cykelola

Har du ett sånt här liggandes så vore jag glad om jag fick köpa det. Mitt var lite skevt. Måste ju ha ett rakt om jag skall veta om bakväxeln är rakt. Har frågat cykelhandlaren, Calle Friberg, Wetterhall samt importören. Har störst förhoppning på Alexander den store.

Tack patrik, Sara, Annika. Öijer...Lustigt att vara flerbarnsfar och storbög. Dalabög.

Undra om blogghatare är en modernare variant av de sura gubbar o gummor som skickar in arga brev på tidigare publicerade insändare. De läser något, blir uppretade, sätter sig i skymundan och skriver ned under stor koncentration för att dissa varje punkt i den artikel som retade deras sinne något fruktansvärt. Stolt postar de sitt verk och ser hur reaktionen blir. De myser lite med cognackupan vilandes på sitt späcklager.

Vet en del cykelhemsidor/bloggar som ger en ganska tråkig bild av deras vardag. Cykelfakta om kilometer, watt, pulser och träningstid. Kul läsning ibland men blir i längden ganska enformig utan att personen är det.
En del ger oxå en schysst bild mot sina sponsorer och sköter sig på hemsidan för det blir ju deras fönster utåt mot just dem.
Själv behöver jag inte sköta mig. Jag skriver direkt här på min digitala dagbok för min egen skull och drar mig inte för att skriva det andra bara tänker. Eller kanske vad man säger i bilen med sina träningspolare.
Jag skriver dessutom med glimten i ögat och försöker att delge humor i textform. En del normalstörda fattar det, de jättestörda gör det inte. Tydligen.

Hur uppfattades det där sista egentligen i "racerapport + ett practical joke"-inlägget? Försökte förmedla lite tankar
 men det gick väl så där.
Det som stör mig allra mest är inte bara de kommentarer som hamnar här utan att alla tror man jagade en så bra tid som möjligt. Verkar som alla vill att man ska prestera jämt bara för att man gjort det de senaste fem åren på varje race. När jag på mitt sätt försöker ge bilden av finnmarken som jag körde den så uppfattas det som massa ursäkter för en tid som jag skäms för. Sen säger jag att många skulle vara nöjda med 4:42 på FMT och jag tror det stämmer.
Jag skiter i det mesta angående angående FMT förutom att jag pajade något där bak. Som man säger...

Ingen träning idag. Fixade stans på Rocket Ron och hjälpte Sara att göra samma på hennes däck. Hon shoppade hos cykelhandlaren men behövde inte betala något. Diskriminering!

Igår kväll när vi varit ute och ätit och druckit gott och var på väg hem mötte vi grannen. Han stod i kön till sitt favoritställe Strömpis. Vi morsade glatt och gick sen vidare hem. När vi passerade hans fönster här brevid mitt så stod det öppet på vid gaveln. Då fick jag en idè. Jag gick in till mig, hämtade ett paket med sånna där klassiska dragsnören som man kan fästa i dörrar så smäller de när någon öppnar dörren. Jag satte ett innanför hans ytterdörr och ett på toaletten.
Tyckte jag hörde massa liv där inne inatt. Hoppas han drog hem något ragg :-)

Racerapport Finnmarksturen
Jag sa till mig själv och andra att jag inte skulle tävla runt i år. Har ingen sammanlagd cupställning att köra för och har ingen långloppsform heller. Mina bakre bromsklossar låg dessutom emot lite granna mot skivan men det var ju mest psykologiskt.
Startskottet går och allt de där är helt glömt. Jag jagar placeringar, vill hänga med så långt upp som möjligt, drar mig naturligtvis röd. Vid ca 9 km in på tävlingen tycker jag att alla andra runt omkring mig har mkt bättre rull än mig så jag stannar snabbt och kollar om bromsen har blivit värre. Det hade den inte. Fan! det var alltså min form som var så pass dålig förhållande till vart i fältet jag befann mig.
Jag börjar där nånstans släppa om folk för att försöka börja njuta av Finnmarken lite mer som en motionär, dvs kolla på utsikten.
Vid 20-22 km börjar jag väl känna mig pigg igen och blir motiverad av att börja köra om folk för jag gasar friskt och har inga problem att följa med folk i deras tempo i skogen. Hjärnan börjar tänka tävling igen.

