hemma från Mallorca

Åh Mallis..Denna cykel-ö som jag besökte 4 år i rad 2005-2008 och tränade och tränade o tränade. Har cyklat på nästan hela ön med undantag för områdena närmast Palma då jag alltid bott på den andra sidan av ön. 
För en vecka sedan gick resan med stora delar av Saras släkt. Vi var ett sällskap på 20 st som åkte och hade ett riktigt fint boende i Port de Alcudia.
Vi har haft det riktigt varmt med ett rekord på ca 36 grader. Jag gjorde därför två löparrundor där jag startade vid kl 05:00 i mörker.
Den första rundan var mot de två "kullar" som låg precis bakom hotellet. De mätte ca 264 möh och det var ca 4,5 km till toppen från hotellet. När jag tagit denna bild:
(vårt hotell ligger snett upp till vänster från mitt huvud sett)
När jag från denna topp började hasa/trippa/hoppa neråt så tappade jag 100 höjdmeter de första 200 metrarna. Dvs det var skitbrant.
Här syns vägen bakom mig. Klicka på bilden för förstoring.
När jag kom hem 06:48 så låg mina tre tjejer fortfarande och sov. Frukostbuffèn smakar extra gott efter en sån start på dagen.
Ut mot havet från Port de Alcudia går det en udde med mycket högre berg/kullar som jag förstås hade spanat in via suuntos hemsida innan vi reste och jag hade tankat över en rutt till min klocka på 21 km plus lite transportlöpning. Denna rutt skulle passera den högsta toppen så den rundan lockade mig otroligt mycket. 
I onsdags morgon ringde klockan 04:50 och jag begav mig genom staden mot startplatsen för rutten. Ungdomar var även denna gång på väg hem från nattklubbar annars låg turiststaden öde.
Jag fick jogga ca 6-7 km totalt innan underlaget byttes från asfalt till grus/stenig stig och vandringslederna tog mig högre och högre.
Här är klockan ungefär 6.
Jag märkte rätt snart att jag skulle aldrig hinna se soluppgången från toppen men det är nåt särskilt med att kämpa mot toppen på ett berg. Man blir liksom tagen av bergets magi och vill hedra det samtidigt som man vill besegra det. Svårt att förklara men det är såå häftigt.
 
När jag var nära toppen så mötte jag 10 st smala, vältränade spanjorer som trippade nerför den tekniska stigen. De hälsade knappt på mig trots att jag ställt mig brevid stigen och hejjade så glatt på dom. Trodde vi trail-löpare var som en familj? När jag till slut var uppe på toppen så kom nästa överraskning. Där satt 6 st ungdomar och grillade och drack öl
 
Jag sprang ca 24 km denna morgon och tog dryga 1200 höjdmeter. Var rätt trött på slutet och tog taxi de 3 sista km till hotellet. Väl där så hade familjen precis ätit frukost. Senare den dagen kändes det helt rätt att ta thaimassage på benen för 75 kr när vi låg på stranden.
Njuter!
Det var mina två bästa löppass men jag gjorde ytterligare två på hotellets löpband så träningsmässigt är jag nöjd över veckan. Om någon främmande person frågar mig och Nora vad vi är mest nöjda med på sememstern så svarar vi båda Gocarten.
Här är Nora samt att "kullarna" som jag sprang upp på första löppasset syns i bakgrunden.
 
Här sitter hon och skall snart köra bensindriven gocart för första gången. Hon fick senare mycket beröm av  instruktören.
Jag passade på att köra twin-engine. Dvs dubbla motorer. Mäktes mest efter kurvorna att det var mer power som knuffade på annars så var det lika kul som det alltid är med gocart. Extra plus var att jag satte dagens snabbste tid på banan. (inte tävlings-inriktad alls)
 
Får berätta mer om alla restaurangbesök, stranden, hyrbilen i bergen, vinprovning, båtturen in i grottor och så nån annan dag men..
 
