På nyårsafton känner alla apan. (uppdaterad pga påtryckning)
Lade in en ny bild då detta är en uppdaterad upplaga av gårdagens blogginlägg, vackert är det iallafall. Fotat från Siggebohyttan-backen.Ända sedan barnsben har jag fått höra "jaså är det Arnes pojk?" då min far var en av länets bästa skidåkare när jag var liten så visste många vem han var. Det hände ofta att främlingar i mina ögon ändå visste vem jag var. Tog lång tid att vänja sig vid det. När jag vid 18-års ålder flyttade till stan (örebro) och började träna kampsport och cykel samt arbeta inom många olika yrken så försvann detta fenomen men nu börjar det komma tillbaka igen. Att främlingar känner igen mig alltså. Jag är ju en social och pratglad skit som har svårt att känna igen folk som jag språkat med tidigare, inte till utseendet men till namnen. I slutet av dagens (läs nyårsaftonspasset) distanspass kom jag och Tomas ifatt en främmande kille på crosshoj endast pga av att vi kämpade och slet då han höll en oerhörd fart liggandes i bocken. Helt färdiga och fulla av mjölksyra gled vi upp brevid och direkt efter att jag sagt hej frågar han "Är det du som är Ola? Jag brukar läsa din blogg" Tänk den dag jag blir igenkänd som en framgångsrik cyklist istället för snacksalig och social velocipedryttare. Än är det inte försent att göra nåt åt det. Vi började iaf prata om den gemensamma passionen cykel och om att skaffa fler och fler cyklar och hur svårt en del av det motsatta könet har att förstå hur man kan behöva en mtb, en racer, en vinterhoj och eventuellt en cross oxå. Vilken tur jag har som har hittat en kvinna som inte klagar över att man sitter inne i vardagsrummet i juli månad och servar cykel kollandes på eurosport.
Distanspasset på julaftonen slutade ju med en pyspunka som jag ändå kunde, hängade över styret, komma hem med utan att byta slang. Igår (förrgår) fick jag oxå punka mitt på passet vilket inte gjorde så mycket då det hör till sporten att få det ibland. När vi kommit till utkanten av stan så var däcket mjukt igen och en ny pyspunka var ett faktum men då orkade/ville jag inte byta en slang till utan pumpade två gånger på ca 2,5 km för att få komma hem. Dessutom krashade Tina under passet då halkan överraskade oss alla för vi hade ditintills bara kört på blöta vägar. Idag har hon en schysst svullnad på höften.
Ett däck och slangbyte gjorde jag sen på kvällen och passade på att serva kedja, bromsar och växlarna för att dagens (gårdagens) pass skulle flyta felfritt. Ack så jag bedrog mig. På vägen hem idag (igår alltså) så hände något, ungefär som hjulet blev jätte-skevt på en gång. Ett ekerbrott kunde ha förklarat det men nu var de alla hela. Vid lite felsökning så upptäckte vi att fälgen hade spruckit vid skarven och en hyffsat lång bit (4-5 cm) av den stod ut. Det blev att koppla ur bakbromsen och hoppas på att inte bakdäcken skulle kalva ut och orskaka en krash. Jag klarade mig och vilken tur man har planerat vila imorgon (idag men det fattar ni väl vid det här laget) för något extra bakdäck för 7-delat finns inte här hemma. Har du ett 26 tums hjul över så var snäll och hör av dig. Det gör inget om det inte blir förrens nästa år.
Gott nytt år, hoppas ni orkar hålla er vakna tills klockan 12 för det är något jag har svårt för. Morgonpigg och kvällstrött.
