ensamstående; nej tack.
Sara är i Spanien och cyklar i nästan samma område som jag var och sprang i förra året. Hon är såå värd det och här hemma drar jag lasset med jobb, hem och barn. JA...det är lite jobbigt. Skulle INTE vilja vara ensamstående med barn direkt för lika mycket som det är kul så är det jobbigt med två barn i just dessa åldrar. 1,5 år och 5,5 år. Den lilla tösen kan ju vara skitsöt och så men..Hennes skrik. Det är så högt och så ljust o tonläge så det piper i öronen. Jag fick sitta vid middagsbordet med öronpluggar idag.
Denna vecka hade jag tänkt att kolla igenom en serie på HBO som heter six. Såg sista avsnittet igår och den passade mig perfekt och sen slutade den på ett lite obekvämt sätt.
Träningen fortsätter att bli lidande tyvärr men imorgon har jag bokat barnvakt och tänkte premiärspringa i den lokala mossen. Verkar bli regn oxå. Kul.
ryggskott & örebro öl-cafè
Oj oj oj vart skall man börja egentligen. Då o då skojar jag om att min gubb-kropp bara höll i 38 år för de senaste 6 mån verkar allt möjligt skit hända med den.
Har två ggr det senaste 1,5 året fått sjukt ont i ryggen men inte värre än att jag kunnat jobba. (dock med smärta)
Igår uppsökte jag läkare för att kolla upp TRE saker som stört mig en tid.
1: ryggsmärtan var en form av ryggskott.
2: en tå som smärtat samt varit svullen fick omdömmet " vänta o se"
3: blir stum i en stor del av höger lår när jag springer i typ tröskel-fart eller högre. Detta är cirkulations-relaterat så där blev det en remiss till Kärl-kirurgen på USÖ.
Kanske är det pga ryggen och låret som jag inte kan springa så fort/hårt som jag vill. Lägg där till att jag inte ens kommer ut så ofta som jag skulle behöva för att må bra. Då är det inte helt otippat att löparformen sjunker som en gråsten.
I söndags var jag med bästa polaren och såg Sabaton på conventum. En söndag kväll är inte den bästa dagen för konsert men ca 7500 pers kom dit. Jag har ju sett Sabaton många ggr och detta var kanske inte den allra bästa MEN detta var den bästa showen/underhållningen. Dom gjorde det där lilla extra med statister samt pyroteknik. Ljudet på nedanstående film är förstås kass men ändå..
Jag slängde dessutom upp en present till bandet som blev uppskattat. Mini-serien Kampen om tungvattnet.
10 år av bloggande
I detta inlägg tänkte jag summera lite av mitt bloggande 2007-2011. Men först..
Igår var jag tacksam över den svenska sjukvården. Isabella blev snabbt sämre igår eftermiddag och på kvällen åkte vi till akuten med henne. Slö och seg med 40,4 graders feber. Vi kom väl hem inatt runt kl 01 tror jag.
Hemma och VABBAR idag oxå och i skrivande stund sover hon.
Jag började blogga vintern 2007 och min tanke var väl först att det skulle vara som ett fönster mot sponsorer och de som följde mig inom cyklingen. Hela tiden har jag valt att låta min träning vara det huvudsakliga ämnet vilket har gett intrycket att jag alltid tränar mycket. Läsare har trott att dom vetat allt om mig, mitt liv och min träning bara för att dom läst bloggen. Personer som hela tiden har känt mig och umgåtts med mig privat har kunnat urskilja ironin och den rätta sanningen.
När jag nu har suttit och skumläst/scrollat igenom de första 5 åren så har jag slagits av hur jäkla dåligt jag skriver :-) men jag vet ju att jag nästan aldrig har korrekturläst innan jag publicerat mina texter.
2007
Två bilder som visar cross och racer. Min huvudsakliga discliplin har ju alltid varit mtb men jag "tjuvtränade" annat för att utvecklas.
2007 gillade jag GP-lopp, hävdade mig så gott de gick i elit-klassen oavsett disciplin. Min främsta merit detta år var 4e platsen på Lida loop. Minns det mesta från det loppet.
Jag nämner redan här problem med mitt vänstra ben som stumnade då och då. Vad som var fel skulle visa sig 6 år senare. Mer om det i nästa summering 2012-2017.