Dagens pass
Vi landade idag midsommarafton på Örebro flygplats och var därför snabbt hemma i Latorp. Vardagsbestyr sen kände jag att jag ville jogga lite. Vilade ju igår och efter en vecka med massa god mat och säkert dubbelt så mycket öl än vanligt så hade jatg inga större förväntningar. Kroppen kände tjock o långsam under passet men tänkte ändå lägga in några snabbare 1000m-intv. under den dryga 11 km långa rundan. De 3 st int gick på 3:53. 3:58 och 4:10 så visst fanns det lite snabbhet kvar efter semestern. Totalt landade snittet på 4:27 på hela rundan så nu känns det bättre. Klippte resten av Tobleronen från taxfreen som belöning efteråt.
 
God natt
 
 
 
 
 
 
 




lättare sjukdom

 
I söndags hade vi dubbla barnkalas. Båda för Nora som fyllde 6 år förra veckan. Runt lunch-tid hade vi ett utomhuskalas för henne och inbjudna kompisar. Vi var i skogen och körde en action-runda där de fick leta efter gömda leksaksdjur, kasta pil, följa ett rep som gick kors o tvärs mm.
Väldigt lyckat och som avslutning fick dom leta fram en skattkista med guldpengar.
Väl hemma så hade vi ca 30 minuter på oss innan släktingar skulle komma och gratta Nora. En lagom trött familj tog emot ca 15 pers och höjdpunkten var ju förstås tårtan med LEGO Ninjago-tema
 
Det var först när vi började varva ner på kvällen som jag kände en svidande känsla bak i halsen. Tog mig en liten whiskey och hoppades på det bästa men....
 
Nu är det onsdag kväll och jag klassar mig snart som frisk. Har ju jobbat men mån-tisdag var tunga dagar med svullen hals och en trött kropp. Har rosslat upp jäkligt sega o gröna slemklumpar men som sagt...Är snart på banan igen.
 
Förvänta er ingen blogg på ett tag nu. Har tokfullt i kalendern men snart joggar farbror igen.
 
 




Västerås powertrail

För ca 2,5 år sedan köpte jag salomon Xseries. Deras första landsvägs-sko. Jag har sedan dess kallat den världens skönaste sko. Jag förstår nu att det har nog varit den underbara passformen som lurat mig för den har trots allt varit ganska hård i mellansulan. Det var något som jag först förstod nu när jag köpt mig deras senaste tillskott på landvägs-segmentet. Salomon s-lab sonic 2.
Bildresultat för salomon sonic 2
Precis så ser den ut. 8 mm dropp och såå mycket skönare än xseries. Samma sköna sensofit som de kallar deras tunna, sock-liknande lösning i skon. Att dom har jobbat på mellansulan är ingen hemlighet men som vanligt när en tillverkare pratar om sin egen produkt så verkar det ju förstås skitbra.
 
Bildresultat för salomon sonic 2 opal +
 Det var lite på chans som jag beställde dessa från sportamore.se förra veckan då jag var rädd för att de skulle vara för tajta men som sagt. Såå jäkla sköna och de joggade ikväll ca 11 km. Ett återhämtningspass från gårdagens race.
 
Racerapport Västerås Powertrail
Jag upptäckte ju detta lopp förra året men för er som inte har en aning. Kolla detta nästan dygns-färska klipp där jag o arbetskamraterna syns flera ggr.
 
