sjuk träningsvärk

Hej o trevlig lördagsmorgon på er.
Sambon jobbar, ett barn sover och det andra barnet packar sin väska för att vara hos sin morfar ett dygn. Jag fick dock justera packningen lite nyss då jag tyckte 4 byxor, 5 trosor, 4 tröjor var lite onödigt.
Jag har ju haft min första jobb-vecka sedan i oktober och det har väl gått bra förutom att jag har frusit om fingrarna. Fick faktiskt åka och köpa mig de varmaste vantarna som jag kunde hitta och de underlättade arbetet.
 
Träningen då?
Jo jag har ju varit sjuk men testade att jogga försiktigt i onsdags med joggingvagnen. Detta var ett litet test för att vi skulle ju ha företags-gympa på torsdagen. Kände mig pigg på torsdagen vilket jag tog som ett tecken på att det inte skulle bli nåt bakslag.
Vi startade med tabata-liknande styrkeintervaller. dvs 20 sek arbete 10 sekunder vila. Detta körde vi i ca 30 min för att följa upp med 25 min bålträningen. Kände redan under passet hur detta skulle sätta sig i musklerna. Tog en bar med energi efter passet och bytte skor och tröja. Gick till löpbandet och satte det på maxlutning och en lugn fart så jag trippade fram. Samlade enligt löpbandet 500 höjdmeter på 32 min sen gick jag mot duschen,
 
Så här två dagar efter så har jag sjukt ont i rumpan och axlarna. Riktig sjuk träningsvärk. Men den hindrade mig inte från att jogga 10 km i snöfall igår eller mitt kommande pass idag med Isabella.
 




dagisbaciller?

Idag, Fredag, är det sista inskolningsdagen för Isabella och det dröjde ända tills idag som jag klassade mig som sjuk. Igår fanns det signaler att nåt skit var på gång men jag ignorerade det med esbirotox, the med honung och strepsil. Jag toppade detta med ett löppass på dryga 13 km för att " jag kommer nog ändå att bli sjuk" i tanken.
Benen verkar ha kommit in i ett skönt löpar-mode för att farter ner till 4:30 känns inte särskilt jobbigt och detta med en kadens på ca 185-190 steg/min.
Som så många ggr förut spelar pulsen mig ett spratt i början av passen. Efter endast nån minut noteras 192 i puls. Lyckas aldrig pressa mig över 180 på träning/tävling och nu startade jag dessutom med lugn jogg. Antingen är det fel på pulsbandet i början av ca 60% av mina pass eller så är det något fysiologiskt. Har mött EN person till som har liknande pulsfiler och den personen har pulsklocka av annat märke. Mycket märkligt. Likaså den där pulstoppen i slutet av passet.
Den vita linjen är höjdkurvan på passet.
Blev ett totalsnitt på 4:36min/km.
 
Som sagt, vaknade sjuk idag men tänker ändå trotsa det med det nya inslaget i familjen, nämligen Styrke-fredag. Blir jag och Nora idag men tanken är väl att vi skall göra nåt ihop som familj och då blir det nog en stund med situps, armhävningar, utfall och massa annat smått o gott.
 




update

Ja vad händer här då??
Jo sista veckan på föräldraledigheten (ledigheten??) Isabella skolas in och det går bra så idag lämnade jag henne, gick hem o klämde in ett löppass med 10 x 1 min där km-tiderna (som var ointressanta men...) gick oväntat snabbt. Nöjd över det passet.
Imorgon får jag lite mer ensam tid så förmodligen lyckas jag klämma in ett skidpass när hon är på dagis OM inte Nora blir mer förkyld förstås och måste vara hemma. Vi får se helt enkelt.
 
Överlag så har jag lyckats smyga upp träningsdosen på ungefär den nivå jag vill ha den. Vore fint om man kunde hålla sig runt 60 km/vecka men det blir svårt i livspusslet.
Dessutom börjar ju snart jobbet så då får man väl verkligen se hur livspusslet funkar.
 