Drakar och kors i taket
Alla drakar i hemmet mår bra. Alla är dock inte lika söta o glada som denna.Jag har hyffsad erfarenhet när det gäller ämnet träning. Jag har tränat och tävlat sedan jag var sex år gammal för från den tiden har jag mitt första pris, en liten glaspokal. Man har lärt sig ganska bra hur kroppen känns och reagerar på träning men jag har några gånger de senaste tre åren råkat ut för en ganska konstig sak under lite hårdare pass. Mitt vänstra ben liksom somnar, stumnar lite grann. På mitt senaste löppass i onsdags så körde jag kortkorta intervaller och det första setet funkade bra men när jag skulle jogga mellan set 1 och 2 så fanns det bara där. Började halta. Tänkte att det var mjölksyra för det känns som det men varför bara i den ena benet? Fick börja gå men efter ett tag ville jag ju igång igen och blev då nån konstig haltande styltlöpning. Måste ha sett ut som ringaren i Notre dam när jag försökte men benet protesterade. Nåja, det lossna och mina resterande intervaller funkade sen. En svag teori är att det har att göra med min kampsportstid då det vänstra,ofta främre benet i kampsport, fick ta mycket stryk vilket kan ha gett muskelfiberskador. Långsökt kanske men det är alltid de vänstra oavsett om det är cykel eller löpning. Kan jag ha sämre blodflöde i ett ben?
Skitsamma då jag inte har de fysiska förutsättningarna för någon idrott egentligen. Kör mest på vilja oavsett om det är cykel, löpning, skidor eller kubb.
Just nu i skrivande stund är det Family Guy på tv och här sitter jag och ordbajsar för er. Nä det beror inte på att jag sett detta avsnitt tidigare för det har aldrig stoppat mig förut. Tina blockerar tv:n för hon vill se slutet på "ensam hemma 4" Då förstår ni vilka höga värden det är på det som visas i detta hem.
Ytterligare en långhelg är på ingång vilket brukar betyda mer träningsmöjligheter men det ser inte bättre ut att jag måste stämpla lite framöver så jag känner inte nån stress att jag måste passa på just nu. DUBBELMORAL: Imorgon kör jag nog två pass men det beror mest på uselt vinterväder, +5 o regn. Det blir nog hyffsat mycket tid att mala distans i januari ändå.
Imorgonkväll får vi besök av våra dubbelgångare från Södertälje, Ulrika & Tomas. Båda är träningstokar, har matnojjor, träningsideèr och är lagom crazy. De ska fira in det nya året här i Örebro med oss och det hinns nog med åtskilliga pass med Tomas för att visa så många backar som möjligt. I Södertälje finns ju bara små kullar :-)
Från och med nästa vecka börjar mitt nya tränings-schema gälla. Det är ungefär så här: Bort med distanspassen, de lugna passen och vilan. Kvar blir de hårda intervallpassen som bränner i ben och lungor.
Sen ska jag sluta ljuga oxå....
Träna på och gott nytt år om jag inte uppdaterar innan dess.
Skriv gärna kommentarer till mitt bloggande, men på svenska.
tack jesus för all träningstid
Pga av en skäggprydd man som levde för länge sen får man nu en massa ledig tid som kan fyllas med mat som man ätit förut, relationsbråk och mer träning.
Önskar att jag kunde bemöta bekanta som frågar om hur julen har varit med ett "jättebra" men det går inte. Med 29 jordsnurr (ah, det gamla 80tals-uttrycket) så fattar man att det endast handlar om traditioner. Träffa människor som man sällan träffar, kalle Anka, julmat och slutligen tomten. Den riktiga förstås. Till mig hade han i år med sig en årspremuneration på Runners world, en stor, bra bok om moderjord. Fantastiska bilder från alla möjliga platser vilket kan vara kul att ha om några år då den nu förändras kraftigt pga oss. Underställströjor i ett skönt material och alla (utom du Henrik) förstår ju vikten av att ha bra underställ när man tränar utomhus på vintern. Fick även av min älskling snygga, sköna armvärmare då jag vill återanvända det gamla uttrycket " hellre sist o snygg än först och ful". Fick även en julklapp av en cykelpolare den 23e dec. Den används flitigt men är inte uppskattad av min bättre hälft här hemma. En skiva med Altaria, In flames, avantasia, halloween, Gamma ray, axel rudi pell, Nocturnal rites, monster magnet, Tarja, wuthering heights och bullet. Tackelitack Mattias.