Jag hade laddat upp på likande sätt med kosten som innan Gubbracet förra veckan. Dvs rödbetor/rödbetskoncentrat. Jag är fortfarande övertygad om att detta gör att jag kan m osa på mer "uppe på rött" så att säga men igår var ändå inte benen lika fräscha och arbetsvilliga som förra veckan.
Jag hade oväntat lätt fått med mig 4 arbetskamrater till tävlingen så stämningen var hög på resan dit men väl på plats så kom den vanliga tävlingsnervositeten och jag ville bara få på mig nr-lappen och värma upp.
Starten går och jag försöker hålla igen lite och inte spränga mig direkt. Kollar man pulskurvan så tar det ca 48 sekunder från start innan jag har 92% av maxpuls....
Kollegan Emil seglar iväg på toppen av den startbacken men då hör jag från höger nån som ropar "bergpris!" och där på höger sida hänger två hjälmar. Förra året fick min klubbkompis Ida springa 10 km med en hjälm på huvudet så jag fattar ju att ingen av de ca 8-12 löparna före mig har brytt sig om att plocka Bergspriset. Jag hugger en hjälm precis framför min andra arbetskamrat Daniel. (Wohahaha)
Jag fullföljer sedan loppet med hjälm på huvudet. (varmt)
Efter ca 2,5 km så känner jag trots allt att jag öppnat lite för hårt och måste släppa av på farten. Går några meter på toppen av en kort backe och släpper om Daniel, växlar några ord och försöker hänga på honom men strax innan varvningen så har han ca 15 sekunder på mig.
När vi går ut på det andra, och sista, varvet så är jag nästan ikapp och vid 6 km-markeringen så är jag i rygg på han. Här känner jag att jag kan ligga bakom och vila. När vi kommer ut från smal stig på bredare motionsspår så hade jag INTE tänkt att pröva ett ryck men när personen bakom mig går om och höjer farten så tar jag den ryggen och jag hör hur Daniel släpper iväg oss. (en tävling i tävlingen). Jag lyckas hålla bra intensitet hela vägen in i mål och är i år 11,5 min efter segraren mot fjolårets 12,5 min men placeringen var i år några hack längre ner. Slutade som 16e gubbe.
Kollegan Emil gjorde det riktigt bra och kom på 4e plats trots en felspringning. Han som vann...Snittade 4:12/km. Loppet var smal stig, lite obanat och 295 höjdmeter...
 
Ett bevis på att jag pressade mig igår var det (smått klassiska) magknip som kom nån timme efter målgång. När jag racade crosscountry (mountainbike) 2003-2008 var detta mer norm än undantag då man pressade kroppen i dryga 2 timmar och gav magen sportdryck och gels. Loppet igår tog ju "bara" 52 min men jag fick ändå magknip och gå på toa oväntat mycket efteråt.
Vi hörs..
 
 




de går bra nu.

Min nöjdhet över Gubbracet i tisdags har självklart förvandlats till nån sorts självkritik om VART och VARFÖR jag släppte Daniels rygg. Fanns det annat som jag kunde ha gjort osv. Men men det är ju sån man är.
 
Dagen efter tävlingen blev det lite hemmastyrka då jag var själv med barnen. Måste försöka hålla kvar det där med styrka. Både för beachen och att hålla mig hel :-)
I torsdags så ville jag få in någon slags kvalitètslöpning men frågan var vad kroppen var mottaglig för 2 dagar efter urblåsningen på 5 km. Valde in i det sista en runda som innehåller grusväg, skogsväg, kort parti asfalt samt en bra bit stig som är sönderriden av hästar.
Jag tänkte att jag kunde gå lite hårdare på 3 partier på denna 12 km slinga. Inte maximalt men typ tempo-hårt. Mellan de tre blocken där jag gasade så blev det typ snabbjogg. Döm av min förvåning när jag klickade av klockan efter 54 min och snittfarten hade varit 4:30/km. Dessutom hade snittpulsen varit helt okej. Jag var ju liksom inte klapptrött utan passet hade skett precis så hårt som jag önskade.
 
Igår
Skulle bara klämma in ett mängdpass och få den mentala uppladdning som jag behövde efter en eftermiddag med barnen. Tog kanske den tråkigaste av alla mina rundor här hemma. Temporundan. 7,5 km grusväg. Dock handlade inte tempot om just...,tempo utan jag skulle ju bara jogga. Även här blev snitt-tempot 4:30/km men inte med mkt ansträngning. Jag verkar ha fått upp farten :-)
 
Nu skall jag träna klokt för nästa race ligger ju runt hörnet.




nytt pers 5 km

Jag har haft nån variant av runners high i snart 24 h :-)
 