Strax innan kontrollen Sunnansjö ser jag den grupp som polaren Patrik Paulsson från CKC4 kör i. Jag noterade ju tidigt i loppet hur han seglade iväg i nån av de första grupperna så lite förvånad blev jag. Jag kommer ikapp dem på asfalten och noterar hur det mest är Patrik som drar denna grupp på ca 6-7 man. Tänker att jag kan assistera lite så min lilla kropp går upp och tar vind ett tag.
På ett stigparti passerar vi kändisbloggaren Henrik Öijer som står och mekar. Var det slumpen att det var just vid det söta skogsrået??
Vi får väl igång ett hyffsat samarbete i gruppen på vägarna efter att jag skrikit lite men det var en del ovana cyklister för när en del skulle gå upp och dra så lägger de i en extra växel och gasar som fan.

En bit innan ljungåsen sätter jag kedjan innanför kassetten och böjer min bakväxel (kanske även växelörat har ej kollat än) och släpper då återigen tävlingstankarna och Patrik.

När jag står där och fixar lite med växelvajern kommer Öijer förbi och strax efter det så gör vi sällskap i några mil. Vi snackade cyklister, skröt om olika lopp vi kört, cykelcross och någon mer bitter människa fanns nog inte i dalaskogarna igår. Han sa ofta ordet BÖG. Verkar som han gillar ordet för det kom nästan i varje mening.

Vid sista stationen Kåsen stannade vi och lyxfikade. Vi åt bullar, dracka kaffe, åt mera bullar "det har vi ju betalat för" sa vi.

Fick en känsla i går efter tävlingen när alla kommer och frågar hur det gick och vilken tid man körde på osv. Jag har ju inte pressat mig för att få en bra tid i år. Jag ville bara genomföra min tradition. Jag stannade ju vid Ljungåsen, Grängesberg och Kåsen och åt bullar. Hade lite haveri, kunde inte köra på alla växlar, åkt och socialpratat mm. och körde ändå på 4:42h vilket är en tid som för många andra hade varit ett personbästa. Jag tävlade inte medans en del körde skiten ur sig. Så genom att stå och berätta min tid och min prestation känns det som jag nedvärderar deras (förutsatt att de var efter mig vill säga). Detta vill jag ju självklart inte så jag blev mer och mer tillbakahållsam med min historia.
Jag tänker för mkt ibland :-)

Nu skall vi äta frukost här sen ska Polaren Sudden få flyga flygplan men det vet han inget om än så länge :-)

AVKLARAT! Den gamla traditionen Finnmarksturen har nu körts på en av de sämre tiderna jag haft de senaste fem åren men så har jag oxå stannat och fikat och tittat på utsikten under loppet.
4:42h blev tiden under tungrullade förhållanden.

Mycker längre rapport får ni imorgon för nu har jag sudden på besök från Norrköping och snart kommer kusin Linnea hit. Sara och vi andra ska ut och äta och dricka gott ikväll.

Hörs imorgon

Imorgon är det dax för den återkommande traditionen (det är väl det som är traditioner??) att köra Finnmarksturen. 11,2 tråkiga mil med preparerade stigar och för mkt grusväg men ändå så står jag där år efter år. Förra året var dock ett avbrott i min långa svit då jag hoppade runt på kryckor pga en krash 2 dagar innan. Imorgon blir det min 14e eller 15e gång jag kör FMT och jag ser fram emot de förändringar på banan som jag hört ryktas om.

Idag har jag jobbat hela dagen vid Örebro universitet och det har varit en händelserik dag. Först fick jag reda på att min sprut-tjej i dammen ändrat färg över natten. Tror att det var vattenlösligt som tur var.
 
Här ligger hon ner och hur vattnet kan vara kvar så där på sidan fattar jag inte... :-)

Sen kom syrran och berättade att hon krashat en ruta när hon gick och trimmade gräs. Rutan var lite av det större slaget..


jäkla ungdomar så de håller på. Vad är det för fel på nylonlina och en bit harts??