För många år sedan(ungefär när jag upptäckte Ginger Runner) så snuddade jag även på Sage Canaday (vo2max productions) men gillade han inte då.
Nu den senaste tiden så har jag sett/lyssnat på riktigt många av hans videor och då gick det upp för mig att alla löpare inte följer samma träningsfilosofi (som tur är).
Jag har min erfarenhet från cykelsporten och har läst en del specifik träningslära för det MEN självklart en hel del allmän träningslära oxå. Därför var det sån glädje att få höra på Sage Canaday om att han förespråkar den filosofi som jag hade med mig i bagaget.




Bilder & mosse i januari

Glömde väl slänga med lite bilder från Branäs.
Mitt första på på längdskidorna i Branäs. Stakade mig runt 10 km och hittade en lagom stolpe att ställa kameran på.
 
 
Här är familjen morgontidig på väg mot backarna för att få åka lite på manchester-mönster. Vi bodde typ längst bort från backarna som ni ser på bilden. Bilden är tagen ungefär där vi bodde. Vi fick gå i ca 5-10 min beroende på om vi kallar det vuxen-tempo eller Nora-tempo. :-)
 
Ikväll ville jag springa nåt slags kvalitètspass. Första tanken var väl 10 ggr i den lokala backen här i Latorp men det är ju inte sååå jäkla roligt. Säkert nyttigt men va fasen...Nej istället kom jag tänka på att det är ju snart säsongspremiär och trail som är så roligt sååå...jag valde den lokala mossen istället. Kan väl sumera det så här. Att springa mosse i januari är ingen höjdare. Blev ändå tre varv, ca 4-5 svordomar och en ond tå.
 
Tjing tjong
 
 
 




branäs

Hej..Jag vet. Jag har varit frånvarande igen men vet ni vad? Vi har haft en skön vintervecka i Branäs. Nora har åkt slalom, Sara likaså plus snowboard, jag har åkt längdskidor, slalom och sprungit ett pass. Isabella har..Inte gjort nåt av det.
På den sidan av berget vi bodde så verkade det vara lite av ett köldhål. Minus 16 grader var det kallaste vi hade men några dagar var det plus på toppen och på andra sidan berget medans vi hade ständigt med minus.
3 pass längdskidor avverkade jag och alla gångerna åkte jag gondolliften upp till toppen för att sedan åka gröna backar ner till spårcentralen. För att ta mig hem så KUNDE jag väl ha tagit nån knapplift till toppen men jag valde istället att köra skejt upp till toppen för att sedan ta gondolen ner. ASjobbigt att skejta uppför trots att det var grön backe, dvs svag lutning.
Det enda löppass jag gjorde samlade jag höjdmeter. Vad annars ska man göra när man bor precis vid en kulle som är 440 meter högt?? Samlade 500 höjdmeter vilket tog ordentligt på lårmusklerna. Blev faktiskt sjukt trött av det passet.
Vi gillade Branäs som imponerade med sina backar. En rätt stor kulle där ute i ingenstans. Vi åker säkert dit igen.
 
Gårdagens träning
Igår (söndag) kom vi hem lagom för att se herrarnas stafett från Ulricehamn. Jag bara skrek när Halvarsson gjorde det där korta rycket på sitt avslutande varv. Vilket jäkla speed.
Senare på kvällen tänkte jag jogga/springa en sväng här på hemmaplan. Hade tänkt "lite längre" men ändå inget sjukt långt distanspass över 20 km sååå jag planerade en runda som skulle inkludera en lång och seg klättring. Försökte hålla ner farten första 6 km men benen hade "spring i benen" så kanske gick det lite väl snabbt för att kallas distansfart. Vid ca 7 km började backen som tog 7 min. Snittade pulsen på lite över 90% av maxpuls.
Tog det lungt nerför på den isiga grusvägen men lade sen in en fart-sträcka igen.
Totalt: 18, 9 km, 225 höjdmeter, snittfart 4:44/km