Under den senaste veckan (då jag har vabbat) så har träningsmängden ökat lite då jag har kunnat springa med Isabella i joggingvagnen. Då blir det ju mestadels mängdpass/distans fast med lite väl hög puls pga knuffande av vagnen.
Ett o annat kvalitètspass har det förstås blivit oxå.
Inför gårdagens gubbrace (f.d. grabbhalvan) så hade jag tränat 12 dagar på raken men hade ändå lagt upp det inför själva racet så det skulle svara bra. Då det är ett kort race med hög intensitet så tänkte jag att en 2 dagars dos med rödbetsjuice kunde väl inte vara fel. Detta var 5e gången jag testar nån form av rödbets-doping och det var också 5e gången det gav positiv effekt. Det är såå tydligt på mig att det knappast kan vara placebo. Jag kan gå mkt hårdare men framförallt mkt längre på rött innan jag känner av mjölksyran.
Racerapport Gubbracet
Startar brevid kollegan och den enda riktiga motståndaren jag hade i fältet. Daniel sprang förra året på 18:55 vilket han själv var osäker på om han skulle klara i år. Han får väl 10-20 meter på mig ganska omgående men efter 1 km är jag i rygg på han. Jag kände för ovanlighetens skull att så fort det gick uppför så gick det bra jämfört med de runt omkring mig. Jag kollar varje km-tid och noterade 3:37 på första km och 3:44 på den andra som ändå innehöll två st svaga stigningar.
Just där och då var jag jäkligt nöjd för allt kändes så lätt och kontrollerat. Dock ändrades känslan till km nr 3 som gick på 3:41 för då kom det en känsla av stumhet i benen. Jag sa öppet till Daniel att han skulle fortsätta kämpa men att jag skulle tvingas släppa honom och sänka farten. Vet inte vad det berodde på men han fick en lucka på bara ca 5-7 meter som höll sig konstant. Vid 3,7 km tänkte jag "jag klipper han i spurten" men bara 100 meter senare så fick jag hjärnsläpp (eller bara mänsklig) och fick verkligen slå av på farten. Släppte förbi några killar och såg Daniels röda tröja försvinna. Tog väl 200-300 meter inna jag kunde börja öka igen men då var det för sent att komma ikapp honom.
 
Jag höll dock ihop loppet bra och kom in på 19:33. Ca 19 sekunder bakom kollegan Daniel.
Jag är så jäkla nöjd att äntligen ha sprängt 20-minuters gränsen. För två år sedan tror jag att jag hade retsamma 20:05 och med de problem jag haft denna vinter/tidig vår så kändes detta som en skön revansch.
På torsdag nästa vecka har jag en chans till revansch på Daniel oxå. Power trail i Västerås.
 
Måste och film-tipsa lite. Igår när jag vabbade fick jag äntligen se en film som jag har längtat efter ganska länge nu. Filmatiseringen på spelet Assasins creed. Det var GRYYYM! Gillade mkt och så har man ju varit ett fan av den ena stuntmannen oxå. 
 
De flesta höga hopp och de coolaste parcour-scenerna är det Damien Walters som gör. Han har man ju sett i åratal på youtube :-) Nedanstående klipp är 6-7 år gammalt men jag gillar den skarpt. 
 




liite mer än vanligt

Ahh...vilken härlig lördag va? Soligt o varmt. Ja till och med så varmt att vi sover nere i gillestugan inatt för övervåningen är för varm.
Här på vintrosavägen 11 har grillsäsongen verkligen kommit igång. Tycker vi äter grillat varje dag nu. Nåt annat som sker nästan varje dag är träningen vilket är minst lika positivt som grillningen. Jag brukar väl snitta 17-19 pass per månad men de senaste 30 dagarna har jag 22 pass. Dvs en liten ökningen men det märks på löparkänslan. Lite har ju med VAB att göra. Har ju haft två pass nu med Isabella i joggingvagnen när jag ändå har varit hemma och vabbat.
Backe runt storstenshöjden igår. Samlade 500 höjdmeter på ca 54 min och idag blev det intervaller i den lokala mossen.
Har mina funderingar på fart-intervaller på asfalt imorgon och sen vila på måndag för på tisdag så är det ju dags för ett kort asfalts-race i stan.
Imorgon är det dock Noras tur att tävla i en liten lokal tävling. 




förnedrad i Dovra

Sprang ju ett långpass för ca 10 dagar sedan och överansträngde väl nåt i knät för det har smärtat ett tag. Tog därför 5-6 dagar fritt från löpningen och klämde in 3 pass rullskidor. 
Igår hade jag en löpdejt med kollegan Emil. Han är 21 år, tränar väl 8-12 h i veckan och är allmänt skitstark. Han ville visa mig runt Dovra sjöar för det skall vara ett sånt vackert område. Jag tänkte att det kunde vara ett bra tillfälle och göra en ny löparfilm men efter första klippet dog kameran pga strömbrist.
Vi skulle starta lugnt men det kan nog klassas som ett halvhårt tempo. Från det så ökade vi lite och då kom naturligtvis den där stumheten i mitt högra lår tillbaka. Har inte känt av det på ett tag.
Det blev ett tufft trailpass på ca 9 km med 200 höjdmeter och jag är glad att Emil åtminstonde flåsade lite. Men hänga av han var inte att tänka på.
 
