt och svarar inte riktigt klart. Jag frågar om jag ska ringa en ambulans men det tycker han är overkill. "Ring sjukvårdsupplysningen istället "tycker Anders. Där är det telefonkö och han blir snabbt sämre framför ögonen på mig så jag ringer 112.

Nu tänker jag inte delge minut för minut men det som är riktigt otäckt är att sitta intill någon som blir sämre och sämre, somna in (svimma av?) till o från. Några gånger kände jag efter hans puls oxå men då jag inte kände någon blev jag oxå lite svettig. Som tur var så såg jag iaf att han andades.
Ambulansen dröjer så jag ringer igen. De är då vid universitetet. Vid mitt andra samtal blir nog ambulansen en prio-1a.
När sjukvårdarna är på plats har Anders ett blodtryck på 60/40 men då var han lite piggare än minuten innan. Det är riktigt lågt kan jag säga. Kanske var det därför jag hade svårt att känna puls.
Han kräks en del innan han lyfts in i ambulansen. Sara åker med där då jag tar Anders bil ner till sjukhuset. Färden börjar nog som en prio-2, dvs utan sirener, berättade Sara för mig men när Anders svimmar av under färden åker sirener på och körningen bli snabb, jäklig snabb enligt S.


Nåja...Nån timme senare tittade jag till honom på sjukhuset och han var då okej förutom att han skakade efter att ha fått i sig lite adrenalin. Allt är snart som vanligt men det var en häftig upplevelse. Häftig så här med facit i hand men under resans gång var det lite otäckt.



Annars så tänkte jag träna först imorgon. Idag var det vila.

Idag startade dagen med träningsångest och jag var först inställd på ett antal timmar på mtb i Kilosbergen. Sen sprang timmarna iväg med pyssel (av olika slag;-)) här i hemmet och när vi ändå hade tillgång till bil så tog vi den strax innan lunch till Klockhammar.
Dagens träning
Med min nya Suunto T3d + GPS styrde jag kosan mot Tomasboda, Kilsbergsstugan. Sara skulle köra bilen till Blankhult och ta bergslagsleden mot samma mål som jag så vi skulle ju ses någonstans, de visste vi. Jag hade fullt upp med att hålla koll på all den info som den nya pulsklockan ger mig. Hade den haft höjdmeter så hade det varit toppen men nu delger den hastighet, snitthastighet, pulsmax-medel-och den aktuella förstås, sen distansen. Jag kom till Tomasboda men såg ingen Sara så jag körde vidare mot Blankhult och när jag kom dit såg jag bilen men fortfarande ingen sambo i sikte. "Va faan.." Vände mig om och noterade att det faktiskt satt några skyltar med texten Tomasboda 2,5 km pekandes in på vinterleden. Hon måste ha tagit den tänkte jag och så tog jag den tillbaka. Det dröjde inte länge innan jag blev glad över att sommaren varit så torr för vinterleden går över en del blöta kärr. Nu var de värsta ställen blöta men löpbara.
Åter vid Kilsbergsstugan så såg jag henne :-)
Skickade henne rätt väg tillbaka mot bilen medans jag valde grusvägen ner mot Klockhammar igen och fortsatte in emot Närkes Kil för Sara skulle ju komma ikapp mig med bilen. Jag han nästan ända fram till Närkes Kil innan hon kom ikapp.
Suunton visade 10,39 km på tiden 1h 7 minuter. Det låter kort men samtidigt är det svårt att hålla hög fart på de förstnämda vägar/stigar. På slutet när det var asfalt låg jag på 14-15 km/h.
En bra och rolig sak med Suunton är att den anger traineffekt mellan 1-5. Zon 1 ger resultatet "Liten förändring" med beskrivningen "Förbättrar återhämtningsförmågan och förbättrar även grunduthålligheten under längre sessioner (över en timme). Ger ingen betydande förbättring av den aerobiska förmågan".
Sen finns alltså 4 nivåer över den. Dagens pass gav mig Te 4,3. Det ger resultatet: "Förbättrar formen ordentligt" Tack det kan behövas! Berskrivningen lyder: "Förbättrar den aerobiska förmågan snabbt om detta upprepas 1-2 ggr i veckan. Kräver 2-3 återhämtningssessioner (Te 1-2) per vecka.

Det tråkiga med dagens pass är att jag de senaste löppassen har fått ont på utsidan av höger vrist. Kanske ska lugna mig med löpningen ett tag för jag går nu och haltar här i hemmet. Lite tur då att eftermiddagen gått i slowmotion där vi vilat i soffan alla tre och glott på Tour De france. Sen har jag sovit lite till med Neo.

