Ett jäkla röj på jobbet och ingen prinsessa på ärten.

186116-42 
Någon har sagt det tidigare, det är något särskilt med foton i motljus. Detta är över min arbetsplats. Risig va?
Det var en kombination av rutin och tur att jag planerade in en lätt träningsvecka med tung arbetsstart.

För att svara (igen) på några som undrar över min punkt "detta gläds jag åt just nu" så kan jag bara säga att den är borta, kaput, finito för sedan förra måndagens tre glädjebesked på ca 30 minuter så finns det just nu inget som kan toppa det. Vad dessa tre besked var vet bara en del men jag har inte offentlig gjort bomben än. Det kommer.
Jag kan däremot starta en annan punkt och det är Dagens svarta miss i hemmet-punkt. Får se om detta blir en följetong eller inte men det finns en sak som är väldigt irriterande i hemmet. Tänk dig följande cenario: Du har suttit på toaletten och gjort Nr.2, kanske läst senaste numret av Kadens samtidigt och allt är frid och fröjd ända tills du sträcker dig efter papper och upptäcker att någon har tagit det sista utan att byta till en ny rulle. Åhh jag vet inte hur många gånger jag har sagt till Tina om att detta är, om ett litet, men dock ett problem. Det resulterar inte bara i ett omständigt byte av rulle utan oxå en pinsam, ank-liknande gång med byxorna vid fötterna ner till källarförrådet och hämta en ny rulle. (OK, det sista var en lögn) Igår när detta lilla I-landsproblem dök upp så ville jag ge Tina en liten pik för hennes miss så jag lade den tomma rullen under hennes kudde. Jag har fortfarande inte hört någon kommentar....

Denna vecka startade med två vilodagar i träningsschemat men idag var det 1 timmes jogg men jag kortade det till 58 min och hoppas att det inte var just den latheten som gör att jag missar SM-guldet även i år. Skönt komplement det där med att jogga. Man hinner iofs inte så långt jämnfört med cykel men det känns så gott i hela kroppen både under och efter träningen. Imorgon väntas det långa intervaller runt tröskelpuls i klubblokalen och jag hoppas att det kommer att kännas lika bra. Även fast det nu har varit väldigt lugnt med träningen så är kroppen jättetrött. Åtminstonde överkroppen.

image43 Det vackra vädret och den underbara utsikten varje dag gör detta jobb härligt. Att gå med röjsåg är ju oxå kul men det är tusan så jobbigt efter några timmar. Som synes i den högra kanten på bilden bakom vassdungen så är det väldigt, väldigt tätt jämnfört med t.ex mitten på bilden där vi har röjt. Att sedan få bytas av med jobbarkompisen för att dra, slita, svära och kasta ihop allt ris till högar är inte direkt återhämtning, man slipper bara bärselens tryck på axlarna för en stund. Tror att risdragningen aktiverar minst lika många muskelgrupper som längskidåkning för man blir helt matt i exakt hela kroppen efter en arbetsdag. Jag tror även detta är väldigt mycket mental träning för humöret. En slags tolleransträning mot ilska för när man går där och drar riset så händer det ungefär 1-2 gånger i timmen att man får en pisksnärt över ansiktet av citat  " j-vla gren jävel far åt h-lvetes gren"  Den första smällen varje dag är irriterande men sedan accepterar man det mer och mer. Likadant är det över fallande sly i huvet, trampa snett på alla (idiotiska) stubbar samt det regniga vädret igår & idag.

Istället för att göra ett mastodont-inlägg så sparar jag berättelsen om vår kojja som vi har fått till arbetsplatsen. Eftersom vi har jobb i minst 2 veckor ca 3 mil utanför stan så fick vi ett mindre hus....

"Hur ser du att en bil kommer från japan? En rishög"

Ciao vesuvio!

En liten snabbis bara...

NTF och riksidrotssförbundet har startat ett samarbete.... Här är ett urklipp:

Arbetet med säkrare idrottsresor har genomförts av Vägverket och Riksidrottsförbundet som en så kallad Idrotts-OLA. Arbetssättet OLA innebär att man utifrån ett trafiksäkerhetsproblem tar fram Objektiva fakta, diskuterar Lösningar och tecknar Avsikter för vad var och en kan bidra med för att öka trafiksäkerheten.

Jag tror att RF och NTF har snappat upp vilken säkerhetskille jag är när det t.ex kommer till hjälmanvändning mm.

Annars går vilan bra, klockan är 18:48 just nu och jag känner inget träningssug......VÄNTA.......Nä, det var bara sockersug. Måste kila, hej.

Ogjort i Hjortkvarn utan knall o fall.

186116-41
Nu är det färdigt! japp. All den här jäkla träningen tar ju död på en. Det har det blivit mycket men inte alltid så hårt som jag har viljat. Imorgon börjar dels den alternativa träningen som kallas jobb samt den lugnaste veckan 2008 på träningsfronten.

Vart tog gårdagen vägen egentligen? Är det nån som har sett den för jag minns den knappt. Jag gick upp och åt en klassisk helgfrukost (gröt, macka, några espresso) sen upp till klubblokalen för att köra intervaller och skrika på Tina. Ja för hon satt på cykeln mitt emot och körde en annan variant så när jag hade lite syre över så skrek jag på henne. Vi utnyttjade en 2-för-1 kupong på vägen hem och åt en "hälsotallrik" som de kallade det. Det var inge nytt för oss då vi ofta gör varsin snarlik tallrik här hemma. Den innehåller: Keso, kidneybönor, groddar, grönsalllad, paprik, tomat, stekt kyckling och coucos.
Efter den fina smörjelsen av samvetet och själen så dök det ju upp en kupong till som passade på samma ställe....2-för-1 "Kaffedrink & tårtbit" Det blev då Tiramisu och jag valde en macchiato att dricka. Det är en kaffeskvätt som jag läst om flera gånger men aldrig testad förrens igår. Nu vet jag! Det är det jag ska beställa framöver. Macchato är en espresso som är fläckad med skummad mjölk vilket ger en lite lenare smakton på espresson. Kalasgod.

Efter den balndningen av nyttigt och syndigt så slockande jag framför tv:n till skidåkningen, dock efter att Anders Södergren gjort loppet spännande. Man kan säga att jag försov mig till eftermiddagspasset som fick bli ett kvällspass istället. Kroppen svarade så där men jag hade inte förväntat mig något underverk denna vecka heller. Några slags intervaller blev det iaf och jag hann lagom hem för att se att BWO gått vidare i melodifestivalen. Alexander Bard alltså... som han ser ut men skriva musik kan han.

Idag skulle det bli lite alternativ träning iform av att vara drevkarl på hjortjakten. Ironiskt nog så var det straxt utanför lilla samhället Hjortkvarn i södra närke. Jag var nog den enda idag som inte såg något vilt djur. Syrran var ca 5-10 meter från en älg och mellan två skyttar sprang 11 hjortar iväg. 2 hästar i en hage var det närmaste vilda djur jag kom. Som tack för jag åkte ut dit fick jag med mig både hjortfärs och vildsvinsfärs, fryst och vacumförpackat. Längtar redan till potatis i ugn och vitlöksbröd och vildfärsburgare kryddade med enbär, salt o peppar.

Har det inte varit ett mat o dryck tema på dagens blogg?? 

Åter igen så avlutades även denna dag med intervaller. Lite längre, mycket tyngre. Den där tunga intervallformen med låg kadens blev det i hela 60 minuter idag. Sitter här nu med riktigt trötta ben som ska få vila hela 3 dygn nu och tro inte att jag kommer att känna mig pigg efter det, för vila är livsfarligt. Det känns alltid piss i benen efter några vilodagar men om jag riktar in mig på det redan nu så kanske jag kan tackla det bättre på onsdag kväll.