knästrul och skidtest

Innan detta bloggande har jag suttit och studerat lite detaljer på vasaloppets hemsida. Körde ju vasaloppet 2009 och 2011. Bäst gick det senare loppet av dom då jag körde på 5:44 men året innan var endast 6 min sämre. Förra året deltog jag ju med jobbet i stafettvasan. Har studerat vårts lag framfart där och vi landade ju på plats 144 av ca 2000 lag. Inte illa men vi satte redan direkt efter målgång ett mål för årets stafett. Topp 100 skall vi hamna och för min egna del ser det väl inte så ljust ut :-) Minns att jag åkte mycket mer skidor förra vintern men nu jäklas ju Kung Bore med mildgrader hela tiden.
Dock har ju löpningen gått bra så flås o benmässigt borde väl jag kunna pressa mig i 90 min ändå. Jag tror att föret kan inte bli sämre än ifjol ändå. Då var det ju bara ett spår man kunde köra i. Snöfallet på morgonen var INTE bra för oss med valla/tejp. Minns ett fåtal som var starka som kunde staka förbi i eget spår annars var det bara att följa ledet.
En annan grej är att jag skall ta en riktigt tidig buss till starten för att "tjäna" några placeringar innan starten går.
 
Tejp eller ruggade skidor?
Sist jag körde 10-11 varv på konstsnöspåret i Ånnaboda så jämförde jag mina skidor. De gamla skidorna som är blanka men har en gammal ruggad yta på fästzonen eller mina nya med flour-tejp under. Det skiljde sjukt lite per varv i tid men jag tycker jag känner mig fräschare när jag kan diagonala uppför. Jag skall uppprepa testet när de spårar ett längre varv. Anledningen till detta är att jag är beredd att åka på blanka skidor på min sträcka av stafettvasan. De första 24 km. Det vill säga inklusive startbacken...
Nåja...
 
Igår sprang jag en bit. Närmare bestämt 13 km. Varannan km fort varannan långsamt (relativt). Allt gick sjukt bra ända tills sista 1500 m som jag körde på snöiga/slaskiga stigar hemåt. Helt plötsligt hugger det till i vänster knä. Stod ut med smärtan de sista 5-6 minutrarna innan jag kom hem men lite fundersam på vad som hade hänt. Kände även av det när jag gick i trappen här hemma. Idag är smärtan borta men jag har redan startat rehaben. Den består av styrketräning och vila från löpningen....Ett tag...Brukar vara dålig på det.
 
Vill avsluta med en så inspirerande film




summering 2016, välkommen 2017

Ja nu är det redan den 2a januari och en årssummering av 2016 kanske borde ha dykt upp tidigare men vardagsstressen är en sak som präglat fjolåret ganska hårt.
Bloggandet har blivit lidande men egentligen är det skitsamma för även familjen och jag själv har blivit drabbad. Så EN utav alla åtgärder jag har vidtagit är att sociala medier (fejjan & instagram) är avslutande och ni anar inte vilken befrielse det är. 
En annan sak är att jag frånsäger mig ideella uppdrag och att engagera mig i träningar och andras träning. Har en polare som då o då hashtaggar Familyfirst. Jag tar efter det uttrycket och leker hellre LEGO med mina barn än sitter och planerar andras träning.
Mat är en annan sak. Jag vill äta ännu mer vegetariskt. På nyårslunchen slängde Sara ihop den godaste lunchen på länge med egentligen tre ingredienser. Blomkål, kålrot och linspasta.
Sen är det mycket kvar att jobba med förstås men bollen är iaf i rullning mot ett sundare leverne.
 