Bjuder på en kort film från Damernas Xc-lopp igår. Lyssna på min entusiasm när jag hejjar på Sara :-) Samt den tävlingsspänning som finns emellan Maria Wiklund och Patrik Paulsson :-) Gosse har man varit där..

Jaha. En av mina stora målsättningar för 2010 gick idag åt h-lvete men jag deppar inte ihop för det. Har nog mognat och fått distans till denna sport som håller mig i ett järngrepp.

Låt oss börja med en del positiva saker:
Igår innan vi åkte norrut så han jag med att köpa en GPS-pod till suunto-klockan. Imorse fick jag chansen att prova dem tillsammans då jag provade sm-banan. Den visade hastigheten och distansen med stor exakthet. Ska bli en kul träningskamrat under löpning, skidor, racer, mtb mm.

Sen har jag fått tänka på Kumlacrossen (SM i cx) flera ggr under dagen. Jag tog ett kort samtal med gubben som sköter om den smidiga och bra ljudvagn som IK Jarl hade. Det var nämligen samma som var på Kumlacrossen i höstas. Då var alltså speakervagn och ljudvagn bokat. Undra vem som skall vara själva speakern...

Sen träffade jag de så omtalade stefan`s. Stefan Carlsson och Stefan Määttä. Carlsson ringde även upp mig senare med frågor om just CX-SM. Kul att det får uppmärksamhet redan i juli. Och som vanligt träffar man bekanta, trevliga ansikten på tävlingsplatsen.

Mountainbike SM 2010
Provade banan 2 varv imorse och banan verkade passa mig. Benen kändes dessutom bra men jag körde ju själv så det var svårt att säga om det gick fort eller ej.
Vid starten visade det sig att jag fick stå i tredje startled pga att jag inte körde tempot igår. Får ändå till en rätt bra start och är väl 8-9 gubbe in i första kurvan. Förstår inte att en del är så fula/fräcka när de vet att de inte har med tätstriden att göra men ändå ska genskjuta ganska fräckt i kurvorna. Jag är rätt säker på cykeln och är inte rädd att ta för mig så det är säkert några som säger samma sak om mig. Jag TRODDE iaf att jag skulle ha med pallen att göra idag. Jämna som vi är i H30 blev det snart ett koppel med åkare där jag efter den första stigen låg som 5-6a. Det gick ganska fort men ändå kontrollerat. Jag tog inga fler placeringar för jag var säker på att några namn före mig skulle krokna och värmen skulle kanske ta ut en o annan oxå.
Jag var dock inte beredd på att det var just jag som skulle få ge mig idag
Det blev lite extra jobbigt när helt plötsligt kedjan valde att hoppa av innåt 3ggr under det första varvet vilket gjorde det extra jobbigt att täppa luckorna. Det i kombination med det redan höga tempot gjorde nog att jag brände mig för under en tid kände jag väldigt tydligt hur det stack i fingrarna och hela vänsterhanden. Då vet man att allt syrerikt blod befinner sig i benen :-)
Jag slår av på farten ett tag och behåller tron om att jag ska kunna jaga ikapp och fightas om pallen.

Det lossnade aldrig! Jag körde 2,5 varv av 5 och håller med om att bryter man en tävling så är det lite som att spotta åt segraren. Segraren ger ju allt för att komma först och för att visa respekt bör varje deltagare ge sitt yttersta och ta sig runt. Så...tydligen spottade jag åt segraren idag då..Jag bröt pga av flera anledningar idag alltså. Mekaniska, fysiska och mentala. Att slåss om placeringarna 6-9 idag var inte aktuellt då siktet var inställt på pallen.
Surt att det är på SM men ändå...Det gäller inga cup poäng men ändå en fin titel som gick om intet. Oväntat men ändå värd segern blev Hymer-micke.
Jag klarar detta nederlag ganska bra tycker jag. Har inte grinat. Inte supit ner mig (inte än iaf) och klarar av att vara hyffsat social med min kärlek.
Det är bl.a. hon som gör att det går så bra för jag trivs med Sara. Vi har så kul ihop (lika omogna?) Trivs med mig själv och livet som stort. Jag mår toppen trots utebliven SM-medalj. När hösten kommer så kommer jag ändå att minnas 2010 som den säsong jag blev Nordisk Mästare och (förmodligen) vann svenska cupen.