Nä gonatt med er, soffpotatisar

Lösgodis,bottenrekord och rödvin.

Ahh, livskvalitè! Sitter här med ett glas druvjuice av den röda sorten som en riktig italiensk cyklist. Rött är inte bara nyttigt på grund av antioxidanterna utan om man skulle fastna i en blåskontroll så syns det ju inte i ett blodprov. Det vita vinet späder ju dessutom ut hemokrotitvärdet så rött är det som gäller som idrottsman.

Idag var det ett kort distanspass på dryga tre timmar som gällde och ni som har varit utomhus idag vet att det har blåst ordentligt. Det blev ca 85 km med Andreas W och den totala snitthastigheten blev väl runt 26-27 km/h men två inofficiella rekord slogs under passet. Det ena efter bara ca 30 minuters trampande då jag hade 150 i puls med en hastighet av 13 km/h på det plattaste ställena av närkeslätten. Efter 1:45 min så vände vi kosan hemåt mot Örebro och vinden byttes till vän istället för fiende. Där någonstans mellan Viiby och stan noterades hastigheten 42km/h med pulsen 97 slag/min. Flera gånger under dagens pass så fick vi även luta cyklarna mot vinden för att inte hamna mitt ute i vägen. Bilisterna måste ha trott vi var fulla.
För första gången någonsin hade jag dessutom med mig lite annorlunda cykelkäk i bakfickan. En påse med resterande lösgodis som någon (gottegris) köpte när vi handlade igår. Det funkar så där att med vinterhandskar fippla upp godis ur en halvfuktig godispåse i papper men man lär sig så länge man lever.

Om jag söker någon mer sponsor så måste det bli hos Jack & Jones för jag kan inte gå in där utan att hitta något snyggt. Japp nu är det verkligen min feminina sida som är framme (rödtjut o mode) men kunde inte det vara nåt? Malin Barygard och HM, Ola Hellström och Jack & Jones?? Nähe, kanske inte det. Arbestlös som man är spenderade jag gladeligen 500kr där innan jag vandrade hemåt, inte bara för det var en blondin till kassörska utan även tröja och jeans var snygga.

Mitt hittegods i firmabilen för ett tag sedan, DVD:n Platt mage, stark rygg, fick gå en vända ikväll. Min rastlösa lillasyrra var även med och körde och det var extra kul för hon hade så dålig kordination. He he.. Den börjar så löjligt enkelt med "tant"-uppvärmning men jäklar den blir tuff för magen på slutet.

Idag dök nya numret av Runners World ned i brevlådan. Fick genast dåligt samvete för att inte mina löparskor används så mycket. Måste ta tag i det igen för nu var det ca 2 veckor sedan jag ens joggade. (jag är en dålig människa)

Nä nu måste jag börja ladda för veckans höjdpunkt. Lets dance!!
Ciao

Trött men glad. Kanske just därför.

Läste igår på www.henrikoijer.com att Kessiakof för många år sedan hade sagt att ett distanspass under fem timmar var inget distanspass. Idag tog jag det till mig fast jag hade varit nöjd med 3,5h.

Igår klippte jag träd och jag hade glömt hur lång tid det kunde ta. Det är svårt att stå och titta på tre stycken gamla äppelträd och uppskatta tiden det skall ta innan man har satt igång. Det var nog tur att jag tog det största/värsta först för då schvisshade de resterande två bara förbi. Knappt 6 timmar tog det med klippande, sågande och klättrande. Slöade sen nån timme innan det blev ett innepass med 8-2 intervaller och pulsen svarade mycket bättre än väntat. Hittade den där "sweet spot" som svider på ett skönt sätt samtidigt som man klarar av alla intervallerna. Jag behövde verkligen ett bra pass för att bli lite stärkt denna vecka då träningen annars är extra tuff. Måste ju passa på nu innan det blir jobb nästa vecka för då blir det jobbigt av en annan anledning. Det skall röjas med både röjsåg och motorsåg i 2,5 vecka. Så man kan se det som alternativ träning när det blir mindre slit på vinterhoj och spinningcykel.

Appropå vinterhoj så blev det inget pass på min kära slitvarg Blå Loket idag.image38
Istället fick det bli Tinas gamla vinterhoj, en Scott Tampico. Sitthöjden är ju lätt att ställa in men vem orkar byta styrstam, sadel, kapa det jättebreda styret mm. på en hoj som bara ska gå ca 6-7 pass? Inte jag iaf. Första punkten på dagens träningsschema stod distans och fantasilös som man är så blev det den vanliga Lindesvängen. Jag bestämde mig redan från början att följa skolboksexemplet att dricka lite varje kvart oavsett om jag ville eller inte. Jag tog en liten skvätt, en svälj, en zipp var 15e minut och det funkade bra och den första (och enda) kisspausen kom först efter 2:40 h. Efter Siggebobacken, en lång o dryg backe så blev jag kall. Riktigt kall om både bål och fingrar så då tänkte jag att det fick bli raka vägen till Nora för en värmande fika men då dök dom upp.
 En cyklist och tävlingsdjävulen inom mig. Vid korsningen vid Born så svängde en cyklist iväg mot den backiga Klacka-lerbergssvängen. Man kan på ganska långt håll avgöra om det är en motionär eller elitcyklist på fart, kläder och cykel. Då dessa proffsiga kläder lös "tävlingscyklist" så vek även jag mot den backiga omvägen på ca 50 minuters extra tid innan fikamöjligheten. Det visade sig vara en Nora-triathlet som var hemma på sportlov då han pluggade på triathlongymnasiet i Motala. Han heter Sebastian Johansson och var tydligen dubbel ungdomsmästare i tidigare nämnd diciplin. Det blir alltid lite lättare att köra distans om man har någon att prata med. Det sköna med triatleter är att de underkastar sig grymt mycket träning och verkar inte lida av det. De klagar iaf inte över det som en annan kan göra när man kört 8 pass på lika många dagar. Han körde 14 pass i veckan ungefär. Simning, löpning och cykel naturligtvis.
Vi pratade på om watt, Colting, hjul, Djurback och om jobb/plugg vs.träning. Tack för sällskapet o lycka till på tävlingarna.

Väl i Nora unnade jag mig en stor latte och kanelbulle innan resan fortsatte hemåt. När klockan visade att jag trampat i 4h o 20 min kom motvinden som ett brev på posten. Det är det sista man önskar då. Totalt sett stannade klockan på 5:07 vid min dörr.
Pulsen har funkat (vilken tur då) under hela passet och inte visat att jag är så himla sliten trots allt. Eller så har det att göra med att jag drack bra under passet för mina ben säger snart stopp. De är tröttare än hjärtat. Kan det vara nåt jag ätit tro?? Snälla ben funka nu fem pass till innan den långa välförtjänta vilan kommer. 

Resten av eftermiddagen låg jag i soffan och kollade på ännu en film från min krigsbox. Den var verkligen ett lågvattenmärke.image36

Nu är jag lite piggare. Man kanske skulle röra lite på sig. Träning ska vara nyttigt har jag läst i Amelia....

Ciao

I väntans tider

186116-40En liten puttebild ifrån ett av de största loppen som jag faktiskt ska få åka i sommar. Paris-                                    Roubaix.