2008
Här kommer Kalle. Kamelen som sedan dess har synts på min header längst upp på bloggen. Kalle och Anna är/var två kameler som bor nordväst om Nora och de cyklade jag förbi på ett långt distanspass.
2007-2009 så blev det ibland så att jag hade långa perioder med kompledigt pga all snöröjning man jobbade med. Dessa såg jag som träningsveckor då jag ofta kunde träna 14-18h/ vecka vilket var gynnsamt för formen.
Jag fyllde 30 detta år och detta var mitt sista år i elit-klassen då motivationen tröt ordentligt på slutet.
Velodromen i Roubaix. Jag cyklade ju det loppet vilket var en upplevelse.
Lopp-siffror:
Dist: 260km
snittfart 29,7 km/h
28 pav'e avsnitt pa ca 50km totalt
åktid 8h30 min
Proffsen kör samma sträcka till 99% men på drygt 6h
snittfart 29,7 km/h
28 pav'e avsnitt pa ca 50km totalt
åktid 8h30 min
Proffsen kör samma sträcka till 99% men på drygt 6h
På den privata sidan så var 2008 ett härligt år då jag lärde känna Sara. Vi flyttade ihop på hösten och hade det inte lätt ekonomiskt men vi klarade det. Denna period är fortfarande en sån referens som vi nämner när vi tycker vi har det tufft nu för tiden. :-)
2009
Här hade jag visst 68,5ml/kg i syreupptag.
Jag fortsatte träna på en hyffsad nivå för det hade ju varit min livsstil sedan 2003 men 2009 skulle jag tävla mer sparsamt i H30 utan krav på mig själv. Började slås om pall-placeringar i H30 vilket var kul så hösten 2009 satte jag upp tuffa mål inför 2010.
Jag engagerade mig mer i Almby IK. Den klubb som hade stöttat mig så under alla mina elit-år. Det kändes liksom helt naturligt att "betala tillbaka". Startade vuxenträningen i mtb på måndagar som växte ordentligt och i juni var vi rekordmånga. Hela 29 st.
2010
Efter ett år av tävlande i H30 så sattes det återigen upp mål inför detta år. Jag skulle vinna SM och svenska cupen.
Tidigt på våren gjorde två små träningsläger. Ett till Oscar Ekstam i Falun och ett till Patrik Paulsson & Maria i skåne. Dessa gav bra cykelpass och det till skåne var kanonbra då det vid den tidpunkten var vinter här hemma så var det förstås barmark i Skåne.
Den första tävlingen i svenska cupen kan jag återberätta i detalj. Minns allt. Slutade med spurtseger mot Gunnar Töjren.
Har sjukt mkt minnen från 2010. Detta gav nog mer positiva cykelminnen än alla mina elit-år tillsammans. Gick sjukt bra i cross country det året trots mindre träningstimmar per vecka än under elitåren. På kort varsel bestämde jag mig för att sticka över till Norge och köra nordiska mästerskapen
Vilket gav en guldmedalj och en helsida i NA
Mer på den privata sidan så var vi på rockstad Falun och O-ringen arrangerades i Örebro. I slutet av 2010 så blev Sara gravid så när de flesta frågade mig om målsättningar inför 2011 så slingrade jag mig undan svaren för jag visste vad som skulle bli den tuffaste utmaningen året därpå.
2011
i januari 2011 så summerade jag året som just hade avverkats.
Jag skrev så här:
Mentalt
Jag har fått en annan inställning till tävlandet i år. Jag lever lite mer i harmoni nu tror jag. Sara är verkligen en tjuv då snott mitt hjärta och vi pratar om allt och hon får mig att må bra. Kanske är det just hon som gör att jag kan misslyckas på en tävling men ändå må bra 10 min senare då jag vet att livet är så mkt mer just de där 60-90 minutrarna av tävling. Jag kommer nog aldrig att sluta cykla, förmodligen inte sluta tävla heller men självklart på en annan nivå. Åtminstonde för att tag då jag ska bli farsa. Jag och Sara skulle säkert kunna komma överens om att jag skulle kunna satsa på att fightas om segrarna 2011 oxå men det kommer inte bli så. För jag är så nöjd över 2010 att jag just i detta nu har svårt att motivera mig strukturen och mödan som krävs. Ni som känner mig väl vet ju att jag fortfarande kommer att träna på bra men det är mer än livsstil. Jag tränar gärna hårt men i framtiden blir det icke målsiktig.