Att ha mål i livet att sikta emot tycker en del är jätteviktigt. Jag har snarare problem att begränsa mina mål. O-ringen 0m 2 veckor, Vertex Fjällmara 7e aug, Gotlandbikebattle 22 aug, Kumlacrossen 13 Nov och ideèr för nästa år finns det gott om. I de nyss nämda tävlingarna gömmer sig inte prestationsmål för det är mer som äventyr/minisemestrar.

Hej hopp. Imorgon är det vi som gör Falun.

 

Då kom äntligen regnet. Det var riktigt fuktigt efter den första störtskuren. Nästan äckligt tropiskt. Nu har det regnet till och från i flera omgångar men jag tror ändå att det har kommit i minsta laget. Det är attans torrt i markerna nu.

 

 

 

Nu är nog allt packat inför SM. Känns lite konstigt att säsongens största mål nu är här. Vi åker imorgon direkt efter jobbet till Falun där vi får övernatta i Oscar Ekstams tomma lägenhet. Ja varken han eller hans säng är där så det blir lite spartanskt boende med luftmadrass men han är ändå snäll att låna ut den. Jag och Sara ska ju tävla olika dagar i Rättvik så däremellan blir det lite av en minisemester i Falun.
Vi är peppade, laddade, glada, kära, starka. Okej att vi är små men glöm inte bort Gimli. Han är liten men grym!

Datorn följer med till Dalarna så det kommer att uppdateras mera...Var så säker

I flera timmar har jag sagt att jag skall serva iordning (vinnar?)hojen inför SM. Klockan är nu halvåtta och den står fortfarande dammig och oservad. Runt omkring mig svansar Sara och avbryter mig med kaffe, nybakad rabarberpaj och andra härliga avbrott. Skönt med vilodag ;-)

Fick en film tipsad häromdagen. Jag önskar att jag gjort den själv och att det var min kära Östergren som dansade för det är annars ganska likt henne.
Nu skall jag meka.

En dagsfärsk bild.

Gänget på bilden hjälpte mig att kvalitètsbedömma samt kontrollmäta en liten långloppsidè jag har. Märkligt det där att jag alltid tänker på olika tävlingsformer och hur/var/varför man skulle kunna ordna en tävling. Det här med långlopp kanske blir nästa projekt och eftersom jag får se mig själv som en drivande person så blir det säkert jag som måste ta tag i det. Jag hoppas verkligen att någon annan gör det så jag bara kan stå brevid och ge mitt fulla stöd för att vara spindeln i nätet kan vara påfrestande.
Sen bör jag väl inte lufta den här idèn med så många klubbar förrens O-ringen är över då de flesta klubbarna i länet är engagerade i den.
Nåväl. Rundan idag blev 64 km vilket är i kortaste laget för ett långlopp så kartorna får väl ligga kvar på toaletten, för det är där jag studerar dem bäst, så ska jag lösa det problemet. Jag själv tycker inte att den är särskilt jobbig men samtidigt så är det ju inte mkt flakt på den heller. Stigarna går antingen utför eller uppför och jag har försökt lägga in de bästa bitarna från Kilsbergen. Idag körde vi på ca 3,5 h men jag ska bomba den nån gång och se.
Får se om man kan få lite datahjälp och få fram en digitalkarta.

Efter det svettiga passet åkte jag o Sara för att grattulera min storasyster som fyller nu i veckan. Det var visst tårta & kaffe vid grannen till henne men det var bra för där fanns en liten pool. Det kunde bara sluta på ett sätt när det gäller vår familj. Vattenkrig och iknuffningar i poolen. Skitskönt! Det hittades vattenpistoler, vattengevär och en vattenhagelbössa :-) !! Jo man laddade med en mantelrörelse under vapnet (som Arnold i Terminator 2 ) sen kom det en kort, tjock salva med vatten. Kände ett litet köpbegär då.

Imorgon väntas jobb men bara mån-onsdag denna vecka för sen är det Svenska mästerskapen i Rättvik som gäller.

Jag saknar mina Magura Marta sl. De bästa bromsar jag haft. Man kunde bara vika ur beläggen och kolla hur slitna de var sen vika in dem igen. De Avidbromsarna jag har nu, Juicy carbon, har sköna handtag och en okej bromseffekt men faaaen säger jag när det gäller att byta beläggen. Sen upptäckte jag idag att det är alltid på den vänstra sidan som beläggen slits ut först. Bromsarna tar alltså ojämnt.