Nu ikväll så hittade jag några vattkopppor på Isabella så nu väntar väl en VAB-period för mig.
 
Har så mycket mer att skriva om.. Fan! Tidsbrist!




vattkoppor och lyckade pass

Här hemma i huset kan det summeras med :vattkoppor på 6åring. Och hon har inte kommit lindrigt undan heller. Jäklar vad hon ser ut :-)
Eftersom det bröt ut på min födelsedag så blev det inte mycket till kalas med släktingar utan jag har fått dra det tunga ansvaret att klämma i mig det fikabröd som köptes hem för släkt-fikat. Nu ikväll åkte sista bitarna av Ambrosiakakan ner. Mums.
 
Själv så mår jag bra och de senaste passen har känts riktigt bra. I förrgår blev det korta backintervaller här i latorp. Tog mig ca 8 minuter att jogga dit och sen var siktet ställt på 10 st intervaller men allt över 5 skulle vara okej för jag har en backe som jag kan plåga mig lite extra i på vägen hem utifall jag skulle känna mig för dålig efter ett pass med endast 5 intervaller :-) (hjärnspöken, intervall-ångest osv)
Men i förrgår så körde jag 10 st utan avbrott eller vilo-fusk. Trots att det är liten höjdskillnad, ca 15 meter, på backen så fick jag ihop ca 190 höjdmeter på 47 minuter och det var bra tryck i benen hela passet.
 
Igår blev det sent innan jag kom ut. Kl var faktiskt 21:08 så det fanns vare sig tid eller motivation för nåt långt och hårt. Nä bara 7,5 km jogg till kontot för idag visste jag att det skulle bli vila och TVÅ vilodagar...Nä ni hör ju vad knäppt det låter :-)
Imorgon blir det nåt tufft pass. Osäker på vad
 
Var ju på Sabaton för knappt en månad sen. Hittade detta klipp från en kortsert som de spelade ca 1 månad innan den jag var på. Helt kasst ljud men shit vilken shov. Spola fram till 3:14 i klippet. Underhållning !




mer träning, mer fart

Idag har sara jobbat så dagen startade som sist hon gjorde det. Vi skjutsade in henne för att sedan käka hotellfrulle. Redan innan vi var vid USÖ så tyckte jag det såg så disigt och dimmigt ut i stan. Visade sig att det var storbrand vid Rejmes som hade startat ca 35 min tidigare.
När vi nån timme senare åkte ifrån stan så var det en overkligt stor rökpelare från Örebro.
Bildresultat för brand rejmes
Lite synd att jag inte hade lämnat in firmabilen över helgen :-)
 
Annars så har följande skett idag:
  • stopp i avloppet i tvättstugan
  • Nora har haft ridskola
  • Jag har tvättat fönster på huset utvändigt
  • kört några tvättmaskiner
och så Kvällens träning
När  Sara äntligen kom hem var jag laddad för ett intervallpass. Redan från start så kändes benen lite tunga och sega. Kanske var det från de 4 långa intervallerna i mossen 24 h tidigare. Eller så var de bara ovana att springa asfalt. I fredags blev det ju lite höjdmeter vid storstenshöjden och igår blev det 4 varv i mossen. Men för att behålla lite heder på firman så  vill man ju prestera när gubbracet (lokal 5 km tävling) närmar sig.
Jag trodde jag startade lugnt men första km landade på ca 4:43 och när km 2 gick på 4:16 så tänkte jag att NU lugnar vi ner oss en km innan jag gasar igen för att sen köra varannan fort och varannan långamt.
Blev riktigt nöjd med att de efterföljande snabba km gick under 4-fart och att de "långsamma" låg mellan 4:35 till 4:50. 
Totalsnittet hamnade på 4:24/ km  på dryga 11 km. Nöjd som tusan att den farten faktiskt fanns där i intervallerna. Skall väl klämma in lite 400m-intv oxå nångång.
 