Idag så handlade jag två nya klingor till hojen så imorgon blir det ett långt och hårt test om grejerna funkar ihop. Robban som skulle genomföra sin 30-års present imorgon genom att försöka trampa de 11 milen men "oturen" haft gett han en början till halsinfektion så där dagen innan. Otur.
3 skåningar tittade spontant förbi på fika idag oxå när de var på väg mot Ludvika. Eller Maria är ju inte skåning men hon bor ju ihop med en så hon stämplas som det ändå. Hon, Patrik & tim var det iaf som kolhydratsladdade med biskvier och wienerbröd här innan jag började meka.


En fräckis
Den lilla flickan åker bil ihop med sin mamma då helt plötsligt en dildo kommer flygande emot framrutan och studsar iväg. - Vad var det?  frågar hon nyfiket. - öh... det var en insekt säger mamman snabbt. Då svarar flickan:
-Oj vilken stor kuk den hade.

Imorn ska jag ha kul en bit längre ned i fältet med alla motionärer. Ja som Patrik :-)

Idag har jag dopat mig med färgämnen, socker och en del andra tillsatser. Har ni kollat in ingredienserna på statoils bullar? Man blir inte lika sugen då. Anledningen till mitt begär efter godis kan ha med att göra att jag vaknade 04:40 och gick upp då oxå. Varför somna om i 20 minuter för att vakna upp tröttare?


Melodifestivalen kommer till Örebro!!!!!!!!!!!!!!!! VA! Jippie. Hård rock i alla ära men i vinter skall riktig kvalitèmusik upplevas live :-)

Dagens träning
För att spara tid i mitt lite uppstressade liv så åkte jag direkt till klubbstugan för inneträning på testcykeln. Då jag kännt mig sliten sedan den dubbla tävlingshelgen så visste jag att högintensiva intervaller inte skulle gå så bra idag. Jag bestämde mig istället  för att bättra på min benstyrka och köra styrkeintervaller. 5 minuter långa. 60 i kadens och eftersom givaren som mäter själva kadensen strular så varierade watten från 300 w till 477w.
Eftersom fartvinden är utebliven där inne så flöder verkligen svetten. Efter avslutat pass så blir det att torka golvet under hojen och att duscha ganska svalt så man inte fortsätter att svettas för mkt.
När jag gick ut ur omklädningsrummet så startade larmet i klubbstugan! Jävlar vad det låter. Några orienterare som strykt runt i stugan undertiden jag tränade hade lämnat huset och låst/larmat dörren. Tack för den passningen.

Efter lite ringande (inte bara i öronen) löste det sig bra. Eftersvettningarna flödade ordentligt när jag började trampa hemåt bara för att dumpa väskan och byta den slitna vinterhojen mot den heta tävlingshojen. Jag skulle möta upp Panikmekarn Daniel som hade strul med sin hoj och jag ville ju testa om den nya kedjan och kassetten lirade med de gamla klingorna fram. DET GJORDE DE INTE! Blir att gynna cykelhandlarn imorgon så man kommer runt Finnmarken på lördag.

Nu har både family Guy och moccakaffe avnjutits. Undra om jag ska njuta någe mer ikväll?

Så här såg det ut förra veckan.

Nu har vi äntligen avslutat det där jobbet och det blev rätt bra.


Idag tog jag racern mot Garphyttan. Det som saknades förutom sällskap var även motivation. Jag hade ingen lust att köra ute idag. Tankarna fanns på både löpning och gym men ska jag ha en rimlig chans att kamma hem svenska cross country-cupen i H30 så måste jag ju faktiskt träna cykel.
Backintervaller i sanatoriebacken blev det men i intervall nummer fem började det regna och jag kände absolut inte för att sitta upp och ner i backen när det regnar så då fick det vara nog.
Intv. 1 2:26  puls 167
intv. 2 2:44 puls 159
intv. 3 2:43 puls 161
intv. 4 2:47 puls 159
intv. 5 2:45 puls 160

Noterbart var den låga pulsen men jag körde lite mer på styrka oxå. Sen syns det så uppenbart att jag sprängde mig på första intervallen.
Imorgon blir det återigen TTT om inte kvällen regnar bort.