Hade bildöverföringen funkat idag hade jag dessutom kunnat visa min viktinsparing jag gjort nu på hojen. Bort med lill-klingan (-21 gram) Slipat ned de brickor som jag snodde med från jobbet i fredags som jag måste ha för att klingbultarna inte ska bli för långa. Man har ju inte ett så välbetalt jobb som vissa andra så man bara kan slänga iväg en internetbeställning från mellaneuropa för ett par nya i rätt längd.
De oslipade vägde 16 gram, de ny vägde 8 gram så totalt väger hojen nu alltså 13 gram mindre än för en vecka sedan.
Nu är det förstås inte vikten som är den stora faktorn till klingbytet utan fördelen med att inte behöva växla så mkt mellan stora och lilla klingan fram. Dessutom få en rakare kedjelinje från stora skivan till kassetten.

Imorgon blir det racer till Ånnaboda för att upprepa samma pass som förra onsdagen. Det gick bra då och imorgon får jag kanske med mig två damer som man kan imponera på.

Då jag håller på att fokuserar både fysiken och psyket mot Svenska Mästerskapen i mountainbike så satt jag nyss och läste på IK jarls SM-sajt...

"Missa inte vår pampiga invigning som startar kl. 16.30 på stora scenen utanför Systembolaget i Rättvik. Det blir fioler, trumpeter, ballonger och mycket mer! En riktigt trevlig start på en härlig SM-vecka!"

Nu blev jag ju riktigt sugen på att gå på invigningen...Inge naket??

En annan sak angående SM är att vi var 26 st anmälda i H30 vilket är ungefär 3 ggr så många som under en ordinarie cuptävling. Kul men det lägger verkligen till lite spänning då jag har så dålig koll på vilka folk är. Bland de där namnet kanske det döljer sig någon vass, stark skidåkare, orienterare. Eller någon som tränar som en elitåkare men aldrig/sällan tävlar.Skit samma. Det skall bli kul. Tror att banorna i Rättvik passar mig.

Skitungar

Jag hymlar inte med det. Jag är inte så förtjust i invandrare. Jag generaliserar inte alla men schablonbilden av en typisk invandrare stör mig. Möjligt att jag nu upprör dig eller skaffar fiender men so what. De flesta har nog fördomar men jag får dem besannade mest hela tiden så är det då fördomar eller..
Många invandrare märks/syns inte men de som gör det, gör det ordentligt. De som irriterar mig mest just nu är de i Baronbacken där jag jobbar. Där verkar det bara finnas en enda vuxen för det är bara en mamma som syns och hörs på den stora innergården. Hon försöker iaf få ordning på ungarna. Alla andra föräldrarna kan sitta på sina balkonger eller bara spela döva när barnen "leker". De förstör, stökar till, sliter i våra saker och slåss. Slänger skräp och kastar glasflaskor ned i asfalten. Man kan absolut inte lämna kvar något över natten i tron om att de får stå kvar. Då jag har jobbat i stadens alla områden kan jag jämnföra hur det funkar i de olika.

Idag var det nästan världskrig när en unge på ca 12-14 år såg att nån hade luftat hennes cykel. Det var 12 ungar och den nyss nämda mamman som gastade och grälade som bara fan. Man blir ju mörkrädd när man hör och ser hur barn beter sig idag. Tjejen på de där 12-14 åren är nog äldst bland barnen. Språket och handlingarna gör att man genast börjar bli orolig hur de ska bli om 5-10 år.
Lite senare på dagen var det hangemäng mellan 3 barn. Det slogs, sparkades och knäades. De är mellan 7 och 14 år. Ingen reagerade bland de vuxna som satt på sina balkonger.
Vid ett annat tillfälle när 3 grabbar satt och mekade med en cykel, inte långt från vår bil, så passade den ena ungen på att fråga mig när jag var vid bilen:
" Du..Ursäkta..Skulle du kunna hjälpa oss?" Då svarade jag honom" Varför ska vi hjälpa dig när ni bara förstör för oss?" Han förstod mig exakt på orden vad jag menade för han slog ner blicken och nästan rodnade.
Jag funderar på om det kan vara så att de är alla understimulerade när de bara håller till på en innergård. Ut i skogen med er, där finns äventyret. Jag och kollegan pratade lite om hur otäckt det är att se hur instinkter kommer fram när en stämning höjs i en grupp. Stridsendorfiner kommer fram o.s.v.
Behöver jag tillägga att vi fick en sak stulen idag oxå.

Och någon annan hade snott en hel flaggstång på 18 meter vid Örebro Universitet under helgen med tillhörande flagga på :-)

Jo då ja e inte bitter...