 




Action run & trappträning

Ja fredag och lördag handlade på många sätt om action run. Jobbade med tävlingen på fredagen med att flytta kravallstaket och dra plastband. Gick riktigt bra och endast en liten del blev saboterat av fyllon på fredags kvällen. När jag slappnade av kl 22 på kvällen kändes det verkligen hur hela kroppen var trött.
Upp kl 06:00 på lördagen och 06:45 joggade jag och Saras halvsyrra iväg och kollade av ca 5 km av banan.
Dagen flöt på med mer avslutande arbete med banan och jag kunde i år vara i god tid som för-löpare. Jag startade ganska exakt 30 min före första startgrupp och det var en bra bedömning av mig.
Jag hälsar på nästan alla funktionärer som vid denna tidpunkt är på plats. Jag frågar dom om de har koll på läget och att det vet vad som skall göras under tävlingsdagen. Den andra anledningen till att jag springer före är förstås att göra en sista check på pilar, skyltar och plastband så att löparna verkligen skall hitta runt samt att de skall slippa krocka med vanliga svenssons (publik)
I början är ju allt lugnt. Jag hinner ju halva banan innan ens första start går men sen tar det inte lång tid innan jag känner mig mer o mer stressad. Särskilt när jag behöver stanna och kompleterings-banda.
Jag undviker vattenhindrena då jag inte behöver kontrollera hindrena samt att jag har mobil på mig och vill inte bli blöt och därmed kall.
När jag har ca 1,5 km kvar på den ca 8 km långa banan så ser jag de första tävlanden och tänker att "hmmm det är ju låångt bakom..." men när jag väl är i mål så tar det 4-5 minuter innan första löpare är där.
 
Dagen efter action run så smärtade min högra vad samt min högra axel. Vaden känner jag inte av längre men min axel protesterar ordentligt i vissa rörelser.
Arrangemanget blev iaf grymt lyckat och vi är nöjda.
 
Här hemma så har de sista två soliga dagarna betytt mycket tid i trädgården.
FÖRE




snart blir de action

I skrivande stund är det onsdag kväll. Blir bara lite hemmastyrka idag så man kan nästan kalla det för en vilodag.
 
Igår var man hos PREVIA för jobbets räkning. Jag gillar att Bro & väg har ett sånt tydligt hälsotänkande och att det är flera st på Örebro-avdelningen som tränar flitigt.
Hos PREVIA gick dom igenom en enkät som jag hade fyllt i som rörde min livsstil. Sen blev det hörseltest och jag verkar höra något sämre på mitt högra öra. Fortfarande godkänt men lite sämre.
Sen var det rörlighetstest hos en sjukgymnast där jag fick full pott. Detta följdes upp med ett åhstrandstest på testcykel. Detta började på 150 w men han höjde rätt snart motståndet för min puls reagerade knappt men testet avbröt ändå sig själv efter några minuter med texten " för låg puls" :-)
Vi startade om testet med 200 watt och då kände jag ju i benen att det faktiskt var motstånd och jag uppskattade detta som ca 14 på BORG-skalan. Min puls segade sig dock upp emot 120 och en något frustrerad testledare kollade i sina tabeller och sa att det motsvarade ett syreupptag på 70ml/kg/min vilket jag bara skrattade åt.
- Jag har en gång i tiden haft 73 sa jag men där är jag inte nu. 
Vi konstaterade båda två att felmarginalen på detta test med vältränade individer var rätt stor. Jo ja tackar ja..
 
Igår kväll så sprang jag en temporunda på ca 7,5 km och jag kan hålla bra fart i ca 3,5 km innan jag stumnar i höger ben. Och med bra fart menar jag en fart som jag är nöjd med. Dryga 4 min/km.
Det är väl ca en månad kvar till gubbracet i Örebro och då siktar jag på att bli näst bäst på firman. Jag kan omöjligt bli snabbast då han förra året sprang under 19 min vilket jag knappast håller för nu men kommer jag under 20:30 är jag nöjd.
 