Sitter här med tunga ben och glor lite på formul 1 och brevid mig ligger en het Sara. Jo hon är sjuk. Igen.

Idag valde jag ett oviktigt landsvägsrace istället för en möjlig medalj i svealandsmästerskapen i mtb men jag säga att mitt val gav mig mer nog både mer erfarenhet och träning  än mtb. Jonas V, Andreas w, Niclas N och jag representerade Almby IK.
I bilen skrockades det en del om hur vi skulle köra och kanske det viktigaste var att ingen fick gå imål med pigga ben. Även om ingen skulle få framskjutna placeringar så skulle det köras aktivt och vi skulle få ett grymt bra pass i sadeln. Det skönaste citat kom från sportchefen Nilsson" Det bästa är om man skickar på så hårt de sista 1000 metrarna att man sen knappt orkar ta sig i mål"
Racerapport
Mina tre klubbkompisar har ett grymt slätdrag, eller tryck i pedalerna om man säger så, som imponerar på mig som normal skogsåkare. De tre mosade på från tidig start och satte fart på tävlingen där vi var runt 40-50 startande. Jag själv väntade till slutet av det första varavet av fem då vi kom till den brantare backen av två på det 17 km långa varvet. Där mosade jag på allt jag hade och kände en bit upp att höll på att bränna mig och slog av lite. En blick över axeln så såg jag att jag skaffat en riktigt bra lucka till klungan och jag trummade på en bit. Plötsligt kom det tre åkare ikapp mig och vi började gå runt med korta förningar men redan när jag tagit vind två gånger kände jag att jag inte skulle kunna gå med dem och släppte dem för att ramla ner i klungan igen.

Sen finns det massor av händelser som jag skulle kunna skriva om men tar dem kortfattat istället: Nilsson har snygga flaskställ men de kan inte hålla i hans flaskor. Han tappade en och bröt loppet senare när han var torr. Andreas Stack ut på en solokörning med sina 808:or ett tag men fick aldrig någe hjälp och blev inhämtad. Jonas var sällan långt ner i klungan utan satte fart på den mest hela tiden. Alltid när dessa tre herrar gick upp i spets så bildas en längre koppel med åkare bakom dom pga av hastigheten. Det vet jag för jag satt själv i detta koppel och led :-)
Soloseger?
När klungan var samlad och vi befann oss vid den näst sista backen med ca 7 km kvar så attackerade jag från gruset utanför väggrenen i sant mtb-manèr och kom iväg själv. Hade jag haft lite av det slätdrag som mina klubbkompisar besitter kunde jag nog ha hållt undan åtminstonde till den avgörande sista backen men nu blev jag inhämtad strax innan och hade inga krafter kvar för att följa med det som var kvar av startfältet uppför backen den sista gången upp mot mål.

Jag tycker alla vi fyra (även Nilsson innan han bröt) spände bågen, gasade så gott vi kunde, satte fart på racet osv.  En grymt rolig men hård dag.
Nu skall väl laget Sportklungan.se ökas i antalet åkare och trimmas in lite extra för det snackades om flera race innan crossäsongen är här.

lite stressbloggnu....

Varit på svealandsmästerskapen. Gick inte så bra som jag hoppats men ändå. Kom trea men tidsdifferensen till Gunnar T blev lite väl stor. ca 1 min o 10 sekunder från guldet. klubbkompisen Jonas V kom 2a i det skämtsamma "öppna klubbmästerskapen" då fem av åtta deltagare var från Almby IK.
Jag brände mig lite de första kilometrarna och hade lite kedjestrul under loppet men den där minuten hade jag inte lyckats kapa ändå.


Nu skall vi iväg på 30års kalas men blir inte mer än det glas rödvin som jag sitter med just nu för kl 08:20 imorgon bitti blir jag upp-plockad för nästa race. Men denna gång är det racer som gäller.

Hej hopp

Sitter och väntar på ett samtal nu. Från förhoppningsvis ett företag som vill vara med och synas på cykelcrosstävlingen vid Kumla den 18 oktober.