Just nu i skrivande stund är klockan 06:45 på morgonen och en del av er har säkert inte gått upp än. Själv har jag ätit en ordentlig gröttallrik, mackor och avnjuter nu en esspressobryggning tillsammans med skånska pepparkakor och
www.bandit.se webbradio. En hårdrockskanal från stockholm. Jag spinner verkligen vidare på den glädjeyra som infann sig, dök upp, ploppade dit, betalade mig igår. Varken de nya kaffebönorna eller Paris-Roubaix är anledningen till att jag just nu är på topp. Ja inte fysiskt för där är det lite tungt men det är ju bara denna veckan sen får jag vila.

Det kändes i benen direkt från start igår trots att jag i stort sett vilade hela måndagen. Benen var sega och jag satt och gäspade på cykeln.Jag vet iallafall en som är mer sliten än mig och det är tyvärr min kära vintercykel. Igår hade jag tänkt att köra backträning i Kilsbergen men redan i den första klättringen så markerade hon genom att så fint låta kedjan slinta över kuggarna. Jag lyckades hitta en växel som inte krånglade men i ett sånt läge vågar man inte ställa sig upp eller trycka på max för släpper kedjan då så finns det många sätt att slå sig på. Jag har inte riktigt råd med att köpa en ny drivlina till den nu men vi har ju en rätt stor cykelpark jag och Tina så jag kan ta hennes vinterhoj de resterande veckorna. Den står mest still ändå för hon sitter ju så mkt på crossen. På vägen upp till backarna så tänkte jag att 10 gånger uppför Mattsa är väl en bra start men sen tänkte jag mer realistiskt hur lång tid det tar. Säg att en klättring tar 10 min (tar ca7:30 i maxfart) så tar ju 10ggr 100min, alltså 1h o 40 min. Det har jag ju energi till men kanske inte knän då jag just nu inte är 100% fräsh. Nä det blev 6 ggr istället vilket tog 1h 16min totalt med nedförsåkningarna.

Det blev ett pass till igår i klubblokalen och då hände något märkligt. Samma känsla i benen som på förmiddagen men den blev bara bättre och bättre. Passet gick bättre ju mer jag pressade på och pulsen funkade väl så där med tanke på tidigare äventyr. Jag satt i omklädningsrummet och reflekterade över hur bra det kändes. Cykelturen hem var seg men okej ändå. Hmmm, kan det vara de här lyckorusen som stärker upp musklerna?? Kanske...

Nästa vecka blir det att infinna sig på jobbet igen. Det är lite med delade känslor för jag har äntligen hittat en skön rytm nu med vardagen, cyklingen och allt fikande på stan. Det blir en liten tjuvstart idag då jag ska beskära träd åt några bekanta. Kaffetermosen är laddad och beskärningsverktygen är slipade och så fort det ljusnar lite till så ska jag sticka dit.

Fick äntligen brev från TELE 2 igår, dom hade inte glömt mig. Det var ju bara tre veckor sedan jag beställde snabbare bredband. Nu var beskedet att det kunde ta 3-4 veckor ytterligare......Seeeegt!
Hej hopp, mungiporna i topp.

YEEESSSSS!!!!!

Fy fan vad glad jag är!!!!

HAHAHAHAHAAA

Träna på nu, de ska jag.

En vacker dag med fula ben.

186116-37Idag blev det knappt 4,5 h, drygt 700 höjdmeter, snittfart ca 31km/h och puls 132. Huvudet ville väldigt mycket mer än benen, men så är det väl alltid??

Igår var det helgdag då det fanns tid för väldigt mycket träning men jag valde intensitet före mängd genom att vara chaufför och hejjare åt min sambo som körde Snödrevet i Norberg. Det var extra skönt att vara åskådare igår för vädret var underbart. Nån minusgrad och strålande sol och knappt nån vind heller. Jag fick dessutom en chans att prova julklappen från företaget för första gången, ett kombinerat sittunderlag med ryggstöd. Man fäller bara ut det i 90 graders vinkel så kan man luta sig bakåt, lätt o smidigt och det höll borta den kalla snön. I väntan på att få använda kameran, klockan, koskällan och min vackra röst så njöt jag verkligen. Hoppas alla cyklister gjorde det med.
Kul att även få se lite snö. Det är verkligen en bristvara den här vintern. Klicka på bilden för mer snö.

Jag börjar bli orolig för min vinterhoj Blå Loket då hon(?) är lite sliten nu efter tre vintrar. Jag vill oxå ha en vinterhoj med hydraliska skivbromsar och SRM-system och så fin att man inte behöver skämmas på tävlingarna för cykeln åtminstonde.
image39
Öppen mun och gungade kropp....Då tar man i. Eller så vill man svälja många flugor.

Efter hemkomst så tog jag mitt pick o pack till klubblokalen och körde mina hemliga intervaller för andra gången denna vintern. Hoppas de ska göra nytta. Hög snittpuls ger dom iallafall. Det passet satt definitivt kvar imorse när det var dax för distanspass. Jag misstänker att hela den här veckans träning sitter kvar för det har inte varit ett enda lätt pass, ja möjligen det jag abvbröt i torsdags då.
Dagens träning tog en annorlunda start då en ex-örebroare var på besök i stan och ville med o trampa men hans vintercykel hade blivit snodd under natten så vi mötte upp honom då han, lite i panik, fått låna en cykel. Den hade förutom ett stöd även vanliga pedaler och det i kombination med cykelskor hade jag själv haft svårt för men han hängde med ruskigt bra nästan hela passet. Just den här reflexen att ställa sig upp vid igångdrag eller kortare backar och inte sitta fast är som upplagt för en vurpa. Vi var 8 tappra som startade men det minskade efter dryga en kilometer till 6 st, 2 timmar senare var vi 5 och på slutet endast 4 st. 10 små negerpojkar.....

Två vanliga parametrar inom träning är intensitet och mängd. Dessa följs sällan åt utan ökar en så sjunker oftast den andra. Jag har kört med en hyffsad hög intensitet denna vecka och hade tänkt att nu låta följande tre veckor ha lätt, medel och slutligen tuff träningsgrad för att efter det vila upp mig till kommande träningsläger. Jag har dock nyss fått reda på att det vankas jobb framöver så nu blir det lite omstrukturering i schemat. Nästa vecka går jag nedtränad in i, och bryter ned mig lite till, en hård vecka, följt av en lugn (då jobbet börjar igen) för att sedan köra på med en hård igen. Det KAN även bli så här: hård vecka, en sjuk/skade vecka, följt av en "börja om"-vecka. Gissar (siar i framtida blogginlägg) att det kommer att bli en pissjobbig-vecka följt av en "vad-ska-jag-göra-nu-när-jag-inte-tränar"-vecka.
Risken att bli sjuk finns ju alltid där då man vid hård träning lämnar "ett öppet fönster" på ca 48 timmar efter avslutat hårt pass där man är mera mottaglig för infektioner. Eftersom det sällan tar mer än just 48 h innan man återigen kör på med något tuffare pass så finns ju alltid risken där.
Nä den stora utmaningen finns istället (för min del) att motivera mig och pressa mig på de hårda passen framöver och inte vika ned mig (avbryta fler pass). Får väl försöka tänka "bara en vecka till nu...."
Imorgon väntas det vila aktiv vila då jag för andra gången ska cykla med min arbetskollega. Han är ingen inbiten cyklist än men jag älskar ju att uppmuntra alla till att aktivera sig mera så jag kan ju inte neka honom bara för att jag har vilodag. Det krockade lite med att springa med syrran men det ansvaret tog Tina över då hon börjar jobbet sent. Verkar som vi ska öppna hälsocoach-hem snart :-)
Detta gläds jag åt just nu: Att det snart blir jobb igen. Det betyder mer pengar och mindre tid till träning vilket förmodligen gör att jag blir starkare. Nån sa nämligen att man måste vila oxå. (jävla idiot)

Har du liksom jag mycket tid över och vill samla lite cykeltimmar med mig så planerar jag att köra dagtid på tis, tors, fre.