På lördag är det Örebro action run
 
Man får väl utgå ifrån att det blir samma väder på lördag som på filmen..??
Jag ska även i år jobba med evenemanget men i år hela fredagen och sen på själva tävlingsdagen. Ses vi?
Får väl se om det blir att jobba sent inpå natten även i år. Hoppas inte det. Får sen sova kvar i stan för tidigt på tävlingsdagen blir det att checka av det sista. Jag gissar att jag även i år kommer springa några varv på banan under tävlingsdagen. Najs!!




blodiga knogar

Min dag lördag den 22a april:
  • 06:30 Skjutsa Sara till jobbet. 
  • 07:05 Barnen o jag äter frukostbuffè på scandic västhaga
  • Ca 8:15 landar vi hemma. Upptäcker myror i vardagsrummet.
  • 09:00 är vi på BAUHAUSE och köper myrdoser
  • 10:45 förbereder jag lunch åt de små. Jag är fortfarande mätt.
  • 11:30 är vi på ridskolan.
  • 13:00 landar vi hemma för tredje gången denna dag. 
efter kl 13 så blev tempot lite lugnare. Myrorna verkade gilla myrdoserna för nu ca 12 h senare syns inte en enda myra.
 
Efter att vi hämtade Sara efter hennes jobb så ville jag köra lite på sandsäcke som hänger i garaget. Det blir inte särskilt ofta jag tränar på den tyvärr då det är en grym alternativ träning för överkroppen. När jag skulle sätta igång så hittade jag inte mina säckhandskar så jag fick ta ett par sämre grapplinghandskar istället. Tänkte att det inte spelade nån roll för jag skulle ju bara köra lugnt... Ni som känner mig vet att jag än så länge inte har lärt mig att behärska just det. Att ta det lugnt.
Körde 30 min i ett sträck och försökte variera mig för varje låt som skrålande ur den lilla cd-spelaren på golvet. En låt med sparkar, nästa med raka slag, nån med bara kroppslag osv osv.
Tyckte jag tog det rätt lugnt och lagom när jag kände nöjd så slarvade jag mer o mer med tekniken för jag blev trött i muskler som sovit mer o mer med åren. Tog av mig handskarna och upptäckte rätt många fläckar som saknade skin plus att huden hade spräckt på en knoge. Det gör inte så ont nu men om nån vecka när såren har sårskorpor som spricker hela tiden i jobbet. DÅ kommer det att göra ont.
 
Imorgon blir det roligare träning. Trail i Kilsbergen :-)
 
Appropå träning.. Blev ju inte 400 meters intervaller sist som jag skrev. Blev en annan slinga med lite mer stig och skogsväg. Brände av 5 + 5 st 1-minutare på den rundan som totalt blev lite över 12 km. Totalsnittet spelar mindre roll för det är inget att skryta med. Under 1-minutarna däremot så blev det ca 3:20 - 3:35 fart. Nöjd.
 




får inte farten i benen

Efter mitt halvlånga, halvsnabba distanspass på påskafton så blev det en planerad vilodag. Pulsklockan sa egentligen 3 dagars återhämtning men det hade jag aldrig tänkt att lyda :-)
När annandag påsk kom så var huvudet inställt på att träna men kroppen (mest magen) ville annat. Illamående och mycket sängliggande blev det.
Igår (tisdag) var det andra bullar. Pigg i kropp o knopp men som vanligt ont om tid. Tänkte ta min korta runda på 7,5 km som jag kör de flesta sorterns intervaller på. Totaltiden brukar ligga på 37-38 min inklusive uppvärmning och nedvarning nästan oavsett vad jag kör för typ av intervaller. Igår hade ännu en youtube-video inspirerat mig så jag tänkte "All-in". Ingen minns en fegis liksom.
Första km var uppvärmning på 4:47. På den andra km pep klockan 4:07. "Perfekt" tänkte jag. Allt kändes under kontroll. Försökte hålla bra löpstil.
Tredje km pep 4:15 och på den är det ju lite svagt uppför bitvis. "Helt okej på den km" tänkte jag men kände mig betydligt mer ansträngd.
Under den 4e km så kom stumheten. Fortfarande hög motivation så jag tänkte att jag tar denna som återhämtning och gasar resten. Riktigt så blev det inte. Jag hade redan sprängt mig då jag inte blev av med all syra utan fick kämpa resten av rundan.
 Den tog förresten ca 34 min och totalsnittet landade på 4:31/km vilken är en klen tröst. 
Märkte en sak igår som jag sällan reflekterar över. Att syreskuld sitter kvar i kroppen i och med en ökad ventilation. Satt och andades med högre frekvens och djupare i hallen när jag kom hem. Gick ju ändå 50 meter som nedvarning :-)
 
Snart är det dags för bonus-utbetalning på firman. Ingen vet om det blir pengar motsvarande ett par nya jeans eller om man kanske ska kosta på sig nån nördig löparpryl.
 