Det finns nu riktigt starka cyklister som passerat både 40 och 50 och det finns en stor risk att jag oxå kommer att bli en sån. Jag vill ha en tidning på pakethållaren om ca 15-20 år och sen trampa ikapp och ifrån ungtuppar som är ute och kör fartpass :-)
Målsättningar 2011
Ja denna fråga har jag fått hela hösten men då jag vetat om att jag ska bli förälder ett tag så har jag smygit undan svaret. Men nu vet ni. Jag har egentligen inga målsättningar men utmaningar finns det gott om då jag och Sara nångång i Juni skaffar oss ett livslångt ansvar. Ett barn.
Sen vill jag gå på fler konserter.
På det idrottsliga planet finns det fortfarande mkt jag vill göra. Cykla något långlopp utomlands, springa mer terränglopp, springa vertex igen, springa orientering. Ja överlag är det mera löpning tror jag för det är så tidseffektivt och mentalt skönt och mindre utrustning att hålla rätt på.
Just där och då visste jag ju inte att det bara 2,5 år senare skulle bli stopp med cyklandet för min del men samtidigt så ville jag springa mer vilket har bevisats bli sant.
Våren 2011 så tävlade jag på en av mina favoritbanor. Högaliden race i Hjo. Kom tvåa efter Frdrik Lagerkranz. 29 tums cyklarna gjorde entrè detta år.
Sara och jag gjorde vår första resa till Tallin. Vi har sedan dess varit där tre ggr till och jag hoppas att vi gör den 5e resan dit i år. Älskar den stan.
Vad vore 2011 utan att nämna Nora. Inte staden utan vår dotter. Jag bloggade så här nån dag efter hennes födsel:
Och jag själv då? Jo va fan jag grinar ju till dokumentärer på tv och extreme home makeover så vad tror ni? När Nora ploppade ut grät jag som en skolflicka.
Sen var vi i stort sett vakna från igår morse kl 02:50 tills idag på förmiddagen och det var väl som att ploga snö en hel natt. Man blir lite ovanligt dum i huvudet och hjärnan tar liksom små mikrosömnpauser. T.ex. när jag för 17e gången gick ifrån förlossningsrummet för att köra vetekudden i mikrovågsugnen. Ställde in mikron på 45 sekunder och satte mig i stolen brevid, somnar och vaknar när mikron piper 45 sekunder senare :-)
Sen var vi i stort sett vakna från igår morse kl 02:50 tills idag på förmiddagen och det var väl som att ploga snö en hel natt. Man blir lite ovanligt dum i huvudet och hjärnan tar liksom små mikrosömnpauser. T.ex. när jag för 17e gången gick ifrån förlossningsrummet för att köra vetekudden i mikrovågsugnen. Ställde in mikron på 45 sekunder och satte mig i stolen brevid, somnar och vaknar när mikron piper 45 sekunder senare :-)
RR. Rekord och snodda stavar.
Hemma igen efter årets Vasalopps-tripp med jobbet.
Tävlingen:
Från start till..
| Smågan | Fallqvist, Emil (SWE) |
| Mångsbodarna | Fallqvist, Emil (SWE) |
| Risberg | Eklund, Daniel (SWE) |
| Evertsberg | Eklund, Daniel (SWE) |
| Oxberg | Hellström, Ola (SWE) |
| Hökberg | Doering, Niklas (SWE) |
| Eldris | Hammar, Emil (SWE) |
| Mål | Hammar, Emil (SWE) |
Strålande väder och ca -7 grader i starten. På första sträckan i år hade vi Emil, elit-åkare i cross som tränar varierat ca 10 h/vecka och han kan plåga sig duktigt och med min dåliga vinter så tänkte vi att han skulle göra bra i från sig. Han hade dessutom möjligheten att bo vid startgärdet och kunde därför lägga in skidorna extra tidigt i startfållan.