Hopp o skutt, ben som äppelskrutt.

BRYT! Cykeln är bättre än Ola

186116-35Detta är fortsättningsbilden på det förra inlägget. En något frustrerad min på träsktrollet Ola.

Innan jag som vanligt glömmer bort min glädjepunkt så tar jag den på en gång. Detta gläds jag åt just nu Nr.1: Att Tina ställer sig och lagar pannkakor och plättar när jag kommer hem, trött och grinig efter ett halvdant pass. Detta gläds jag åt just nu Nr.2 : Att jag har gjort ett klipp på en DVD-box. Jag gillar film men hinner tyvärr inte se så mycket som jag önskar. Denna box hade 12 skivor för 199 kr och det var framförallt en skiva i boxen som jag lätt hade betalat 199kr för endast för den.
 Min DVD-box har dessutom ett coolt namn. Krigsbunkern!  En av skivorna var Bravo Two Zero, dvs filmatiseringen på Andy Mcnabs bok med samma namn. Detta är ett av de få (enda tror jag) tillfällen som jag har läst boken innan jag har sett filmen.
Det hårda passet i onsdags satt som betong i benen även igår kväll vilket resulterade i att jag avbröt mitt intervallpass efter ca 20 min. Detta tillhör inte vanligheterna. Jag har brutit fler tävlingar 2007 än avbrytna träningspass under de senaste fem åren. Att den där jäkla spinninghojen dessutom krånglade påverkade mitt beslut oxå.
Nya tag idag på samma cykel som efter lite finjustering med skiftnyckeln gick klockrent. Pumpen (hjärtat) betedde sig lite mysko när jag kom upp runt 90% av maxpuls. Om ni har smörjt in nån muskel med ett kraftigt liniment och sedan tränat med det så förstår ni känslan jag fick men att den skulle infinna sig i hjärtat var oväntat, de har jag aldrig fått förut. Benen däremot.... Kan ju säga så här.....Mycket bättre än igår men ändå inte bra. Fasiken att man ska vara så klen att ett lite hårdare pass ska ge sviter så långt efteråt. Vill ju bara köra hårt nu och det är väl där själva felet sitter. Måste ju tydligen köra sånt här....vad heter det...återhämtning oxå. Ett jävulens påfund.
Imorgon går det ett motionslopp på 36 km i Norberg. En del tar det allvarligt, en del som ett avbrott i vinterträningen. Jag tar det inte alls. Nä jag vill inte framkalla de hjärnspöken som en dålig prestation kan göra så här tidigt. Har gjort det två vintrar innan på det f.d. snögloppet och jag tar hellre att konkurenterna kör ifrån mig i sommar än redan nu i februari. Jag knuffar fram det otäcka ett tag till så att säga. Sedan vore det skönt med en konkurranskraftig cykel oxå. Min bättre hälft däremot ska köra race imorn så jag hänger med som coach/massör/gigolo/langare. Pulsklockan ska sitta på mig för jag vet sedan tidigare att jag "går igång" som bara f-n av att stå brevid och hejja.
Imorgon sitter jag och kör intervaller igen. Varje dag borde vara en intervalldag....
Hej hopp

Jag är på mitt ex....

186116-34
Jag jobbar igen. På ett jobb jag har sagt upp mig ifrån men nu är jag här och gästspelar.

Igår var det, precis som idag, ett perfekt cykelväder. Svaga vindar, strålande sol och torra vägar. Då kan man ju inte bara sitta inne o glo eller träna på spinninghojen, nej då måste man ut. Att samla timmar är inte allt, åtminstonde inte i min träningsfilosofi. Det krävs ju även hög intensitet på passen och om mina 2,5 h motsvarar ett 4 timmars eller ett 6 timmars distanspass vet jag inte och det skiter jag förresten i också. Det jag vet är att mina ben blev alldeles mosiga och jättetrötta i flera timmar efteråt. Då måste det vara bra. Jag körde min sommarfavvorunda med hållplatserna Kvinnersta, Frövi, Fellingsbro och avslutligen Kägglan-backarna i mörka solgalsögon. Kändes helt rätt. Jag mosade på i hög fart i 2 h och 10 min och jag var faktiskt lite ångerfull att jag inte har en cykeldator på Blå Loket för det hade varit kul att veta en snitthastighet. Snittpulsen, som egentligen är ointressant, var 159. Ett normalt distanspass gör ca 130-140 i snittpuls.

Här på mitt gamla jobb, på min gamla jobbdator hittade jag dagens startbild. Den är tagen på premiären av Lida Loop då jag körde förvånansvärt bra. Det gör jag ju iofs alltid där. Har kört Lida 3 gånger och lida Loop gp/sprint 2 ggr och har aldrig varit sämre än nia på nåt av dem. När jag närmade mig lerhålet där bilden är tagen så skrek jag till den publik som så fint satt på berghällen intill. "Går det att köra här?" skrek jag stressad som man är under ett race. Ingen svarade. Resultatet fångades klockrent på bild och jag kanske var den första den dagen men absolut inte den sista för man kunde hitta hur många liknande bilder som helst  på nätet.
Själva jobbet här är att sitta och buda ritningar i Wolksvagen Caddy med en schysst stereo vilket underlättar själva körningen. Här jobbar oxå John. Han är förutom en grym trummis en musiklyssnare med bra smak. Han kan dessutom sjunga med till en del speedmetallåtar där sångaren growlar. Ouh nu vart det två svåra ord för er äldre läsare. Speedmetal är en slags hårdrock och growl är....Ja en del kallar sång, jag kallar det dålig sång och en del kallar det helt enkelt för ett jävla brööl. John ger mig mycket nya musikinfluenser vilket jag tycker är bra men Tina delar inte den glädjen med mig. John har oxå, så här på alla hjärtans dag :-) bränt en ny skiva till mig(men glömt den hemma) med bl.a Killswitch engage, bullet o en massa annat smått o gott. Just nu flyger budbilen fram med Hammerfall och Nocturnal Rites.....
Musiken gör detta jobb roligare...

Ikväll väntas klubblokalen bli insvettad igen.
Ciao Bellissimo

Nytt & fräsht

Jo som du ser har denna sida fått sig en ansiktslyftning men jag är fortfarande lika ful.

Bäst att börja med detta gläds jag åt just nu: Att jag är medlem i sveriges näst bästa mtb-klubb. Japp, Almby IK var 2007 den näst högst rankade klubb i sverige näst efter Falu CK och efter att nyss ha varit på en möte i cykelsektionen så känns det positivt för kommande år oxå. Cykel ungdom, f.d. cykelskolan är en bra återväxt efter oss gamlingar som tävlar på högsta nivån och det senaste tillskottet är endast en 8 år gammal grabb men han verkar ha mest energi av alla ungdomar som tränar inomhus i friidrottshallen en gång i veckan. Vi elitsatsande gamlingar brukar köra minst ett pass med dessa vilddjur under sommaren och det är ömsesidigt roligt.

Roligt är det oxå att
http://lillamillas.blogg.se/  har hjälpt mig med att snygga till startsidan på min blogg. Som några av er redan vet är jag bättre på att cykla än att fixa med Ctrl, Delete och den där anykey. Det står så ibland. "To contiune push any key" jag hittar den aldrig. Tack Milla.