I mina jultraditioner ingår sen flera år tillbaka oxå träning för annars skulle jag nog dö av tristress. Dessa helgdagar är ju såååå långa men blir på något konstigt sett kortare om man slänger in några timmars träning. Jag, Doktorn och Jonas startade kl.8 på julaftonsmorgon och körde över bergen till Nora med ett kort fikastopp på macken där. Vi mosade sedan på över bergen hem igen, en kort men ganska intensiv tur.
Resten av julaftonen spenderades i Karlstad med svärföräldrar och annan ingift släkt o några till.
Igår, juldagen, var resdag, slödag, filmdag, rastlösdag samt promenad-dag.
Idag var det 3,5 plusgrader och en regntung himmel när jag vaknade och vinklade persiennerna. Blev en halvkort distanstur på 3 timmar men den ska kompliteras med ett tuffare löppass ikväll, bara maten sjunkit lite.
Imorgon väntar jobb igen sedan mer träning. Det är lika bra för jag vilade igår och idag kändes kroppen lite seg på distanspasset. Är nog beredd att hålla med en viss Falu-bo: Att vila är farligt. Tyvärr krockar det med mitt egna tänkade att våga vila. Hur fan ska jag göra? dagens I-landsproblem.
Gott nytt år på er.
Jag mötte Lassie
Även proffsen fikar under sina träningspass, på ett proffsigt sätt. Citerar Tina " lite coolt att ha unibet-kläder när man har förtjänat dom"Ja tycker att de tre senaste dagarna har varit kanonbra, både träningsmässigt och privat. I fredags kände jag dock inte för att träna men körde igenom mitt program iallafall på friskis men hade lite lättare vikter. Lade lite mer fokus på bålstabiliteten än vad jag brukar. Lördagsmorgonen var sambon piggare än mig för hon ville ut och springa kl. 8 men jag nöjde mig med att cykla med som sällskap och livvakt. Mina ben var otroligt ömma och jag tror nog det kan ha varit en försenad effekt ifrån löpningen i onsdags så mina tänkta intervaller blev ett trainerpass hos cykelhandlaren istället. han har ett snyggt ELITE-ställ med trainer, monter med integrerad skärm så där körde jag Monte Zoncolan som var inspelad strax innan årets Giro d` Italia kördes för man såg på flera ställen att de preparerade för det kommande loppet. Under den sista klättringen hade mina ben mjukats upp så jag lade in lite intervaller i den redan tuffa klättringen.
På eftermiddagen tog vi bilen till Ånnaboda för att ha skidpremiär på deras konstsnöspår. Det blev även premiär för mig att köra med sån här tejp istället för vanlig kall-valla under skidorna. Det funkade skitbra och det var gjort på 20 minuter att lägga på den oxå. 6 varv på deras 2,5 km slinga blev det och även om jag hade orkat mer så vet jag vad skidåkning kan ta på kroppen så vi nöjde oss där. Det är förövrigt mycket mera vinter där än här i Örebro trost att det bara skiljer 19 km.
klicka på bilden för förstoring.Efter denna härligt fysiska dag så unnade vi oss ett resturangbesök där en tjock pizza för 3-4 personer beställdes till servitrisens förvåning då vi bara var två tunna cyklister. Den försvann! Två tjocka cyklister vankade sedan hemåt.
Imorse kollades vilopulsen för kolla slitningsgraden på kroppen men den var nästintill normal så då kom beslutsångesten med vilka jag skulle köra dagens distans. Men jag valde den sociala gruppen, "gubbgruppen" före elit-gruppen. Där är humorn extra låg som en kompensation för den höga åldern. (oj vad skit jag kommer att få för det här)
En härlig Norasväng blev det iaf och på slutet skarvade jag och sambon på lite extra och lade bl.a in mattsabacken för att kolla om den fortfarande var brant. Det var den. De sista 17 km hem låg Tina på min rulle och jag fick de sista 4-5 km nästan hammarn p.g.a toklågt blodsocker. Därför kunde T stressa & pressa mig de sista små backarna vid Karlsund. Lite ovanlig känsla då jag alltid pressar henne. Är det bara jag som nästan blir så där aggressivt hungrig vid sånna tillfällen? Man rensar varje skåp efter något sött och bara moffar i sig. Nu mår jag lite bättre tackar som frågar.