Jag borde ta tag i de tre cyklarna som skall servas oxå men allt har sin tid.

Jag har nog inte nämt min ordentliga träningsvärk denna vecka va? Var ju på gymet i tisdags och har fortfarande ont i muskelfästena. Det som gör det extra obehagligt är att det är i magen. Så nysningar, hostningar eller att resa sig från sängen gör ont. Nu är det ju tur att jag inte ligger på rygg lika ofta som......nej..törs inte skriva mer nu...
Allt detta beror iaf på att jag hittade en ny magmaskin på friskis. Den verkar funka.

Nu ska jag skriva om en lag som förmodligen är hemlig på jobbet
På jobbet åker vi ju runt till fastigheter och ibland händer det att man träffar de som bor precis där. Om man jobbar lite längre på en o samma plats( allt från 3-4h till flera dagar) och dessutom skapar en verbal kontakt med innehavaren så ökar chansen till att man kan bli bjuden på fika.
Sånna platser är bra. Man besöker dem gärna och gör ju då ett extra bra jobb där för samvetet gör ju att man inte vill fuskjobba. Favoriten är gamla damer för där finns alltid massa hembakta kakor + bullar. Dessa fikamöjligheter delar man inte helt självklart med sig av. Man vill ju inte "bjuda" jobbarkompisarna på denna fikamöjlighet.
Där jag de senaste dagarna har jobbat har jag blivit bjuden på mest energidryck och coca-cola (undra om det var pikar??) men idag kom det en helgpresent till både mig och kollegan. Var sin flaska rött vin. Tackar!

Som grädde på moset var gamla kollegan Martin förbi jobbet och tackade av sig själv med tårta till oss alla. Mums för samvetet.

Nu skall hojarna servas! SEn laddar jag inför dubbelhelgen.
Mtb imorgon. Svealandsmästerskapen. Tempo.
Racer på söndag. Veterancupfinal. 85 km.

Jag gillar att få folk att utvecklas. Inte bara fysiskt utan även mentalt. Att man ska säga vad man tycker, vara rakryggad, ärlig, nyttig, hälsosam, rättvis mm.
Jag blir glad ända inne från hjärtat när någon beskriver hur bra dom börjat må när de börjat träna någonting. Jag har mått bra pga av träning i många många år så jag kan inte minnas den där känsla att " nu mår jag bättre än innan". Jag älskar därför att läsa/lyssna på andras berättelser.

Idag sprang jag på en gammal kvinnlig arbetskamrat som jag inte träffat på ca 2-3 år. Hon berättade att hon köpt en racer, kört tjejvättern och hade nu siktet inställt på riktiga vätternrundan. När vi jobbade ihop fanns inte en gnutta cykelintresse hos henne vad jag minns. Nu trampade hon lite på vardags kvällarna och en och annan helgrunda upp mot 9-10 mil. Fasiken vad kul! Vi nämde att vi kanske skulle ta en sväng om. Jättegärna :-)

Jag läser flitigt bloggar om folk som tränar på min egna nivå eller högre och där gillar jag, och förstår, de känslor och termer som nämns där. I kontrast till dem så gillar jag även bloggar som cyklingminpassion.blogspot.com och tremil.blogg.se för där lyser kärleken till träningen (cyklingen) på ett helt annat sätt än på t.ex. en del elitcyklisters sidor.
Det är viktigt att inte glömma bort passionen och den där underbara känslan av att få träna.

dagens träning
Tog racern idag och körde hög kadens och styrde kosan mot Kvinnersta, mogetorp, närkes Kil, Billingevägen och hem.
Gick ganska fort oxå men framförallt tänkte jag på kadensen. Han montera cykeldatorn idag innan passet vilket jag önskar att jag hade gjort igår för att veta hur fort det gick när jag spurtade. Igår var nog den första gången jag tyckt att dyngen var för lätt på platten.