Den där grymma träningsvärken har äntligen försvunnit och nu kan man köra på igen. Hade en dag med aktiv vila igår då jag började med att vara träningshjälp till lillasyrran som imponerar med löputvecklingen. Igår hade nog hon ett DAMP-anfall då hon sprang intervaller med mig, skulle sen till badhuset och köra längder där, för att sedan iväg och rida en häst. Men på eftermiddagen skulle hon vila.....Är vi lika så säg.
Efter det så cyklade jag med min arbetskamrat ut till köpcentrat dryga milen från stan, shoppade, fikade och cyklade hem igen. Jag fyndade tändstickor, ringklocka till Blå Loket och en hårklippningsmaskin, allt för totalt 95 kr. JULA var stället.

En massa små saker har fyllt dagen idag men det stora målet var skidskyttet kl.14. Det var spännande men samtidigt en besvikelse att inte sverige kunde knipa en medalj. Tycker mer och mer om denna sport då det kan vända så snabbt från en 16e plats till medaljplats. Det kommer dock snart nya chanser för Aco och Ferry.

Provade nya intervaller idag och de funkade bra. Riktigt bra. 40 stycken av en variant och 10 av en annan. Mer än så skriver jag inte om dagens träning. Kan ju inte ge ut allt...

Jag lovande ju en liten rally-anekdot sist.... När jag fyllde 25 (det var ganska nyss) fick jag av min far en rallytur med en av dåvarande bästa chaufförerna i klass N,  klassen under WRC så det var ingen dålig bil. Han, Patrik Malteskog, och den dåvarande svenska mästaren hade fått tillstånd att träna på en sträcka i skogarna i södra Närke. Efter påklädning av overall, hjälm, intercom, jädra massa bälten så frågande han mig "e du beredd" JAPP, sa jag och sen spettade han iväg. 1an, 2an, 3an, 4an de första ca hundra metrarna innan den, i mina ögon, smala grusvägen började. Jag var då säker på att han typ skojjade och skulle släppa på gasfoten lite när kurvorna med rullsgrus kom men icke! J-VLAR vad det gick undan. På en smal, kurvig grusväg där jag med t.ex en volvo 240 kanske skulle kunna (med mkt tur) kunna snitta 50-60 km/h så var hans mätare aldrig under 90 knyck och toppade på ca 150. Vi lättade lite över ett krön och i själva landningen "sög" sig liksom bilen fast på den lösa grusvägen. Han sa efteråt att det är ju just sånna inställningar som de provar ut hela tiden. Däckval, dämparinställningar mm.
På vägen hem mot Örebro så tog den ungefär 45 minuter innan en konstigt pirrande känsla försvann från mina ben. Har du chansen att någongång få åka med i en liknande bil med en tävlingsåkare. Gör det. Även om det är otäckt o skrämmande. Det är verkligen en upplevelse som man inte glömmer.

Blir ingen bild idag då startsidan är så snygg. Tack igen Milla.

Det är skiten som gör det!

image53Detta är en uppförstoring på 12000 gånger. Dessa små kvalster är det som orsakar träningsvärk då de flyter omkring och ganager på musklerna. Det kan vara sant....

 Att ha en vinterhoj är otroligt bra då man slipper skava på den cykel som man sedan ska tävla på under säsongen. Vinterhojen står till stor del still under sommaren och förväntas funka problemfritt under vintern. Den får gå i minusgrader, slask, leriga grusvägar och får sedan förhållandevis väldigt lite kärlek. Jag spolar av den ibland och smörjer kedjan lika ofta.  Igår fick den dock lite djupare service. Trodde först att bakväxeln var på väg att lossna för den glappade så men den var visst så glapp ändå. Ett under att den funkar så bra. Rulltrissorna var runda och det mesta runt baknav, vevparti och kedjan var svart av gamla oljerester. Efter en grovrengörning och uppsmörjning tog jag den imorse med tron att den skulle funka minst lika bra som tidigare. FEL! Det var nog skiten som höll ihop den för krånglande, sega växlar är ny standard på den nu.
Innan cykelvården hade jag besökt klubblokalen för att köra produktionsträning. Dvs tvinga musklerna skapa energi utan syre. Korta intervaller på hög intensitet med lång vila emellan för att fixa till den syreskuld som blir i musklerna. Ni har säkert sett t.ex Johan Wissman (sprintern) bli intervjuad flera minuter efter avslutat lopp och han står ändå och har hög andehämtning. Det är ett iofs ett mer extremt exempel än mina intervaller men ändå. Nu när jag har kunskapen, men inte talangen, på att lägga in pulsfilerna här så bjussar jag på gårdagens. Kladdade även in när jag "tryckte" på och när jag hade aktiv vila för att visa hur pulsen släpar efter pga av syrebristen i musklerna. Passet funkade rätt bra trots att jag sedan fredagens styrketräning hade grym träningsvärk.
Klicka på bilden för förstoring. Lite suddig dock.

Den där träningsvärken satt kvar ordentligt även idag då jag ville ha några timmar distans innan dagens jaktstart i skidskyttet. Körde ut redan kl.9 och hann med en timmes körning innan jag slöt upp vid OP-kyrkan med de andra. Vi var fem som startade men redan efter 40 min. var vi 3 st. Ca 20 min senare var det min tur att korta av hemmåt då muskelfästena i skinka och framsida lår smärtade. På vägen hem mötte jag 2 cyklister från Team Cykelcity som såg halvmotiverade ut att trampa idag.
Imorgon blir det aktiv vila. Träning med lillasyrran och eventuellt lite cyklande ut till köpcentrat Marieberg med en arbetskamrat. Tänk att de skulle vara tuff träning för en del. Typ fotbollsspelare :-)

Detta gläds jag åt just nu fast i fredags: Att jag fick se We were soldiers i fredagskväll. Jag har sett den en gång tidigare men det gjorde inget då den tillhör min absoluta topp-3 lista över favoritfilmer. Det enda som ställde till det var rallysammandraget som gick samtidigt på en annan kanal. Att filmen baseras på ett verkligt slag i vietnamkriget gör den ännu mer intressant. Otäcka men förmodligen realistiska scener, mycket action, olika skildringar av militärer, civila, personligheter mm. gör den ruskigt bra. Gillar du krigsfilmer och inte har sett We were soldiers så vänta inte. Se den nu.

FY på er alla som igår röstade fram Christer Sjögren igår. Jag hade hellre sett mer av Velvet....
Nästa gång ska jag skriva om rallyerfarenheter. O träning förstås...
Ciao.

Tjurkärring i vattnet

image51
Vi tycker ibland att vår sköldpadda är stor men igår fick vi ett besök av ett monster.

Detta gläds jag åt just nu Nr.1 :
Alldeles just nu mumsar jag på skånska pepparkakor. Jag trodde dessa försvann ur kaksortimentet i höstas men vid handlingen igår på ica såg min käresta dessa otroligt goda bakverk.
Detta gläds jag åt just nu Nr.2 : Att vi har hållt oss friska hela vintern trots att man ofta är nedtränad (mer bacillmottaglig) och trotsat detta med sociala sammankomster, biobesök, fikor på stan mm. Hade ju en sjukvecka för ett tag sen då det ändå noterades 13h träning så det var ok.
Detta gläds jag åt just nu Nr.3 : Hmm..Mycket gör mig glad men de tre bästa just nu får min sambo som är så snäll mot mig trots mitt skiftande humör och ovilja att "diskutera". Hon står ut med mig och ger mig kärlek och mat, vad kan man mer önska sig??

(Så där Oscar!)