Han startade i tät och hade bra skidor med både glid och fäste så han hängde med långt fram i startbacken. När den planade ut så tänkte han " shit vad det glittrar i snön" sen noterade han att även himlen glittrade...Då fattade han att det var han själv som typ, såg stjärnor. Strax efter det kräktes han. Tok-fan hade alltså gått stenhårt i backen och fick kräkas på toppen men sen beskrev han att det kändes bättre och han kunde mata på bra och skickade ut kollegan Daniel som 382a. Daniel körde sträcka 2 precis som han gjorde ifjol och han förbättrade sin tid med ca 17 min trots en vurpa.
Min sträcka:
Jag stod i Evertsberg och njöt av den varma solen. Pratade med en bekant som skulle köra samma sträcka för sitt lag och mina skidor och stavar stod mot en vägg ca 6-7 meter ifrån mig. När jag kände att det började bli dags att ställa mig närmare växlingsfållan så gick jag mot mina skidor och noterade att tyvärr var det just ENDAST mina skidor som stod där. Stavarna var borta. FAAAN ! Frågade personerna närmast om de hade sett nåt men själcklart hade de inte det.
Noterade att det lutade ett par stavar mot en tunna ca 2 meter från den plats där mina skidor/stavar stått. Frågade närmaste personen om det var hennens stavar men det var det inte. Såg då att det var samma längd och samma handrem men andra trugor och märke på själva staven som mina just stulna stavar. Då gjorde jag det enda rätta och stal mig ett par nya. Fast gamla.
Gick mot växlingsområdet och väldigt nära inpå det så kom Daniel åkandes. Han växlade ut mig som gubbe 258a.
Graferna här ovanför visar höjd och fart. De vita fart-topparna är mellan 42km/h och 46km/h men min klocka säger att jag var uppe i 53 km/h nånstans. Hur som helst så är jag inte feg utför och bromsade aldrig utan stod sjukt mkt i fartställning. Stakade och stakade med mina långa, nystulna stavar.
När väl Lundbäcksbackarna kom så hade jag redan koll på att jag hade vallat för snålt så jag skulle aldrig klara att diagonala uppför. Chansade aldrig heller utan stakade uppför och ingen runt omkring mig kunde köra om mig så jag gjorde det nog rätt bra oxå.
Idag kollade jag närmare på sträcktiderna och jag var 51a av de 2000 åkare som körde den sträckan. Jag växlade ut Niklas som 158a.
Han körde oxå riktigt bra och sänkte oss ytterligare lite och skickade ut Emil som 120e och Emil tog oss ner till slutliga 103e plats.
Vi hade 6 h och 16 min förra året men i år behövdes endast 5h 9 min.
Vi är såå sjukt nöjda och känner att 100-sträcket är så nära nu.
Senare på eftermiddagen gick vi och bowlade. Man var ju kung även där :-)
försvunnen blogg?
Ja det bloggas inte ofta här nu men vet ni vad?? På grund av alla jäkla dagisbaciller så har jag ju missat mitt egna 10-års jubileum. Det ni. Jag började blogga februari 2007 och still going strong. Ni kan hitta alla tdigare inlägg längst ner på denna sida. Själv gillar jag ju året 2010 av cykelprestations-anledning.
I dagsläget är nog bara halv-strong.
Ta en titt på bilden nedanför
Senaste månaden så har det skett knappa 8h träning och det är endast 1 av dom som kan kallas kvalitètspass.
Jag är i skrivande stund inte frisk än men är "bara snorig". Tog ett sent beslut igår att faktiskt ställa upp på företagets lag och köra stefettvasan som är imorgon. Jag har den lätta sträckan från Evertsberg till Oxberg. Mest utför alltså men de avslutas med Lundbäcksbackarna som tuff avslutning.
Jag känner mig snorig, tjock och otränad så det bör väl kunna ske utan egna prestationskrav imorgon. Som det icke-proffs jag är så åker det ändå med två par skidor. Skall fundera, disskutera och kolla väderprognoser för att se vilka det blir. Kan ju tjäna sekunder :-)
Kärlek: Missar tyvärr premiären på Noras ridskola. KOmmer hem några timmar försent på lördag men jag gissar att det bli succè och att det snart föreslås att friggeboden skall byggas om till stall.
Avslutar med en motiverande film.