Blev tyvärr en vilodag idag oxå. Håller hoppet uppe om morgondagen. Funderar på 13 km med inslag av 400meters intervaller.
 




snabbdistans

Igår var det påskafton. Det betydde onödigt mkt kalorier för både mig och våra barn. En släkting repekterade verkligen att vi inte vill ge våra barn så mkt godis så utav den släktingen så bestod påskägget av frukt, tandborste och lite pyssel. Perfekt.
Hos en annan fick de båda var sitt ägg med massa godis. Varken jag eller Sara tycker att Isabella 1,5 år behöver äta godis.
 
När vi skulle åka till svärfar för påskmat så passade jag på att transportspringa dit. Det är ganska exakt 18 km och då det hade snöat onödigt mycket dagen innan så tänkte jag att det fick ta den tid det ville men döm av min förvåning när det endast låg 1-2 cm puder på banvallen. Solen lös och det var nästan vindstilla. Benen gick av sig själva och när km-tiderna började på 4:37 och 4:40 och allt kändes lätt så struntade jag i att bromsa mig själv. Jag tänkte att om benen ändå är fulla med spring så låt känslan bestämma farten.
Den totala snittfarten på 18 km blev 4:41 och detta med en helt okej snittpuls.
Idag värker vaderna lite men annars känns det bra.
 




Årets första vinst?

För tredje året irad så var det dags för påsklöpet. En lokal tävling med stig och en hel obanad terräng på knappa 10 km. Man springer två varv på en ca 4,8 km bana.
I år överraskades vi alla av onödigt mycket snö så strax innan start stack arrangören iväg på en enduro-hoj så vi skulle ha lättare att hitta runt. Det var ett bra val.
Min racerapport
Efter mina artär-problem och en träningsvinter som varit berg & dalbana så tänkte jag att placeringen skulle kvitta men då jag vunnit de två tidigare åren så ville jag ju ändå ställa upp. Drog en shot med rödbetkoncentrat strax efter frukost då jag brukar svara bra på det.
Starten går och jag försöker hålla mig så lugn det går. Kör mantrat "jogga lugnt" i huvudet hela tiden. Efter att ha blivit stressad av andra löpare så känner jag att mitt högra ben stumnar lite efter ca 2,5 km. Går några meter och låter mig bli omsprungen men då kickar ju tävlingsdjävulen in och jag hänger på i rygg.
Känner att det inte är särskilt jobbigt att ligga i rygg så jag blir kvar där tills varvningen.
Vi byter plats och jag drar en stund. Platsbyte igen och med ca 3 km kvar gör Tomas en tydlig fartökning som jag kan svara bra på. Jag har ett parti som jag kan utnyttja riktigt bra och det är med knappa km kvar. Innan vi kommer dit så hamnar jag först pga att vi gör olika spårval över en bäck. Jag stressar inte utan håller bara ett högt tempo fram tills den enda korta utförslöpningen på varvet och där släpper jag på. Får en liten lucka och får gräva djupt för att hålla den luckan på den avslutande grusvägen. Vinner väl med ca 15-20 sekunder. Tack rödbetsjuicen :-)
Varv två var betydligt lättare då ca 30 löpare hade gjort en stig i den onödiga snön. Trodde att mina salomon speed skulle bli klockrena men jag slirade omkring oväntat mycket. 
En seger är iaf en seger. Mycket nöjd över gubbkroppen idag.
reultat och bilder dyker väl snart upp på www.morgansfritid.se
 
 
Foto Tomas Nilsson
Så här såg det ut för ett år sedan. I år var det mer vitt.



Om

Min profilbild

ola