Pace & Pacemaker
Måste bara göra ett kort inlägg idag om en dag som började bra och kulminerade i något riktigt häftigt.
Jobbet flöt på bra idag och det har varit skönt väder att ha ett trädgårdsjobb i.
Efter jobbet så tog jag och sambon bilen till Ånnaboda för att där träffa en kvinnlig cyklist (ja de är inte så många..) som vi känner. Där uppe i härliga Kilsbergen hade jag nöjet att få trivseltrampa men två vackra damer och visa lite nya stigar och stressa på dom i uppförsbackarna så de fick lite konditionsträning. Jag ville skarva på passet så jag beslöt mig för att cykla hem men valde asfaltsvägen trots att jag körde mtb och det visade sig vara ett bra beslut.
Efter ca 2 kilometer kör Tina om mig i bilen men saktar ned och kör ca 30 meter framför mig i samma fart som jag. Det tar mig några sekunder att fatta att hon bjöd in mig till pace vilket vi bara pratat löst om nån gång tidigare.
Jag drar på och in på rulle bakom bilen och sakta ökar Tina farten till 65km/h! Några minuter senare kom en liten nedförsbacke men mina växlar var slut sedan länge men tack vare suget bakom bilen behövde jag bara ligga och dutta på bromsarna vilket nästan gav 90km/h. På mtb!
Vi avbröt ganska snart p.g.a trafiken runt omkring oss och jag fick möta motvind igen men glad ändå. Efter några kilometer så möter jag henne igen och då frågar hon om jag ville köra igen!! Dum fråga av en underbar tjej. Klart att jag ville, det var ju skitkul och grym träning för trots att man slipper vinden så gör farten på nåt konstigt sett att pulsen blir bra mycket högre än ansträngningen.
Grymt roligt men jag blev säkert idiotförklarad ( igen) av övriga trafikanter.
Detta skall göras igen men då på racer.
Jobbet flöt på bra idag och det har varit skönt väder att ha ett trädgårdsjobb i.
Efter jobbet så tog jag och sambon bilen till Ånnaboda för att där träffa en kvinnlig cyklist (ja de är inte så många..) som vi känner. Där uppe i härliga Kilsbergen hade jag nöjet att få trivseltrampa men två vackra damer och visa lite nya stigar och stressa på dom i uppförsbackarna så de fick lite konditionsträning. Jag ville skarva på passet så jag beslöt mig för att cykla hem men valde asfaltsvägen trots att jag körde mtb och det visade sig vara ett bra beslut.
Efter ca 2 kilometer kör Tina om mig i bilen men saktar ned och kör ca 30 meter framför mig i samma fart som jag. Det tar mig några sekunder att fatta att hon bjöd in mig till pace vilket vi bara pratat löst om nån gång tidigare.
Jag drar på och in på rulle bakom bilen och sakta ökar Tina farten till 65km/h! Några minuter senare kom en liten nedförsbacke men mina växlar var slut sedan länge men tack vare suget bakom bilen behövde jag bara ligga och dutta på bromsarna vilket nästan gav 90km/h. På mtb!
Vi avbröt ganska snart p.g.a trafiken runt omkring oss och jag fick möta motvind igen men glad ändå. Efter några kilometer så möter jag henne igen och då frågar hon om jag ville köra igen!! Dum fråga av en underbar tjej. Klart att jag ville, det var ju skitkul och grym träning för trots att man slipper vinden så gör farten på nåt konstigt sett att pulsen blir bra mycket högre än ansträngningen.
Grymt roligt men jag blev säkert idiotförklarad ( igen) av övriga trafikanter.
Detta skall göras igen men då på racer.
åter t rutinerna
Jag tror att oavsett hur lång semster man tar så är den för kort. Det känns som man är tillbaka efter en helt vanilg helg fast med några flera minnen, o detta trots att det varit midsommar ;-)
En kort summering av onsdag o torsdag förra veckan: cyklade, sov i tält och köpte hårt bröd.
En lite längre redovisning: Skojkörde mtb i skogarna runt Falun på onsdagen där vi även campade och sov i tält i klassiskt svenskt sommarväder.
Torsdagen var en liten bilresa till Sollerön fast med två "turist"-stopp på vägen, ett i insjön för shopping på Clas Olsson och ett på Leksand bröd för provsmakning och även här shopping.