Immorn ska jag serva tre stycken hojjar efter jobbet. En av dem är till min polare Robert som ska köra Finnmarksturen. Det är hans första gång. Inte bara Finnmarken utan även hans första gång han motionerar. Han är helt otränad och jag hoppas verkligen han klarar av det.

hej hej

Detta är Moa 4månader gammal/ung. Hon var ju med på semestern i Åre. Att småtugga på den där remmen var väl typ det värsta hon gjorde under hela resan då jag var med iaf. Underbar unge....än så länge.

Tre konsonanter till rubrik kan betyda vad som helst för en icke cyklist men för den inbitne betyder det en tävlingsform som mest florerar i de stora tourerna. Lagtempo. Eller direktförklarat med team time trial. Idag var det en sån dag med sportklungan.se + Bombarn från Vallentuna.

Dagens träning
Det finfina med lagtempo är att arbetsinsatsen är hög men en ganska kort stund om man som vi tar korta förningar. Det dröjde ett tag innan jag efter varje förning kände hur surhetsgraden ökade i musklerna och jag började förvarna om att jag inte skulle kunna följa med i de snart kommande stigningarna från Filipshyttan upp mot Garphyttan. Mkt riktigt. stum som en stolpe såg jag dem försvinna men de väntade så snällt framme i byn.
Där körde vi lugnt till Vintrosa och gasade sen gamla Karlskogavägen hem mot Örebro och efter ett tag kom den tråkiga känslan tillbaka i benen och nu även hos Niclas "Voight" N. Vi lade oss på hjul så de tre övriga, Bombarn, Jonas och Andreas rullade runt ett par gånger innan jag kunde ta två, tre förningar igen innan jag självdog helt.

Fasiken! Lagtempo är grymt kul när det flyter på som idag och med den känslan i benen är det säkert nyttigt som f-n oxå. En bra sak till. Inget att rengöra när man kommer hem.
Börjar förstå tjusningen grabbar!

Gårdagens träning
Ja den satt nog kvar i benen för efter gymet igår så prövade jag att springa intervaller igårkväll. Det gick ju bra sist när jag skulle springa treor men igår funkade två intervaller innan mitt vänsterben kukade ur helt och jag var på väg att få sån där kalle anka fot men jag valde att börja gå istället. Gick ca tre minuter men valde att avstå mitt försök till intervaller och joggade hem istället. 40 minuter kunde bokföras.

Nu ska jag mala en ny kaffe sort/blandning från Visby. Tre indier heter den och den skall förhoppningsvis avnjutas tillsammans med family guy.

Tjipp

Inga bilder idag heller. Sorry.

Kände mig bra i benen idag och gasade från start för att se hur pigg den totale ledaren Salomonsson var men han var minst lika pigg som mig för han lämnade mig innan dagens första etapp var klar. Under den mer leriga 2a, eller SS7 som den heter, sträckan så började något låta från min hoj. Det lät precis som om man har kört ett långt lerrace och sen inte servat cykeln på några dagar och sen börjar köra igen. Lite pga det och att jag inte skulle kklara av att köra ifrån Micke med 5 minuter så slog jag av på farten. Min vetskap av att hela drivlinan är sliten och att jag tävlar utan en kedjebrytare gjorde att jag hellre säjfade (va??!) än att dra tungväxlar.

Sista etappen är en ca 5 km lång i centrala, kuperade, fina Visby. Ut och in genom muren och genom ett glasblåseri och  en nattklubb. Annorlunda.
Efter målgången så bjöds det friskt på kaffe, bullar, bananer, godis och...håll i er nu. Kräftor! Japp. Jag undrar ju vem f-n är sugen på det efter målgång? Jo Micke tydligen. Ush!

Nu på eftermiddagen har vi sett filmen Iron Man. Cooool! och nu har ihoppackningen börjat för tidigt imorgonbitti går färjan hemåt faslandet. Hoppas vi inte krockar.

hej hopp. Nästa blogg blir med bilder.

Åkte dryga 60 mil till Åre med jobbarkompismats. Åkte ensam längre med tåget hem. Startade 08:30 idag med bil mot Nynäshamn för att ta färjan mot Gotland där man springer på jobbarkollegan A.Svedberg. Och på torsdag kommer jobbarkollegan Emelie hit. Undra vart man skall boka semester för att slippa jobbet??