Ja igår fick vi en sköldpadda till skänks då några barn hade tröttnat på den och fadern i huset ville ju helst inte avliva den utan hoppas att den kunde glädja någon annan. Vi har ju länge önskat en ersättare till Östergren då Palmberg dog förra sommaren. Nu var det så att vår Östergren var en riktig bitsk kärring. Här skulle jag kunna dra parraleller till någon annan Östergren om man lyssnar på rykten.... Skippar de.Trots sin mycket mindre storlek så ville hon visa att det var hennes akvarie och att något sällskap ville hon inte ha. Det här med att vara mindre till storleken och vilja hävda sig låter bekant.... När vi hällde lite mat i vattnet glömde hon dock sin nya kompis och var tvungen att käka upp allt som flöt omkring. Att glömma allt annat pga. av mat känns också bekant....
Efter att ha kollat på hur Öste gång på gång bet den nya (no name) i svansen, i skalet, i bakbenen så fick det vara nog. Det var nog bäst att inte ha kvar den nya för den hade tydligen blivit misshandlad tidigare oxå. Tråkigt men vi ska nog försöka en gång till fast med en i samma storlek och då kanske ha dom med en skiljeruta ett tag först. Nu simmar Öste i ensam majestät igen, hungrig som vanligt.

Idag startade vi med en joggar/lufsar tur ut till stadsdelen Hjärsta för att spana in några frukträd som jag tydligen ska beskära nästa vecka. En 45 minuters jogg skapar ett otroligt hunger vilket i sin tur gör att frukosten smakar 10 gånger bättre. Tina lyxade sin gröt med cocos, russin, solrosfrön och sirap. Vad är det för fel på havregryn och vatten? Det funkade för Gunde ju.
Runt lunch körde jag maxtungt på gymet på Friskis. I följande ordning svettades jag: Uppvärmning, baksida lår, vader, skinka (stjärten :-) sen benböj (skinka o framsida lår), framsida lår. För att verkligen ta sönder de sista fibrerna så kör jag utfall framåt med hantlar i händerna. Att köra med skivstång på axlarna funkar inget bra för ryggen tycker jag. För att få riktigt tryck i utfallen så går jag nästan upp på tå strax innan jag faller framåt för att få bra tryck i själva landningen. Efter att ha skört detta hela program så känns det ordentlig kan jag lova. Trampade ur på en klassisk Monarkcykel efteråt där hastigheten baserades på kadensen. Nice! Att varva ned efter styrketräningen genom att köra 41km/h i 7 min kändes bra mentalt.
Sen har det inte blivit så mycket mer. Gick förbi hos cykelhandlaren där Tina satt och svettades på relaxiomtrainern han har där. Ett snyggt ställ för att visa kunderna hur man kan träna lite roligare där hemma. Finns ju andra roliga sätt oxå ;-)
Hon körde tydligen nån italiensk bana på 7 mil och hon hade fått hammarn. Det var roligt. Skadeglädje är den bästa formen.
Själv gled jag över stan, köpte med mig en stor chokladmuffin hem och laddade min moccabryggare. Ahh, måste ju hinna med lite livskvalitè nu när man slipper jobba. Oj, just nu fick jag ett sms av sambon. "du är guld. Puss på hihi" Att tjejer inte kan tala klarspråk utan att man måste tolka allting. Varför vill hon pussa på min vinterhoj??
Nähe,jag avslutar med en bild till ifrån gårdagens cykeltur. Fast inte när jag cyklade ?!? 
Klicka på bilden om du vill men han förblir liten. Linus W
Nu ska jag läsa Björn Ferrys blogg. www.bjornferry.com Han kallar den Ferry tales :-)
Ciao al dente



Vi ska få tillökning här hemma...

Läser ni Metro? Jag läste igår om en 16årig tjej som har ca 16000, japp 16 tusen, läsare om dagen på sin blogg.  Hon bloggar om sin vardag, mode och sin lilla hund. Otroligt. Jag måste ändra inriktning på min tror jag om jag ska höja min läsarstatestik. Vill ni läsa hennes så är det http://kenzaas.blogg.se/
Vill ni följa min träningsresa mot nya resultat så kan ni fortsätta läsa min istället.

Angående Metro så har jag tidigare nämt att de är duktiga på att notera sveriges cyklister, både mtb o racer. Ibland resultat och ibland så har det varit små notiser som t.ex "Dagens OS-hopp". Idag så var det en liten notis på träningssidan om att det var bättre att träna utomhus istället för inne på exempelvis löpband eller trappmaskin. På den lilla bilden som hörde till så är jag rätt säker på att det är någon av bröderna Eriksson, Kim eller Johan. Läs själva dagens Metro om ni vill veta. Nu kan man snart misstänka att jag är sponsrad av metro.....

Straffandet av mina ben är över och de verkar ha fattat galoppen nu för de har inte jäklats mera de senaste två dagarna. Igår så slöade jag en hel del men jag mekade oxå lite med min gamla crosscykel som nu tillhör sambon. Hon vill ha en mindre lillklinga fram för att orka hänga med i de brantaste backarna men det får bli att köra mera styrketräning istället för det går inte att lösa. Kasseten bak har redan en 27a som störst och tror knappt det går att få tag i större 10-delat. Vevpartiet är inget kompakt utan ett vanligt med 48/38 så en mindre går inte att hitta med rätt bultcirkeldiameter.
Antingen får hon skippa de brantaste backarna eller träna mer :-)
Träningen igår var tolleransträning. Tvinga musklerna att jobba anaerobt och det funkade bra. 30 stycken korta intervaller som ger en effekt ända ut i cellnivå så en pulskurva från ett sånt pass hade varit tråkigt att offentliggöra då detta pass handlar mer om intensitet än puls. Tänkte dock lägga ut tisdagens pass (det är ju så enkelt hehe) som skulle vara halvhårt ibland och hårt i backarna. Hade varit extra kul att ha en klocka som angav höjdmeter här eller ännu hellre watt men man kan ju inte ha allt. Att jämnföra pulser med varandra är som att jämnföra skor. Så individuellt att det är meningslöst. Jag t.ex är en hyffsad lågpulsare och kör tröskelpassen runt 170. Det viktiga är ju effekten man då levererar och där gör jag väl en 670-680 watt :-) grovt uppskattat.
Markering nr.1 på passet är pinkepause på den glashala vägen så därav den låga pulsen. Strax efter det så blev det asfalt men snart en ordentlig nedförsbacke så där en ny pulssänkning. Ca 10 minuter innan markering 2, som är krashen, så var det där skoterspåret med ett ofrivilligt stopp så ytterligare en pulsdal. Rätt bra tecken när pulsen sjunker så där snabbt. Efter krashen så kom den viktigaste klättringen för dagen. Pershyttan mot Ramsjön. Där mosade jag på friskt. Nåja det här är ju gammal info. jag har ju tränat idag oxå.  
Klicka på bilden för extraslag.
Idag var det en ny chans för romans distans då vädret var på sin goda sida. Jag tog 2h o 30 minuter på mig till Kumla. En sträcka på ca 17-18 km vilket kanppast imponerar. Den långa tiden berodde nog mest på att jag tog omvägen via Fjugesta, Vretstorp, Östansjö, Hallsberg, Sannahed. Väl i Kumla bjöds det på hembakad Kladdkaka och kaffe hos familjen Wilson. Iallafall Linus 0,5 år och modern Carro. Pappa Robert, tillika min bäste barndomsvän, var ju på jobbet. Jag MMS:ade en bild från vårt fikande med texten "Mmm, hemmafru och kladdkaka" till honom. Det tog ca 4 nanosekunder innan han ringde upp o sa "va faaan...." Ingen litar på charmören Hellström :-( Jag unnade mig två bitar kladdkaka då jag inte ätit nått på vägen dit men idag drack jag hela 8 deciliter på 3:30h pass.
På resan mot Örebro så körde jag en sträcka på ca 500-600 meter på en större väg innan det var dax att vika in på mindre vägar. På just denna sträcka körde min far förbi med sambo och tutande. De var på väg hem från en minisemester i Sunne där de hade sett massor av rallystärnor på samma hotell som de bott på. De hade bl.a. käkat middag samtidigt som Sebastian Loeb. Cooolt! Farsan å andra sidan struntade i rallyt, han var där för att träna längdskidor. Ni missar väl inte svenska rally som startar ikväll?