På självaste midsommarafton var det allvar igen. Solleröloppet på 189km skulle avgöras och jag var laddad. Laddad i det här inlägget betyder beredd att försöka ta mig runt banan då jag förra året bröt halvvägs. Under de första tre-fyra milen gick allting jättebra för mig, satt bra med i klungan utan att dras med i nån av de två otäcka krasherna och behövde ej täppa några luckor och kände mig fräsh.
Sen kom skeer-backarna.
Jag trodde inte att det skulle gasas redan första gången i dem då man kör dessa j--kla backar två gånger så jag var inte riktigt beredd när fältet sprack upp. Jag befann mig där gummibandet brister om man ska tala klarspråk. Slet mig röd och stumm för att komma med i första gruppen men när det kom ytterligare en backe så orkade jag ej gå med utan fick slå av på tempot och invänta de andra.
Där blev det en behaglig åkning ända till mål och jag höll mig aktiv i dragjobbet och försökte gå loss två gånger vilket mest kunde ses som träning då vi aldrig hade kommit ikapp första gruppen om vi ens hade sammarbetat. Jag var även initiativtagare till en gemensam pinkepause!
Totalt sett är jag nöjd med den dagens jobb som avslutades med en spurt och en 36:e plats. Jag blir dock bara mer och mer trött på allt snack och försök till psykningar på lvg-tävlingarna. Fasiken det är ju en kondionssport så vem som är bäst tränad visar sig ju ändå. Sluta gnäll o trampa på.
Midsommardagens GP-lopp blev en flopp då jag önskar att jag haft någon annans ben. Vems spelar nog ingen roll då de flesta hade bättre o starkare ben än mig.
Annars finns inte mycket roligt att delge, tvärtom. En fågel flög över bilen när vi körde till Falun förresten. I backspegeln syntes bara fjädrar så det blev ett inspektions-stopp på närmaste hållplats för att se slem o fågelblod på min mtb-ram. Mmm..nice.
Ikväll har jag pustat personbästat i löpning på milen med 20 sekunder och för att lindra den smärta som redan infunnit sig så smörjde jag in vaderna med liniment då jag nyss satt o såg min favvoserie (family guy) på tv.
Avslutar med två ego-bilder där dammet (och intensiteten) gör roliga miner
Tolka denna tills nästa gång: "även fula träd kan få goda frukter"
Härliga långloppsminnen...o snart är det dax igen.
En kort summering av onsdag o torsdag förra veckan: cyklade, sov i tält och köpte hårt bröd.
En lite längre redovisning: Skojkörde mtb i skogarna runt Falun på onsdagen där vi även campade och sov i tält i klassiskt svenskt sommarväder.
Torsdagen var en liten bilresa till Sollerön fast med två "turist"-stopp på vägen, ett i insjön för shopping på Clas Olsson och ett på Leksand bröd för provsmakning och även här shopping.
På självaste midsommarafton var det allvar igen. Solleröloppet på 189km skulle avgöras och jag var laddad. Laddad i det här inlägget betyder beredd att försöka ta mig runt banan då jag förra året bröt halvvägs. Under de första tre-fyra milen gick allting jättebra för mig, satt bra med i klungan utan att dras med i nån av de två otäcka krasherna och behövde ej täppa några luckor och kände mig fräsh.
Sen kom skeer-backarna.
Jag trodde inte att det skulle gasas redan första gången i dem då man kör dessa j--kla backar två gånger så jag var inte riktigt beredd när fältet sprack upp. Jag befann mig där gummibandet brister om man ska tala klarspråk. Slet mig röd och stumm för att komma med i första gruppen men när det kom ytterligare en backe så orkade jag ej gå med utan fick slå av på tempot och invänta de andra.
Där blev det en behaglig åkning ända till mål och jag höll mig aktiv i dragjobbet och försökte gå loss två gånger vilket mest kunde ses som träning då vi aldrig hade kommit ikapp första gruppen om vi ens hade sammarbetat. Jag var även initiativtagare till en gemensam pinkepause!
Totalt sett är jag nöjd med den dagens jobb som avslutades med en spurt och en 36:e plats. Jag blir dock bara mer och mer trött på allt snack och försök till psykningar på lvg-tävlingarna. Fasiken det är ju en kondionssport så vem som är bäst tränad visar sig ju ändå. Sluta gnäll o trampa på.