Imorgon är det julafton men likförbaskat träning. En tidig morgontur för att senare åka till Karlstad och fira jul där.
God jul alla läsare där ute. Träna på riktigt mycket så ni kan äta julmat med gott samvete.
Stor kraaam. (fjolligt va, men jag hade lust)
kriminalare med tangerat personbästa
Ingen bild idag. Tömde mig helt förra gången genom att lägga upp tre stycken.
Har ju funnit glädjen i löpningen denna höst och nu när arbetskamraten fått ett krånglande knä så sökte jag upp Örebro AIK ikväll och hängde med på deras pass. Det är en rutinerad klubbmed många duktiga distanslöpare men ikväll i snålblåsten var de bara fyra stycken plus mig. Tempot är vad jag skulle kalla vanligt löptempo men när man kollar på dom ser det ut som avslappnad jogg. Jag frågade den ena vilket tempo vi höll för att kunna jämnföra med löpbanden på gymet. 4:32 sa han. Inte 4,5 eller ca 4:30. Nej 4:32 var det tydligen exakt då. Vi sprang så långt som 14 km ikväll och det är ett tangerat personbästa av mig för det är det längsta jag sprungit i ett sträck utan stopp. Så här dryga timmen efter avslutat pass känns det fortfarande gott och det gjorde under hela passet med.
En annan känsla var det igår inför mitt intervallpass. Som så många gånger förr inför hårda pass så kommer känslan av att jag inte riktigt vill. Lite bekväm kanske då det alltid lättare att köra ett mindre obekvämt pass. Startade ändå mitt planerade pass men med en lite justering. Jag satte pulsklockan på % istället för att bara visa den aktuella pulsen. Det gick bra på alla 4 intervallerna och pulsen låg mellan 90 till 95 % av maxpuls i de minutrarna som det var tänkt.
Jag har nästan varit polis igår och idag. Jag och en kollega har hjälpt till i en mordutredning. Ni har säkert hört om att en proffessor/lärare blev nedstucken på Örebro universitet för drygt en vecka sedan som senare dog på sjukhuset. Vi har hjälpt till i letandet efter mordvapnet. Idag frågade vi vår poliskontakt när vi skulle få brickor och solgalsögon men då småflina han och sa -Nja, men fri fart genom stan kan vi väl ordna. Nu jäklar ska vi köra så det ryker löv och gräs när vi kör till tippen nästa gång. Det var ett spännande jobb för man trodde att man skulle hitta nåt hela tiden. Polisens sista ord till oss innan han for var iaf att -Snaran spänns åt. Ni får läsa i tidningen. Hoppas de hittar det psykot som gjorde det.
Nu ska jag åter igen kolla in Family Guy, min favvoserie. Har du inte sett den än? ge den en chans. Sen ska skidorna upp från källaren för förhoppningsvis få skidas på på lördag. Premiär i år.
Hade gott.
tävlingsdjävulen & svär-mor (andra upplagan)
Har bytt min gamla skärmprydnad, crazygrog som syns i bakgrunden, till denna nu vackra skapelse som får lyssna till namnet Tävlingsdjävulen.Igår blev det ingen träning för vi hade stort kalas här hemma. Det var ingen som fyllde år utan vi hade samlat Tinas och min släkt för att dricka glögg, promenera och äta lunch ihop. Den största anledningen var dock att de fick träffas för de har de inte gjort tidigare och jag och T förlovade ju oss för en tid sen så nu tyckte vi det var dax. Det blev ca 2 timmars vandring för att i mitten ha lunch ute på Naturens hus som ligger så vackert i vattenparken. En härligt gäng med stort ålderspann. Blev naturligtvis lite "fajt" med syrrans kille som jag tidigare strypt ut på vardagrumsgolvet men nu fixade han ett stort märke som syns tydligt på min näsa. Tack så j-vla mycket David.