Anlände som sagt till The Island idag men upptäckte nyss att datakabeln till mobilen inte följt med hit så SORRY allihopa. Har massor av fina bilder från Åre men de får väl dröja. Vad som dröjer ganska exakt ett år är nästa års semester men ska fasiken  i mig gå till Åre igen. Det är sjukt vackert där.

Jag upptäckte en halvrolig grej med de filmerna från fjällmaran. I del 2 märker man hur jag blir tröttare och tröttare för jag svär så förbannat. Tänker sno nån bild därifrån när de väl kommer upp. Resultatlistan säger att jag blev 19e man och Mats 39a. Hittade denna text där idag:

I fint väder visades återigen en otrolig målmedvetenhet upp bland deltagarna. 212 av 219 i mål på världens kanske tuffaste maratonlopp säger en del om dem som ställer upp i Fjällmaraton. Ingen av de 27 startande i damklassen bröt!

Många trodde på rejäla rekordsänkningar på årets något torrare banunderlag, men det visade sig att värmen blev årets fartdämpare. Andreas Svanebo kunde inte putsa sitt tidigare rekord utan landade på segertiden 3:56:40. Snabbaste dam blev Emelie Forsberg på tiden 5:03:06 vilket är mycket imponerande av den blott 22 åriga tjejen.

Just det!!! Jobbarkompismats fick tjejpisk. Ville bara säga det :-)
Hej på ett tag. Imorgon skall vi jobba med Gotlandbike battle

Jag har tagit slut många gånger. Mött väggen massor av tillfällen men detta var fasiken det tuffaste jag nånsin gjort. Något av det vackraste oxå.
Längd 43 km, 1700 höjdmeter Tid 4:54

Är bortbjuden på mat och snabblånar datorn lite. Bjuckar på två filmer: och del 2 imorn åker man hem. Tråkigt då det är sjukt vackert här

Kan ej lova att det hinns med någon uppdatering imorgon men å andra sidan så går jag ju upp med tuppen så...

Imorgon startar resan måt Åre o fjällmaran
Jag har ju inget emot jobbarkompismats, hans tjej Åsa eller deras barn Moa (eller snart kanske jag har det efter 7 timmars kräks & bajs :-)) men då det blir en del timmar i bil där den nyinköpta tidningen Militär Historia och mp3 filer inte roar hela resan så kan ett sms roa mig. Därför ger jag ut mitt mobilnummer så fint i dagens rubrik. Börja imorgon eftermiddag att skicka roliga historier eller sjuka MMS som jag kan skratta åt.
börjar att bjussa er på denna jag fick för ett tag sen:
2 negrer kör en lastbil som är lastad med negerbollar då de plötsligt kör av vägen och lasten åker ut på gärdet. Då de börjar plocka ihop den utspridda lasten kommer en bonde och börjar frenetiskt stampa sönder boll efter boll. Ute på vägen går drängen förbi och skriker: vad gör du? Bonden svarar:
-Nu jävlar kommer du hit och hjälper till att stampa sönder äggen. 2 har redan kläckts.

Nu skall jag iväg för ett Final test-pass med semestermats.
O du thord... Du har väl noterat hur mkt jag gillar Guitar Hero?? :-)

Detta är verkligen ett tekniskt bevis på hur mångsidiga mobiltelefoner är. Den utritade kartan är inte perfekt eller 100% korrekt men det coola är att Niclas startade GPS:en på sin nya mobil och ni ser nu resultatet. CX-banan 2009.

Sitter här kl 06:00 och njuter av ett glas proviva och min tredje semesterdag. Måste ju hinna njuta så mkt som möjligt därför den tidiga uppgången. Och så l¨åter Sara lite som ett mindre tröskverk nu när hon inte är frisk heller så tystnaden i vardagsrummet är bättre.

Igår var det cykelmöte i klubbstugan och det snackades inte bara cykelcross utan jag fick dessutom 2 medlajer. Ja visst. De RIKTIGA SM-medaljerna från Falun.

under själva mästerskapen hade de inte fått de riktiga medlajerna från cykelförbundet så nu fick jag dem retroaktivt vilket gör 6 st SM-medaljer här hemma i mountainbike var av 4 är mina så blev det tyst på henne :-) Sen är ju mina färskare.