Om vi tar 2016
Inför det året satte jag upp några mål med löpningen. Sub 20 på 5k och sub 40 på 10k var väl dom jag skulle ha svårast med och mycket riktigt så gick dom inte i lås heller. Ju mer jag tränade mot att bli en snabb asfaltslöpare desto ondare gjorde benen (skenbenen). När jag i augusti blev så missnöjd efter midnattsloppet så struntade jag i det och sprang mer trail och pass utan syfte. Det är inte likt mig men samtidigt höjde jag veckodosen och då funkar ju inte intervaller hela tiden. Efter nån månad verkade de ge effekt för jag känner mig rätt rapp, spänstig och snabb i stegen. Är lovande mot nästa säsong.
Ett mål 2016 var att vara hel och stark för att orka med löparresan till Spanien. Det lyckades och jag hade inga bekymmer med 7 dagars löpning.
Ett mål var att sätta pers på Bergslagsleden Ultra 47,5 km. När det närmade sig loppet hade jag den insikten att jag hade slarvat med distanspassen så allt över 30 km skulle bli intressant och se hur kroppen reagerade. Mycket riktigt..i 33 km var jag ganska nöjd. Vid 35 km kom de kramper och efter 37 km var allt en plåga.
 
Men det finns ljusglimtar från löpningen 2016 oxå.
  • Vann Påsklöpet efter en hård kamp. Var ca 20 sekunder efter ledaren vid varvning vid 4,6 km men hämtade krafter som jag inte visste jag hade ute på andra varvet och lyckades dra ifrån och vinna.
  • The rap race i Västerås. Utan krav på mig själv och i Saras sällskap så chansade vi och deltog i samma lopp. Ett härligt trailllopp i skönt väder. Jag var med i toptrion nästan hela loppet och när jag riktade in mig på 3e platsen med 2 km kvar så lyckades jag återigen hitta krafter och komma 2a.
  • Västerås powertrail. Coolt lopp men sjukt jobbigt. 4 x mosse, 4 x slalombacke och en blandning av stigar.
  • Tiveden trail. Stafett med Sara där vi vann!
Inför 2017 så sätter jag i dagsläget inga mål inom löpningen. Jag önskar bara hålla uppe träningsdosen så ska det nog bli bra. Finns många härliga lopp där ute som vi gärna testar men jag måste säga att de ovan nämnda lopp lockar ju även 2017 :-)
Sen är det ju bara 2 mån kvar till stafettvasan med jobbet där vi satte målet att vara bland de 100 bästa lagen.
 
En annan sak är att 2017 så har jag bloggat i 10 år !!!! Jag skall göra en slags lista över dom åren men det blir närmare själva jubileumsdagen.
 




rekord på 3x 10

Här är den sväng som jag började köra i höstas. Tror det kan ha varit september eller nåt. Den går ner upp och ner för Kilsbergskanten. Sen vänder man och kör tillbakaoch får således två klättringar tillbaka. Jag har sen början kallat denna för 3 x 10 min men de första gångerna tog klättringarna längre än så. 
Igår sattes dock ett trippelrekord då jag satte nya PB på alla 3 stignigarna. 9;47, 10:14 och 10:50 blev det på dom. 
Jag har precis skapat strava-segment på dessa för att slippa trycka på knappar då själva rekorden visar sig direkt när all träningsdata tankas upp. Fast med mitt sifferminne så kommer jag väl ihåg tiderna ändå.
 Nu dröjer det nog minst 2 veckor innan jag kör dom igen för jag måste ta en lugn vecka, nästa vecka, för att orka springa 2 ggr 2 h för musikhjälpens skull.
För idag är jag rätt knäckt efter tisdagens och gårdagens hårda pass. Jag och Isabella joggade ett lugnt återhämtningspass idag bara. Snittfart 5:45 så pass lugnt var det. Olikt mig men benen är såå döda.
 