Vilodag idag.
Jag och sara har fixat lite med slanglösa däck nu på eftermiddagen. Det gick skitbra med 3 däck utav 4. Det som krånglar är mitt Rocket Ron som varit stansad hur länge som helst men läcker lite då och då. Märkligt.
Vi har oxå städat i lägenheten, kollat på tv. Inge viktigt med andra ord.
Morgondagens fritid går nog under samma flagg då ingenting finns planerat efter kl. 17:30. När hände det sist? Det uppskattas iaf av båda.

som jag lovade film från igår. Filmade inget på slutet för då kämpade jag bara.


Nu har jag sovit mina 7 timmar och är lite piggare än igår kväll men ändå otroligt trött i kroppen. Får se vad jag mäktar med senare.
 När jag gick upp såg jag, som vanligt på helgerna, Svenska Dagbladet ligga i hallen. Dagens nummer hade dock ett bra reportage om Tour de France. Vilken annan svenska blaska har det??


Har hitintills bytit bakväxelvajer med höljen och skruvat isär vevpartiet. 3 klingor skall bli 2.

God morgon

Sist jag var iväg på träningsläger på Mallorca, år 2008, så tränade jag 14 dagar på raken. Det gick förvånansvärt bra och jag tyckte kroppen svarade bra hela lägret men självklart var det inte bara hårda pass. Men det märkliga är hur man under en kortare period kan tåla så mkt mer belastning.
Igår körde jag mig riktigt trött på racerhojen. Benen var trötta och tunga igår kväll och efter att ha jobbat i strålande, hett väder idag så åkte jag mot Kilsbergen för lite trailrun.

Bergslagsleden Mogetorp - Ånnaboda
Det var tänkt att jag och min syssling Janne skulle köra en kortare (?!) sväng på ca 12-15 km men det blev annorlunda. Han droppade av mig ensam i Mogetorp där jag började köra den där sträckan som jag och jobbarkompismats sprang för en vecka sen. Janne körde sen bilen till Lockhyttan och började där jogga och möta mig. Vi möttes, han vände om och gjorde mig sällskap en bit mot Rusakulan men där tror jag att jag grillade honom lite för hårt för han vände snart om till sin bil. Lite grann omedvetet det där med grillningen för det gick så bra idag. Pumpade på i ett bra tempo och trodde nog inte att de 27 km skulle gå så bra som det nu gjorde.

För en vecka sen joggade jag och Mats långsamt på 3 timmar. Förra året hade vi 2h 42 minuter. Med 10 km kvar till Ånnaboda visste jag att detta skulle bli ett rätt så rejält personbästa. Ca 2,5 km kvar till Ånnaboda mötte jag återigen Janne men vi sällskapa inte så värst länge nu heller. Jag sände inte ut några signaler om att vara social men flåsade ur mig något om personbästa....
De 27 kilometrarna avverkades på 2h 16 minuter! Det ger en kilometertid på ganska exakt 5 min/km.

Hur svarade kroppen efter det då?? Jo att cykla till ICA Maxi var en pers. Gick omkring som en zombie. Somnat under filmen Twilight som alla pratar om. Vaknade av lite krampkänningar. Ser fram emot natten. Kommer garaterat att få kramper.
Film kommer imorgon.

Idag skällde jag på de där jäkla ungarna som bara vill förstöra och ställa till det i Baronbacken. Fasen vad arg jag var där ett tag. Föräldrarna bara sitter på balkongerna och gör ingenting.

Träning
När det gäller min träning så lägger jag inte ned själ och hjärta i alla pass. En del ser jag dock som lite viktigare än andra. De får kallas nyckelpass. Idag var ett sånt och det känns för jag sitter här i vår varma lägenhet med sjukt tunga ben. Jag tog med mig Sara på rulle och körde till Garphyttan. Där körde jag högintensiva intervaller i backen upp emot Ånnaboda. 4 min + 5 min + 5min + 4 min blev det. Sen körde vi båda 15/15 intervaller i medvinden hemåt på grävevägen. Jag siktade på 20 st och det blev 26 st så det får man väl vara nöjd med.

Imorgon så blir det att hämta ut nya klingor till mountainbiken för nu är dom i stan. Med lite flyt kanske nya klockan kommer oxå. Detta i kombinationen med att jag och en släkting vid namn Janne ska ut på långpass jogging imorgon så blir det kanske inte mkt till uppdatering här på sidan. Då kan du få njuta av denna gamla sketch under tiden.
Ha de gött.