Har du läst ända hit utan att få något svar på dagens rubrik? He he..
För att knyta ihop säcken med inledningen om Kenzas blogg så måste jag ju oxå skriva om personliga saker. Ikväll  får vi en sköldpadda till. Palmberg dog ju förra året (inte cyklisten) så om den nya inte har nått namn lutar det åt Darvell. Palle, Dalle, Öste....
Ciao, Bianchi, Bella.....

Jag har oxå kört skoterspår.

Under dagens pass hade jag en tub med Loctite i ena bakfickan, en Maxim gel i den andra. Det var upplagt för rysk roulette.

Nu är jag mitt inne i straffandet av mina ben och de mår lite halvkass. Rätt åt dem, o det är inte över än. Igår vet jag inte riktigt om jag körde 1, 2 eller 3 träningspass. Det började kl.0700 med ett joggingpass men det var så lungt och dessutom utan pulsklocka så det kan man ju se mera som ett förbrännarpass. Då jag lufsade/joggade fram så tänkte jag på vad jag läst i senaste Runners World om ont i ryggen vid löpning. För framåtlutad löpning eller för långa steg vilket jag inte tog så allvarligt på för jag tycker inget passar in på min löpstil. Då kom jag på vad det kunde bero på. Jag vrider fram bäckenet för att föra fram foten istället för att räta ut benet vilket oxå kan förklara varför Tina tycker jag vickar på rumpan när jag springer. Jag ägnade passet åt att försöka få fram en mera korrekt löpstil vilket var svårt då man har ett intränat rörelsemönster i ryggraden men jag vill inte få ryggproblem av löpningen igen.
Efter morgonlufsen blev det ett IKEA besök med min arbetskollega som spenderade 3500kr på kakel med tillbehör, säng, madrasser mm. så shoppade jag för ca 65 kr. Värmeljus och en talgboll till fåglarna.

På eftermiddagen åkte jag till klubbstugan för att återigen straffa benen. Det gick dåligt men ändå bättre än i söndagskväll. Med "bättre" menar jag mindre allvarliga svordomar som t.ex attans och arsle. Under en och samma intervall med jämn kadens och samma motstånd kan min puls vandra från 157 till 177 men igår kunde jag tänka mer rationellt och fundera på om pulsklockans batterikvalitè är som den ska.
Måndagens tredje träning baserar sig på söndagens snöskottning. För då hittade jag en tränings-DVD i den firmabil vi hade då. Bilens vanliga chaufför är en riktig sakletare och plockar på sig allt möjligt. Nu låg det alltså en inplastad, gratis-DVD där som hette "Träna hemma med iFORM, platt mage, stark rygg. Den har han säkert hittat i nån soptunna. Igår kväll var jag ju tvungen att provköra den och jag såg nog rätt rolig ut för Tina fnissade och började fota mig när jag kämpade där framför tv:n.
Klicka på bilden för en sexigare bild. Denna tant-DVD hade två olika träningsnivåer att välja på och ego som man är valde jag den "tuffare". Började med klassiska gympaövningar som t.ex. så o pendla med armarna, plocka äpplen mm. Men jag var fast beslutad att köra hela passet på 45 min. oavsett vad de gjorde. Det var sen plågan började. Det var ju inga tantövningar! Dessa core-baserade övningarna var skitjobbiga och hade det varit en ful manlig instruktör på skivan hade jag gett upp men inte nu, kan hon kan jag upprepade jag inom mig. Skall erkänna att jag inte fixade en av övningarna så nu måste jag träna mer mage verkar det som. Suck!

Dagens träning startade med att åka till cykelhandlaren för att återigen rikta mitt nya bakhjul och samtidigt som jag tänkte använda Loctite på nipplarna för att fixera dem ordentligt. Hade lust att uppgradera vinterhojen med denna lilla läckerbit...
image48
Efter det så blev det ett hårdare distanspass på exakt 3 timmar och tanken var innan att jag skulle köra rätt hårt hela vägen och riktigt hårt i de längre backarna. Det funkade väl så där. Var halvvägs till Nora på vägen som går över bergen och vek av till höger efter Ramsjön för att komma direkt till Hittorpsbacken. Då byttes den vintriga, halvisiga vägens karaktär till Scaniarinkens is. Fick i en lite backe göra en Bambi-likande avstigning för det var is över hela körbanan. Den ca 2-3 mm snö som kom imorse gjorde det hela ännu svårare.
Väl i Nora körde jag lite asfalt till Gyttorp för att leta rätt på den nya väg jag hittade för några veckor sedan och jag var lite orolig för att den snö som kommit senaste veckan skulle det göra omöjligt att köra den. Väl framme vid botten på den långa stigningen så fick jag trampa i skoterspår vilket är ovanligt i den här delen av landet. De blir sällan så hårda att de blir cykelbara men nu var de perfekta. Väl uppe med höga mungipor och hög puls så blev nästa vägsträcka så där jäkla isig igen. Fick återigen släppa på farten men plötsligt så kom bakhjulet för omkörning och jag försökte att parera men någon millisekund senare hade jag ena foten på/i bakhjulen och den andra kanandes på isen. Jag klarade mig ifrån att dunka i isen men en lättare sträckning i ljumsken gjorde så att svordomarna ekade i skogen söder om Pershyttan. Jag mår nästan alltid bättre om lite fula ord får komma ut i 110 decibel. 
Det blev en skev bakskärm och några sneda ekrar så när jag nu tryckt i mig lite mer energi så orkar jag snart till cykelhandlaren för andra gången idag. De sista 20 minutrarna på passet kände jag att jag började gå tom. När hjärnan blir mer seg än vanligt och blicken blir fiskliknande. 3 hyffsat hårda timmar utan mat och 2 deciliter vatten(hade ju 1 liter med mig??) gav ett resultat på 62,9 kg på vågen så det blev att fylla på ordentligt. Protein och järn i form av ca 8 deciliter o`boy och 2 mackor med rikligt med messmör på. Det måste vara det mest optimala va? Hade väldigt gärna lagt in pulskurvan här men lyckas inte, det är väl skit framför skärmen som vanligt. Tips någon?

Nu drar det ihop sig med jobb, svenska rallyt och VM i skidskytte så det är bäst att träna på när man har chansen. Siktar på ett sista straff för benen imorgon sen blir det en njutningsfull distanstur på Torsdag för att senare på kvällen kolla in superspecialsträckan SSS 1. Hoppas PG lyckas bra på hemmaplan nu.

Övrig info så är länklistan lite uppdaterad där framförallt Tina har bytt till en mera bildvänlig blogg. www.nyacykeltina.blogg.se Ny sida men samma tjej. Det kan jag intyga.
Som www.Oscarekstam.com påpekade så glömde jag min punkt "Detta gläds jag åt just nu" i mitt förra inlägg. Hur kunde jag göra det då jag var på ett sånt strålande humör ?!
Detta gläds jag åt just nu : Att jag fortfarande håller fast vid mitt löfte att utveckla mig personligen genom att ge positiva omdömen till människor, kända eller okända. Att klaga eller snacka skit om någon/något är lätt men att se nån i ögonen och ge dem beröm från hjärtat är inte alla som klarar. Jag gjorde det senast i fredags.