 




skidpremiär x 2. En flopp, en succè

Ungefär varannan vecka så har jag bra repsektive dålig känsla i träningen. Just de senaste 3 dagarna så verkar det ha slagit om till bra känsla och flow. 
I lördags jobbade Sara och klockan blev lite för mycket för att jag skulle vara nöjd innan jag kom ut och träna. Sen hade jag sett fram emot att kunna staka bra på de närliggande fotbollsplanerna och på det sättet alltså få min skidpremiär denna vinter. Nu var det inte bara de tejpresper som satt kvar som ställde till det. Nä det var även för lite snö på fotbollsplanerna så det gick skitilla. Sur som ett bi kom jag hem. En jäkla skitkväll.
I söndags så kom revanchen då jag i skenet av pannlampan jagade höjdmeter med stavar i storstenshöjden.
 
I den nedre delen av backen var det en del höga med konstsnö som gjorde det lite jobbigare men ju högre upp jag kom detso mer barmark blev det. Blev ca 537 höjdmeter på 42 min vilket jag var nöjd med. Skönt att få ta ut sig.
Då Sara jobbat helg så kunde vi på måndagen göra en familjeutflykt till Ånnaboda och först sprang/gick sara en slinga medans jag och barnen åkte längdskidor. Eller mer korrekt beskrivning är att Nora åkte 3 varv!! på konstsnöspåret à 800m. Jag gick ute i kanten med barnvagnen och Isabella.
Efter Sara tränat klart bytte jag om och körde 10 km i samma spår som Nora nyss åkt och de där tejpresterna hade jag tagit bort. Jag körde alltså med helt blanka skidor. Nåt jag aldrig gjort förut. Blev alltså stakning för hela slanten vilket känns i magen idag.
 
Dagens träning
Fick till ett dryga 9 km långt pass idag utan barn och pannlampa. Lyx att träna i dagsljus. Första km var uppför samt uppvärmning så den första km hamnade på 5:07 men sen verkade benen pigga. Låg precis på gränsen vad jag klarade av och fick göra en medveten sänkning av intensiteten i mitten. Totala snittet hamnade på 4:18 inklusive uppvärmningen. Rätt nöjd med farten att det inte bara var i början och sen fallande skala utan hade rätt bra kräm i benen hela resan.
 
Imorgon vankas onsdagstrail. Batteriet ligger på laddning.
Till er kvinnliga läsare..Jag har länge var ett fan av Ginger runner. Nu har hans fru startat en mer feminin sajt..
Detta är hennes presentation men hon har en video till ute..
 
 




pappa pappa pappa

Föräldraledig. Dagarna går och det gäller att sysselsätta sig med nåt. De dagar som är tråkigast är när det regnar och vi inte tar oss för nåt "projekt". Och tyvärr måste jag säga så håller Isabella på att bli pappig. Det är inte alls på den nivå Nora var när hon var liten. Den gången var det charmigt en vecka kanske sen blev det bara en belastning. Nu är jag rädd att det skall upprepas.
 
Bloggen lever men då jag är hyffsat flitig på instagram så glömmer jag bort bloggen lite då o då.
Fick en notis om att en joggingtur jag och Isabella gjorde häromdagen gav bilden av ett ansikte.
Har ju sprungit denna runda massa gånger och har själv aldrig noterat det. Nu kommer självklart nästa utmaning att skapa ett leende och kanske en frisyr på denna figur
 
I somras satte jag min första tid på mtb-spåret i Marka. Efter att då tagit inspiration av Erik Anfält så åkte jag dit en vardag kväll. Då var det torrt och fint och det var T-shirt och shorts som gällde.
Igår kväll var det dags för test nr 2. I mörker, 3 lager på överkroppen, pannlampa och slomons väst med batteri i. 0 gradigt i luften och ganska slirigt på stenar och träbroar. Vi var 6-7 st från Team Nordic Trail som skulle sätta var sin bra tid. Vi körde jaktstart och jag gick ut sist. Att göra på det sättet är som gjort att jag ska vilja för mkt och spränga mig. Så även igår förstås. Ca 1 min och 40 sek efter att jag hade startat så var jag på/strax över tröskel. Försökte att lugna ner mig men det var först när jag var stum i benen efter ca 2-2,5 km som jag verkligen lyckades slå av på farten.
Tyckte inte jag fick till ett perfekt genomförande, pannlampa istället för dagsljus och sen lite halt här o där. Blev därför skitglad när jag vid målgång stängde av klockan på 25:23 vilket är 43 sekunder snabbare än i somras! Sjukt nöjd.
 