Midsommardagens GP-lopp blev en flopp då jag önskar att jag haft någon annans ben. Vems spelar nog ingen roll då de flesta hade bättre o starkare ben än mig.
Annars finns inte mycket roligt att delge, tvärtom. En fågel flög över bilen när vi körde till Falun förresten. I backspegeln syntes bara fjädrar så det blev ett inspektions-stopp på närmaste hållplats för att se slem o fågelblod på min mtb-ram. Mmm..nice.
Ikväll har jag pustat personbästat i löpning på milen med 20 sekunder och för att lindra den smärta som redan infunnit sig så smörjde jag in vaderna med liniment då jag nyss satt o såg min favvoserie (family guy) på tv.
Avslutar med två ego-bilder där dammet (och intensiteten) gör roliga miner
Tolka denna tills nästa gång: "även fula träd kan få goda frukter"
Härliga långloppsminnen...o snart är det dax igen.5x140hm à 7,5% =1150hm + 15/15 löp
Argh..semester! Vaknade idag på min första semesterdag 06:30 men kunde lungt somna om nöjd över ledigheten. Vaknade igen 07:50 dock lite mer stressad över allt som jag skulle hinna med idag. Varför är det så att på dom lediga dagarna ska man hinna med så mycket så det blir stressigt, så är det inte när man jobbar.Kort sång för sambon som fyller år idag (fyller 23 för 9:e gången), frukost sen ett bra backpass i kilsbergen. Körde bl.a 5 ggr i mattsabacken och kollade flitigt på min häftiga cykeldator under tiden som visar lutningen på backen, flera partier i backen håller 10% lutning!
Sen gick kärleken o ja på stan vilket känns som lite lyx då det inte är ofta vi bara glider omkring o slappar utan att ha som mål att köpa något. Denna gång kom vi hem med två sorters sportdryck, den ena i en stor hink den andra ( som är lite av den jästa sorten) på glasflaska. Jag bjöd även på lyxfika på ett av de trendigare fiken, fint ska det ju vara när hon fyller....23.
Hade tänkt att köra ett riktigt hårt löppass nu ikväll oxå men det blev bara hårt i va 15 minuter. Då händer nått i vänsterbenet, det stummnar ordentligt. Detta har hänt förut oxå under löpturer och det blir så kraftigt att jag t.o.m haltar. Fortsatte dock med mina korta intervaller men intensiteten blev mer av karaktären fulspring/halta/fulspring...
Uppdateringen på denna blogg kommer de närmaste dagarna att upphöra då det blir en cykelresa norrut som startar imorgonbitti. Cykelresan, som är bilburen, går mot Falun där vi imorgon skall få guidning av Mr.cykelcross i förhoppningsvis fin dalamiljö på mtb. Hoppas även att få spöa tina på årets första disc-golf om vi inte är för trötta.
På torsdag fortsätter resan till Leksand bröd där vi ska handla på oss massa gott hårt bröd sen kör vi vidare till Sollerön i siljan. Där skall nämligen de klassiska solleröloppet avgöras på självaste midsommarafton, underbara 190 km racercykling.
Vem vet, kanske cyklas det lite även lördag o söndag. Jag har ju semester.
Nu ska jag bara se family guy på sexan, packa, packa o äta lite till sen så....
Hade gott
Ännu en helg i bil men på cykel
Nyss hemkommen ifrån Borlänge så körs de vanliga rutinerna när jag o Tina springer kors o tvärs i lägenheten o packar upp våra medhavda saker. En sån här lite längre tävlingshelg, fredag-söndag, så blir det ju extra mycket saker dessutom.
Borlänge Tour heter tävlingen som i år var så där på många sätt o vis. Efter varje tävling så brukar jag tänka att " det här var ju en riktigt bra bana" och så även nu. Det är en ganska oteknisk natur att cykla i där utan för borlänge men i år var den lite tuffare än tidigare. Fler backar, nya smala stigar och många tvära kurvor. Jag tycker dock att de kunde ha pressat in en etapp till för att åka dit en fredag eftermiddag för att pressa livet ur sig i dryga 4 minuter sen vänta till lördagens xc-lopp känns lite onödigt. Jag misstänker att en viss bitterhet börja lysa igenom i mitt skrivande o det är inte pga arrangören utan det beror på min prestationsångest.