Klicka för att se större bild. "turens hus" ??Igårkväll var det även julbordspremiär för mig då firman bjöd. Det var en hård kväll men någon måste ju göra grovjobbet. Tusen frågor vad som hade hänt med näsan men fick ingen symapti från någon. Jag vaknade med nackont och wiskeyröst imorse så jag tror det var både dans och sång igår :-) Finns tyvärr inga bilder från den showen. (puh)
Idag blev det vinterns hitintills härligaste distanspass trots en stel nacke och tungt huvud. Det finns en bild som visar vad vi passerade på passet.
klicka för att förstora. Att passera en hage med två kameler hör inte till vanligeheterna och dom är stora djur kan jag ju meddela men coola. Har faktiskt ridit kamel på lanzarote för många år sedan, en riktig turistfälla men ändå. Om jag någongång i framtiden skaffar mig bondgård så ska jag nog skaffa mig en kamel. Vi passerade även en ny backe som cykelpolarna pratat om nu i några veckor så idag kom chansen att få köra den själv. En svagt lutande backe, mellan 2-5 % uppskattar jag, men lång och seg. det tränas även med hästar i den så underlaget är allt annat en jämt. Den lilla tävlingsdjävulen på skärmen hojtade på mig oxå så jag öste så mycket jag hade i den och när man inte har en aning om vart backen slutar är det tufft. Dessutom för ju oftast en vintercykel mer ljud för sig en den lätta, snygga tävlingshojen så inbillade jag mig att cykelpolarna låg på mitt hjul hela vägen upp för det lät som det. Och jag ville i så fall inte slänga en blick över axeln (för det kan ju tolkas som ett svaghetstecken) utan kämpade för att hänga av dem istället. Kom upp först med en mindre lucka till teamets doktor men han har ju tillgång till helt andra preparat än jag så....
4 timmar distans idag och imorn väntas egentligen vila. Igen :-( kanske tar igen den slappa lördagen genom att springa ett backpass på gymmet men jag får se.
Tjing tjong
2 dagar är 3 dygn och märkliga saker.
Tog en bild då jag körde skylift igår :-)Nä riktigt så här högt var jag inte men ovanför 5e våningen var jag, men då fegade jag ur och skippade att maxa ut de sista 2-3 metrarna på liften. Kände mig ändå lätt tvingad att testa då vi skulle lämna tillbaka den eftersom all trädbeskärning var klar.
I söndags morse var det två tunga ben som styrde mig ut i köket men efter en ovanligt god frukost med ägg, juice, gröt och ca 5 pålägg och två Family guy avsnitt så var den mentala biten iallafall på topp. Hade ju tänkt att ta det lite lugnt då de två tidigare dagarna hade brutit ned mig ganska ordentligt men tji fick jag. www.patrikpaulsson.wordpress.com var i stan och hade pigga ben. Vi, plus en kvartett sega seniorer ;-) gjorde oss sällskap norrut mot Norasjön. Jag ville gjärna visa Patrik Klackalerberg-backarna men seniorerna lät sig inte luras så vi blev själva där. Lite tävlinghets infann sig i backarna vilket är märkligt för det gör det alltid där oavsett vem man cyklar med. Stressade upp Patriks puls i 180, mina ben skrek sluta, min vilja gav allt men pulsen stannade vid tröskelpuls trots att det kändes som annat. Klara tecken på slitenhet. Målsättningen med söndagen var ett lungt distanspass i max 3 timmar. Jag körde rätt exakt 4 timmar. Jag går inte att lita på helt enkelt, att ingen har varnat mig tidigare.
Jag satte mig efter denna helg på två dagars tvångsvila vilket faktiskt ger drygt 74 timmars vila tills nästa träningspass som skall vara imorgon em. Tuff löpning står det på schemat så det får bli nitbälte, bandana och mycket spottande för att verka tuff i motionsspåret. Fick förrsten se gårdagens horoskop i metro idag. Jag citerar oxen: " Ett hälsoproblem dämpar ditt humör, men lite mer eller mindre påtvingad vila kan göra underverk"
Nu väntar jag med spänning på vad det kan vara för underverk. Hår på bröstet, ben som M.Darvell eller komma in i målbrottet. Vem vet?
Ska köra ett fitness-test med polarklockan ikväll för jag har hört att de är ganska tillförlitliga, hoppas det funkar bara. För nån vecka sedan strulade pga av för låg puls.