Ikväll är det äntligen dags för öl & whiskey-mässan. Tjohoo!




livet rullar på

Tänk vad upp och ner det kan vara med den fysiska formen. 
Vi sprang långpass med Team Nordic Trail i lördags. Vädret var kanon och jag fick se ett o annat kärt ansikte. Trots en del avhopp sista dygnet så var det ganska många som ville köra vintertrail.
 
Det blev 22,8 km för mig den dagen men med flera stopp och endast enstaka tillfällen så körde jag på lite hårdare. Var dock inte beredd på att jag skulle vakna upp helt jäkla fräsch i benen på söndagen. Kände inte av passet från lördagen men klokheten sa att det borde väl sitta i kroppen ändå. 
Söndagen passerade med vardagsbestyr och senare på em/kvällen skulle jag jogga lugnt med en bekant men motivationen sa att jag kunde klämma in lite back-intervaller innan. 
 
Sagt o gjort. 239 höjdmeter samlade jag ihop på ca 11,5 km. Eller flertalet av dom blev nog på de 11 korta, branta intervallerna jag klämde av.
 
Måndagen kom och shit vilken måndagskänsla alltså. Trött o seg pga avbruten sömn då Isabella sov oroligt. Benen var mycket tröttare än dagen innan. Nåja...Ett pass med TnT stod ju på kvälls-schemat och ju närmare man kom desto mer motiverad till att köra slut på mig blev jag ju.
Då jag inte höll i passet kunde jag smyga runt och filma lite. Slängde ihop en "reklamfilm"
Idag är det vilodag. Tisdag i skrivande stund. Funderar på att lyfta lite vikter...men får se.




vinterdistans

 
Haft en kalasfin dag idag.
 
Filmen är nyligen redigerad. Ungarna sover, Sara är inne i stan och jag sitter här o äter lösgodis och dricker julmust.
Livet leker




Föräldraledig och trött

Jaha andra veckan med pappaledighet och tröttheten är ett faktum. Längtar redan till jobbet för att få vila upp mig.
Träningen går väl fortfarande okej men idag blev ett (väntat) bakslag för löpare. Har ju snöat hela dagen så att ens tänka att väglöpning skulle gå bra var ju jäkligt korkat.
Lägger man dessutom till att jag bara gick och väntade från kl 14 att jag skulle kunna få springa ut och klockan sen hinner bli 19:35 innan skorna kan snöras så har jag tappat sugen för länge sen.
Blev iaf 7,5 km till kontot ikväll i snöfall från sidan. Tänkte på löpteknik och fotisättning. Blev såå sjukt inspirerad av Mikaela Kempi i lördags när hon sprang Kilsbergsleden i Karlslund. Hon passerade framför mig ca 1 km före målgång när hon vann 15 km-loppet. Som en riktig löparnörd så slogs jag av hennes fina löpsteg.
 
Det hade jag i tankarna när jag sprang hem ifrån Ånnaboda dagen efter Kilsbergsleden, dvs söndags. Trots att jag sprang mkt stig och tog en lång stigning på 10 min. Sprang/joggade en hyffsad sträcka obanad terräng så landade det totala snittet på 5min/km. Noterade på träningsfilen sen att jag parkerade mellan 4:25-4:35/km på väg vilket KAN ha varit pga inspirationen dagen innan. Jag tänkte verkligen på att skjuta fram höften och låta den dra kroppen framåt.
Hittade en ny låt för mig idag. Gruppen In Falmes är knappast ny för mig men låten och framträdandet var grymt. Eller vad säger ni?
 