Jag vill utvecklas som människa på många sett och där ibland förstås cykelmässigt. Jag siktar alltid på att slå fjolårets resultat i de tävlingar jag kör och i Borlänge tour ser det ut så här: 2006 10:a, 2007 11:a. OK, ingen tokras men jag misslyckades på den fronten. Får glädjas åt att klubbkompisen Mattias B har en ruskigt bra form nu och han förvaltar den väl. Gött mos! Vill jag vinkla fram ännu mera positivt ifrån tävlingsfronten så körde totalsegraren på en likadan cykel som jag har men där någonstans börjar det kännas långsökt.
Våra kära husdjur, Palmberg & Östergren hade naturligtvis saknat oss under helgen. Eller var det bara mat de hade saknat??
Mitt preparatprov kan nog glömmas bort som något positivt och konstatera att jag förra helgen bara hade bra ben. Tryckte i mig flera piller men blev trött ändå. (jädra polska lastbilschafför)
Imorgon måste jag köra lite åtehämtning och stretcha igenom varenda muskel för där har det fuskats ordentligt.
Sen har jag semester......Ahh
Borlänge Tour heter tävlingen som i år var så där på många sätt o vis. Efter varje tävling så brukar jag tänka att " det här var ju en riktigt bra bana" och så även nu. Det är en ganska oteknisk natur att cykla i där utan för borlänge men i år var den lite tuffare än tidigare. Fler backar, nya smala stigar och många tvära kurvor. Jag tycker dock att de kunde ha pressat in en etapp till för att åka dit en fredag eftermiddag för att pressa livet ur sig i dryga 4 minuter sen vänta till lördagens xc-lopp känns lite onödigt. Jag misstänker att en viss bitterhet börja lysa igenom i mitt skrivande o det är inte pga arrangören utan det beror på min prestationsångest.
Jag vill utvecklas som människa på många sett och där ibland förstås cykelmässigt. Jag siktar alltid på att slå fjolårets resultat i de tävlingar jag kör och i Borlänge tour ser det ut så här: 2006 10:a, 2007 11:a. OK, ingen tokras men jag misslyckades på den fronten. Får glädjas åt att klubbkompisen Mattias B har en ruskigt bra form nu och han förvaltar den väl. Gött mos! Vill jag vinkla fram ännu mera positivt ifrån tävlingsfronten så körde totalsegraren på en likadan cykel som jag har men där någonstans börjar det kännas långsökt.
Våra kära husdjur, Palmberg & Östergren hade naturligtvis saknat oss under helgen. Eller var det bara mat de hade saknat??Mitt preparatprov kan nog glömmas bort som något positivt och konstatera att jag förra helgen bara hade bra ben. Tryckte i mig flera piller men blev trött ändå. (jädra polska lastbilschafför)
Imorgon måste jag köra lite åtehämtning och stretcha igenom varenda muskel för där har det fuskats ordentligt.
Sen har jag semester......Ahh
preparatförsök
Jag nämde kaffet sist jag skrev och hör o häpna, det funkar nog. Jag har ju druckit kaffe förut på mornarna innan jobbet men på sistonde så har jag hållt mig pigg ändå fram till lunchen. Förut kunde jag "blunda" lite i firmabilen när vi åkte genom stan, oavsett vem som körde av oss :-) Min espressobryggare är absolut den bästa julklapp jag nånsin fått och med så många kaffesorter ute i handeln så blir det ännu mera intressant.
Ett litet sidospår till uppiggande medel är ett kosttillskott som jag av en slump åt den senaste helgen för att det bjöds fritt. Jag låter hemlighetsfull för att inte bjuda konkurenterna på tips, inte att det är något förbjudet. Under söndagens långlopp (2:19 h i körtid ??) kände jag mig stark hela tiden och tror att det kanske kan ha med "pillret" att göra. Därför skall samma procedur upprepas kommande helg med nyligen inköpta piller då det blir tre tävlingar på lika många dagar. Oavsett om det ger fysiska eller psykiska krafter så blir jag glad. Händer ingenting så vet jag ju att jag bara hade en bra dag sist.
Tangerade mitt pers i tisdags på racer, 76 km med checkpoints; Frövi, Fellingsbro och kägglan. Det är lite av en favvosväng då man de första fem milen kan köra olika intervaller för det är nästintill platt landskap. Dessa följs av en mycket backigare parti där pulsen kan pressas upp ytterligare sen är det stress fram till Hjorttorpsgrillen för avläsning av tiden.