Appropå färsk..En elitåkare läxade upp en junior lite grann efter målgången på söndagens långloppsetapp i Södertälje om hur man uppför sig. Lite lagom, lite roligt, lite rätt.

Nu ska jag jobba med lite nyttiga saker.

Innan jag glömmer bort. Jag gillade filmen The Kingdom skarp och igår såg jag ännu en amerikanskproducerad film som utspelar sig i samma del av världen. Nämligen mellanöstern. Vi såg Body of lies med Di Caprio och Russel Crowe i huvudrollerna. Den är grymt bra, se den. Producerad av Ridley scott föresten.

Tävlingsrapport Lördag
6x5 km skulle avverkas och jag tänkte så här. 2 gånger tidigare i år har jag gått ut defensivt och det har inte funkat. När jag körde i elitklassen så blev det ju aldrig så för då ville man ju hänga med så långt upp i fältet som möjligt. Igår gasade jag på från start men brände mig naturligtvis lite grann så jag fick släppa om Gunnar Töjren. När värsta syrachocken lagt sig kunde jag börja jaga honom igen men kom aldrig ikapp tyvärr på den faktiskt lagom jobbiga och härligt teknsika bana de lagt i utkanten av Södertälje centrum. En skön känsla var dock att det funkar bra att cykla trots att den senaste tidens träning mest har kretsat kring löpningen. Var inte särskilt trött efter målgången heller men kruxet är att jag inte kan cykla tillräckligt fort när det behövs. Oftast uppför.Slutade 3a efter Ulf J och Gunnar.

Tävlingsrapport idag söndag
Det stod 3x21km på schemat idag. Masstart med alla andra klasserna så distansen och starten var väldigt mycket långloppskänsla. Då jag inte orkat med längden på de 2 andra "riktiga" långlopp jag kört i år så kanske dessa 63 km skulle passa perfekt. Dessutom hade Gunnar (inför dagen totalledare i svenska xc-cupen H30) flaggat att han inte gillar långlopp vilket kändes gott.
I startkaoset efter ca 100 meter så fick både Gunnar o jag ett litet stopp bakom 2 damer som krokat i varandra men jag har efter det en lucka ute på kanten så jag gasar på och hoppas att jag skall skaffa mig en lucka. Jag avancerar hyffsat bra och hamnar efter ca 10-12 km tillsamans med ett gäng skåningar :-) Dessa var: Crisse Bertilsson, Benny A, Paul W, Lill-Benny. Vi hjälptes resterande delen av 1a varvet och ut på varv 2 men jag kände mig i jäkligt bra slag idag och hade aldrig några problem i vare sig backar eller på fartpartier. Ute på det andra varvet känner jag att där stigarna är ganska tekniska men flacka eller utför kan jag stå på rätt bra så jag gsade till lite och var nära att få med mig Paul vilket kunde ha varit bra för oss båda men han kom aldrig med så jag gasade vidare på grusvägarna. De där bakom kunde ju kanske samarbeta och äta upp mitt försprång tänkte jag så jag var osäker på om det skulle hålla. Men vid utgång på sista varvet var mitt försprång lite över 1 minut så då tänkte jag att det skulle gå. 
Gunnar då? Jo han kroknade under loppet och blev 5a vilket gör att nu är jag (hoppas jag iaf) återigen ledare i svenska xc-cupen i H30. Det sa till honom under prisutdelning vilket gjorde han deppig. Se bilden :-)
 
Nu återstår bara en deltävling där den av oss två vinner blir totalsegrare. Det blir ett bra mål att träna mot efter fjällmaran.

Elitkillar vet verkligen hur man hänger på hojen på ett coolt sätt efter målgång. I H30 är vi glada om vi kan stå upp efter ett race. Ni vet.. ålderskrämpor.

Imrogon har jag semester. Först hade jag tänkt att sova ända tills klockan 8 men jag fick ett infall och fixade en tvättid kl0700 istället.
Tjingeling