Imorgon väntar kvällstrail i Kilsbergen. Ska bli intressant o se hur mkt snö det har landat där idag.
 




Racerapport Nighttrailrun

Nyss hemkommen från Stockholm, Sollentuna.
 
Har ju haft en veckas förkylning och jag måpste ärligt säga att jag är inte 100% frisk än. Hostan är borta men snorar lite fortfarande. Jag försökte därför intala mig att jag skulle hålla igen och bara ta mig igenom loppet som jag blev kär i förra året. Tyvärr var det ord som jag inte visste innebörden av utan ju närmare tävlingen jag kom så blev jag mer o mer taggad och kändes inte kroppen riktigt pigg oxå??
 
En film jag hittade nyss på youtube. Inte min film men ni får en bra inblick i loppet.
 
Hotellet inne i Sollentuna hade lovat lånecykel men helt plötsligt så fanns det inga så det blev en transport-jogg till tävlingsområdet, ca 3,3 km.
Värmer upp och nervositetskissade väl dom obligatoriska 3-4 ggr. Starten går och jag stod nog i den främre delen av den snabbaste startgruppen. Direkt känner jag att benen är pigga men jag håller medvetet igen den första km som hade en hyffsad stigning. Släpper på där det går utför där jag "gratis" kan ta några placeringar varje gång. Mellan km 2-5 så är vi en kvartett som håller ihop och jag känner att när det går platt så är det på en okej nivå och jag behöver inte slita särskilt mkt. Vi hade ganska nyss tagit en klättring vid ca 5 km och springer lite uppe på en platå. När det börjar luta utför så chansar jag lite och släpper på utför. Det lönade sig. Jag blir själv och lyckas hålla lamporna bakom mig på ett lagom stressande avstånd.
Sista två km så kommer vi ihop med de som springer 5 km och jag tvingas skrika och förvarna om att jag skulle passera dom. Precis innan målbacken är det en lång spång och jag vill uppföra mig och inte irritera de övriga så jag "faller in i motionsledet" i låg fart. Då märker jag att två konkurrenter kommer springandes på sidan av spången och jag är på väg att förlora 2 placeringar. Faaan! Not gonna happen.
Jag hoppar av spången och tar upp jakten. En utav dom hinner jag om men blir slagen med 1 sekund på upploppet.
Är dock sjukt nöjd med tiden 48:17 vilket är ca 2 min bättre än förra året och då säger arrangören att de tuffat till banan med fler höjdmeter och mer obanad terräng. Detta gav mig placeringen 18 av 432 st som sprang 10 km. Riktigt nöjd.
 
En parantes är att jag återigen känner positiv effekt av rödbetskoncentrat. Jag verkar svara på det och det är alldeles för tydligt för att det bara ska vara placebo.
Dock är det inte lika roligt att jag håller på o kräkas när jag dricker smörjan :-)
 
 




icke träningsbar

faan..jag snorar ganska ofta. Kan då o då känna mig lite risig men det är inte ofta jag klassar mig själv som "Icke träningsbar"
Men som jag skrev i lördags så ville jag känna mig friskare på söndagen för att springa distans med klbbkompisar.
Osäkert om jag var friskare eller inte. Sara påpekade på söndag morgon att jag borde nog inte springa...Visste väl innerst inne det men samtidigt visste jag att tempot skulle bli lågt och jag ville umgås med likasinnande.
Det var kul men knappast klokt.
 
Jag har inte varit frisk efter det och inatt fick jag till och med gå upp mitt i natten och ta hostmedicin. Jag låg nämligen och väckte mig själv genom hostningar.
Idag är det tisdag och jag är ännu inte orolig inför helgens tävling
Är övertygad om att jag hinner bli frisk tills lördag kväll. Då är ju nämligen nighttrail går av stapeln. Förra året var det kanske 300 pers med och nu har det sprungit iväg nåt helt galet. Startlistan säger i dagsläget 780 anmälda !! Helt galet
 
 



Om

Min profilbild

ola