Här hemma pågår julskyltning. Inte på stan utan här i hemmet. Jäkla miss att ha två vilodagar nu för det ska bytas gardiner, lådor ska upp från förråd mm.
Härligt med traditioner. Jesus, se nu vad du har gjort!
Klappar. Vill ha klappar...
morgonpace
Ja så här låg jag för bara 15 minuter sedan men det var benen som knådas, eller mera ströks lätt för de värker så. Självförvållat men vad underkastar man sig inte för att försöka bli en bra cyklist.Jag cyklar till och från mitt jobb. Starta kl. 06:00 på morgonen och resan dit tar 15-20 minuter beroende på vindar, benstatus och arbetslust. Den sista gatan som själva jobbet ligger i slutet på är 400-500 meter lång och spikrak. I torsdags morse kom jag runt den sista kröken och då startade en lastbil precis framför mig. I med en extra växel och in bakom på en gång resulterade i personbästa på den där rakan samt ett nöjt inre för några timmar.
En anledning till min kroppsliga smärta är mitt gymbesök i fredags där jag gjorde precis de övningar jag brukar köra men träningsvärken gjorde sig kraftigt påmind imorse när jag ojjade mig ur sängen. Förresten kom det fram en tjej på gymet, som jag bara känner igen till ansiktet via arbetslivet, och sa " Hej, dig håller jag koll på via din hemsida. Den ligger uppe ganska ofta på datorn där hemma". Rätt svarslös sa jag bara ett- jaha innan hon fortsatte "ja du känner nog min pojkvän o han läser den flitigt." Nu vet jag det M. Käll. Det ryktas även om att ni fortfarande tränar flitigt så det vore väl själva f-n om ni inte tar chansen nästa år och prövar ett långlopp.
Trots smärtan så beslutade jag mig för ett distanspass idag då det var länge sen nu och Lindesbergssvängen är ju så fin. 4h 33 minuter känns som det dubbla när man är själv men samtidigt blir det mycket funderande och världsproblemslösande. Rätt härligt att åka och kolla på den gröna naturen o sen reflektera över att det är den 8e december. Fick även hammarn på vägen hem med 14 km kvar men den hölls sig ändå på en hyffsad nivå. Så där lite lagom seg i bollen, små små balanssvårigheter och när jag såg utkanten av Örebro tänkte jag att jag kunde även tömma det sista så jag försökte lägga in några korta intervaller som måste ha sett jättelöjliga ut. Som små kaninryck på min tunga vinterhoj. Ställde mig upp, tryckte till några gånger sen ner i koma-fart igen.
Efter dessa två dagar känner jag verkligen att en liten schemaändring är på sin plats. Istället för intervaller imorgon blir det ett lungt distanspass och sen "kostar" jag på mig 2 hela vilodagar nästa vecka (om jag inte känner mig för tjock.)
Nu väntas mat o godis. (frukt är oxå godis)
Är jag gammal nu eller blir jag det sen?
Ja här är dom. Mina snygga nya träningskompisar som invigdes igår. Men jag kör allt i kronologisk ordning. Måndag FM så var Anders Adamsson på radio Örebro vilket jag upptäckte av en slump då jag sällan har mina hörlurar inställda på P4. (gubbkanalen) Jag lyssnar ju mest på "ungdomskanalen" P3 men förra veckan strejkade mina hörselskydd så jag fick bara in P1 vilket jag då fick nöja mig med men kom på efter ca en timme att det var faktiskt rätt intressanta diskutioner där. SHIT, jag håller på att bli gammal. Anders porträttserades som känd örebroare och det snackades ju mest cykel förstås. Kändisskvaller: Min farbror åker ofta långfärdsskridskor med Adamsson.
Tisdagen var intervalldag men kroppen var fortfarande sliten efter helgen tror jag för pulsen höll sig nere i källaren hela passet trots att jag slet, grimaserade och flåsa som en blåsbälg. Inge kul men körde det jag hade tänkt men på lägre pulser bara :-(
Igår var det som sagt löpning med nya skinande skor, iaf i början. 5 km uppvärmning sen kort-korta intervaller vilket gick förvånansvärt bra med tanke på dagen innan. 5 km med sånna fick räcka för sen hade jag ett föreläsning med cykeltips till cykelskolan som jag skulle hålla i.