Ciao! Måste träna på min italienska nu när morsan har kärat ned sig i en.....
 

Laddade fel i berg&dalbanan

"Man kan inte ta igen ett missat pass genom att träna längre eller hårdare på nästa." En gammalt uttryck som går o går i huvet på mig i negativ mening.

Den där roliga löpningen i onsdags tog hårt på mig, för hårt. Träningen i fredags gick så där och igår var det planerat att bara köra ett intervallpass mot de vanliga två. Detta inte bara pga ryggen utan även för att jag denna vecka tänkte ta det lite lugnare. Det blev fika på stan med romantisk promenad i det oromantiska vädret, kraftiga vindbyar och snöfall. Senare på kvällen blev det tacos och sällskapsspel med lillasyrran och våra sambosar. Vi spelade även Örebro-spelet som är en lokal kopia av monopol. Jag köpte upp det företag som jag jobbar på i verkligheten. Då borde väl jag kunna avsätta nuvarande chefen tycker jag...
 Ryggen var verkligen inte bra igår så efter mycket övervägande blev det alltså inget tränat överhuvetaget. Min kära Tina som är utbildad massör, samt påbyggnadskurs i triggerpunktsbehandling fick även ta fram lite naprapat-kunskaper och knäcka ryggen min igår. Det funkade för idag så var allt mycket bättre. Det är verkligen en vardagslyx att ibland kunna fjäska till sig en massage ibland. 
Jag laddade idag för ett långt o tufft distanspass med Jonas o Doktorn och funderade även på att kanske skarva på lite efteråt för att ändå försöka kompensera något för gårdagens magplask. Mentalt åtminstonde. När klockan nästan är 10 och jag står i hallen i nästan full cykelutrustning ringer telefonen och det är chefen. ÅH NEJ! jag hade ju snöjouren denna helg så inget distanspass för mig tydligen. Näpp, snöskottning i 7 timmar vilket av en del kanske kan ses som träning för bål och överkropp men jag lovar er alla, det gör ingen snabbare på cykeln genom att skotta snö. Nåja, bara att acceptera läget och när man kommer igång med snöslungan och skyfflingen är det trots allt rätt kul. Ända tills termometern har stigit så mycket att det bara är blask o slask som man skyfflar undan. Då känns det rätt meningslöst.
Direkt iväg till träningslokalen för att få trampa lite ändå. Då kommer nästa bakslag. Ingenting funkar. Ja inte i själva träningslokalen utan i kroppen. Inte pulsen, inte benen och då i synnerhet mitt j-vla vänsterben som nu är till salu på blocket. Inte huvet heller för den delen, det ger upp för tidigt. Den som nu försöker vara klok säger ju att det beror på att man jobbat fysiskt en hel dag men jag tar inte den förklaringen. Inte nu åtminstonde. Ge mig lite tid och snart ett avsnitt av En annan del av Köping så kanske jag ändå kan se nån ljusglimt från denna dag men inte just nu. Fan va bitter jag är nu o här vid tangentbordet... En annan irriterande sak är att jag vet att jag är i fysiskt bra form för igårkväll gjorde jag ett sådant där Fitness test med pulsklockan. jag gör det en gång i månaden och oftast efter en vilodag. Gårdagens värde var 11 enheter över novembertestet och 10 enheter över december. Det är nog fasiken det här med att vila som är så farligt. Kroppen tror DIREKT att det närmar sig VM i tv-tittande och europamästerskapen i chips.
Har iaf redan planerat en hämdaktion för kroppen. Den startar redan imorgon bitti och slutar inte förrens på onsdag. Wohhhaahaha (uttalas som en galen vetanskapsman)
Dagens mest lämpade bild...
image46Han kommer för mina ben....

Inne eller ute?

Nu är det inte lika kul med löpningen längre. De två passen i onsdags satte sina spår i ryggen. Det händer rätt ofta att jag får en konstig smärta i ländryggen efter lite längre löppass och på kvällen när jag kom hem från Kilsbergen kände jag att jag var trött just där. Inte trodde jag då att det skulle sitta i så här länge. Jag går nämligen som en pensionär här hemma. Läste i senaste numret av Runners World att detta kunde bero på löpstilen. Att man sprang lite för framåtlutad och man skulle då tänka på att springa mer som en marionettdocka, upprätt. Detta funkade inte då jag tänkte på det under båda passen.
Vaknade igår med öm rygg men ville ändå passa på att få lite distansträning då stormen Tuva var på ingång. Stack ut lite tidigare än vanligt då vädergubbarna på tv hade sagt att vid lunchtid skulle den nå oss här i gnällbältet. Rullade iväg kl.9:20 i solsken och svag motvind mot fjugesta, vretstorp där motvinden byttes till medvind, vidare mot Östansjö, Hallsberg, Kumla för att sedan leta mig på små charmiga vägar hem till stan igen. Drygt 3,5 h blev det i ett bokstavligt talat sömnigt tempo. Jag gäspade de första 2 timmarna, ja inte oavbrutet men rätt mkt ändå, och kroppen var inte alls sugen på distans. Jag gick dessutom runt på 0,5 liter vatten och inget käk för att få kroppen att bränna så mycket fett som möjligt. Måste ju få bukt med den här övervikten nångång :-)
Uppgraderade även Blå loket igår. Det är ju emot reglementet att lätta sin vinterhoj för den ska ju vara tung och seg så bytet till sommar-mtb:n blir en positiv chock. Nu var dock baknavet så slut att jag ringde farsan och undrade om inte jag kunde få tillbaka ett hjul som han en gång i tiden fick av mig. Då bytte jag ett mavic crosslink till crossmax men nu blev det att byta ett slitet deore till ett fortfarande grymt crosslink. Förstår inte hur far kan träna på sina grejer ibland för han märker inte om de har defekter eller har gått sönder. 4 stycken ekrar var otroligt slappa så hjulet krängde hit o dit. I somras så upptäckte jag av en slump även hur hans däck till racerhojen inte hade högre tryck än mina mtbdäck. Trodde han hade släppt ut luft pga av förvaringssjäl men nej då. Han tyckte det var så komfortabelt o mjukt att cykla på. Fick ju tvångspumpa upp hjulen hans så punkarisken blev betydligt mindre.
image45Vår träningslokal i klubbstugan. Blir ingen träning där idag men om den där stormen dyker upp nångång (fortfarande lugnt här fredag kl9) så luter det nog att sitta här i helgen. Idag däremot så blir det inomhusträning fast på friskis.
Just nu ska jag upp till universitetet och träffa en viktig person för att prata om den eventuellt kommande cykelcrosstävlingen där som skall gå av stapeln i höst. Jag skriver eventuellt för saker o ting har ju gått åt helsike förr. Jag tänker dock verkligen jobba för detta för jag tycker området är så bra och sporten så rolig. Men istället för att se det så negativt så är det dax för Detta gläds jag åt just nu: Jo det är dessa gratis online-spel som finns på många sajter. Skitenkla, skitmånga och verkligen tidsfördrivande. Vill inte erkänna hur många timmar jag suttit o flyttad på färgade prickar, skjutit bollar mm.
Tänker heller inte erkänna att jag grinar till Extreme home makeover på tv 3.....
Ciao 
Nu måste jag dra