Innan jag nämner dagens träning måste jag bara säga det magiska ordet motorsåg. Vad ger detta verktyg mig? Nånting är det för jag gillar...nej, säg älskar istället, att jobba med den. Började arbetsdagen med att fälla 2 stora lindar inne på en gård vid Engelbrektsgatan 33-35 för er som vet var det är.Extra cool känner jag mig när det långa svärdet sitter på. Stympade ner dom i början med hjälp av en skylift innan vi slog omkull dom. Har åkt ännu mer skylift idag och trodde att jag hade börjat bli van på eftermiddagen då jag kände mig helt säker på ca 12-16 meters höjd. Sen började det tokblåsa och de grenar jag sågade av slog i korgen. Då kom pirret i knäna tillbaka.
Träningen då? Jo nytt intervallpass fast på tröskelpuls och det var tur att det inte var planerat att köra hårdare för dom funkade precis lagom. Imorgon ska jag inhandla nån julklapp sen besöka gymet. Där slipper jag iaf pressa upp nån puls, bara vikter.
Summering: P1, P4, långsammare återhämtning, går igång på motorsåg, vill ha strumpor & kalsonger i julklapp, klagar på högljudda ungdomar.
Fan, mitt bäst före datum har nog gått ut.
Perinde ac cadaver, svenska cx-cupen. Vila i frid.
Då var det över med lera, iskalla fötter och regn från sidan. Den otroligt populära crosscupen är slut och det är med delade känslor för samtidigt som det har varit kul så har prestationsångesten bankat i huvet. Vilken tur at jag aldrig satte upp nåt mål med den utan tog allt ihop som bra träning. Var nära att lyckas ta poäng på en tävling vilket hade varit en fjäder i hatten men nån jäkla åkare från Åsarna ;-) förstörde ju det. Allt som rör cykel är inte bara cykel. Det är verkligen stor skillnad mellan olika dicipliner och detta är inte den enklaste då om man för några sekunder försöker skaffa sig lite vila så blir man varvad vilket jag blivit på några för många deltävlingar.Tävlingarna i helgen var väldigt lika varandra och i mina ögon väldigt bra. Mellan racen körde jag tv-spel med en 6 åring. Sån här EYE-toy där man står och hoppar, viftar, slår i luften framför tvn. Kan ju säga att jag gav walkover pga av trötthet. Vad går dagens barn på egentligen? Du kanske vet Nilsson då du är ett litet gossebarn utan minne ;-)
Varför stjäls det inte fler cyklar?? Jag har i många år tänkt att det vore ju ruskigt enkelt att vara åskådare på en t.ex mtb-tävling och helt lungt ta en cykel som står utanför ett omklädningsrum och bara rulla där ifrån utan att någon skulle reagera för ens det var försent. Igår höll det på att hända mig bara för jag som godtrogen svensk, örebroare, (blondin??) whatever, lämnade min cykelcross vid bilen innan jag gick till duschen. Under tiden jag var där kom Tina till bilen och där står en främmande man, hållandes i min hoj och färdig att ge sig av. Hade det varit jag som kommit på han hade jag strypt ut han där på parkeringen.
Idag på jobbet har jag jobbat som på en cxtävling, fast tvärtom. Stått och spolat med högtryckstvätt i 6 plusgrader i en källarnedgång. Blött, kallt och rent.
Har även inköpt nya löparskor nu ikväll. Hade satt en ekonomisk gräns vid 1000 kr. Köpte ett par för 1400. Fan va dum man är men samtidigt vore det dumt att snåla in på något sådant för att senare kanske få problem med benhinnor eller knän.
Äntligen tar vinterträningen vid på allvar där man slipper ta hänsyn till tävlingar på nästan 5 månader. Ett annorlunda upplägg denna vinter hoppas jag gör skillnad, frågan är åt vilket håll??
Happ, hej.