Igår stressade jag runt sambon på mtb på vårat teknikspår i markaskogen och även hon gjorde nytt pers med 30 sekunder! Ingen dålig förbättring.
Ska nu ut för att kolla igenom mtb:n en sista gång för imorn eftermiddag går blå blixten mot Borlänge. Beware!
jippie för snabba race o snabba cash
Målgång vid förra helgens race med vänern i bakgrunden, lika härligt har det varit denna helg men med en annan hoj. Igår började dagen med ett besök i "den kungliga hufvudstaden" och jag återupptäckte att den är jäkligt härlig.Nu kanske inte härlig är rätt ord för att beskriva gammal, snygg arkitektur, kuperade stadsdelar och mkt vatten. På eftermiddagen var det ett slags sprintrace som kördes skidsprinttävlingarna. Minus snö, gubbsnor och kroppsstrumpa. Likheterna var tidskval, täta heat med utslagningar för att få fram fyra stycken i en final. Jag gillar den här typen av tävlingsform och tycker fortfarande att det var jäkligt synd att det inte blev flera stadstävlingar då det var två stycken för bara två år sedan.
Nåja, nu blev jag utslagen i semifinalen där vi var tre cyklister inom en kvadratmeter nästan i sista kröken. Fick köra B-final så en sjundeplats iallafall.
Idag var det mera allvar för säsongens andra långlopp skulle avgöras i 30 gradig värme men jag påverkades inte av den kan jag i efterhand säga. Loppets körs i tre loopar i form av en treklöver och jag fick en bra start där jag efter den första loopen var i en tätkvintett. Vi jobbade på bra utan att dyngköra tyckte jag men idag hände nått som jag sluppit på nästan alla tävlingar de två senatse åren. Någonstans på den andra slingan måste jag kört på något vasst eller fått ett genomslag för däcktrycket bak minskade till den nivå att det krängde i kurvorna och jag fick genomslag lättare o lättare. Beslöt mig för att släppa iväg grabbarna och trycka i lite punka-skum i däcket. Tappade 30 sekunder och det tog mig 15 km att jaga ikapp dom men det hade nog inte gått om de inte hade fisåkt som de faktiskt gjorde när jag anslöt.
Hade nöjt mig med en femteplats i detta sällskap men i sista kurvan slirade Wengelin till och var tvungen att klicka ur skorna så då tryckte jag till och snodde fjärdeplatsen för han. Katjing! Nu leder man den inofficiella prispengaligan i klubben.
Ruskigt nöjd över hela helgen faktiskt och jag skulle vilja ge arrangörena ett stort beröm för en toppentävling även i år.
Ser även fram emot imorgon bitti då jag ska prova det nyinköpta espressokaffet som jag köpte i saluhallen i centrala Stockholm. HABANERO hette det och skulle innehålla dubbelt så mycket koffein. Intressant, och kanske användbart då jag går upp kl.05:15 varje dag.
Sov gott, om ni kan.
Viljan att vara bäst
En actionbild ifrån gårdagen.Igårkväll kördes Köping GP men även denna tävling fick jag se målgången ifrån sidan. Jag skulle kunna låta detta nederlag gnaga ner mitt självförtroende som cyklist om det inte vore för att jag verkligen gillar att köra gp-lopp. Det är full spetta från start (även på det lugna pace-varvet) och det är oftast kurvor där cykeltekniken kommer till sin rätt. Det är grym träning som man har nytta av inom mtb-sporten då det är många igångdrag. Tyvärr är jag inte bättre tränad utan att blir ifrånåkt då mina ben är som nyrakade fiskpinnar efter ca halva loppet. Jag vill ju inget hellre än att kunna hänga med därframme, inte vinna nödvädigtvis, men kunna komma imål och känna "fan nu har jag presterat bra" och det är väl det som känneteckar en tävlingsmänniska. Viljan.
Igår tvingade efteranmälningsavgiften mig mentalt att ändå fortsätta köra för att få lite träning iaf så det blev några varv där fotograf Nilsson kunde blixtra av några tjusiga bilder innan jag blev varvad och avplockad.
Som en parantes kan det nämnas att en B-kändis satt med i ledarbilen. Tobbe ifrån en annan del av köping.
Konkurensen var det inge fel på (eller alla fel, de var för bra :-) för bl.a cykelcity hade ett stort lag på plats men de blev inte bättre än på en andra plats för en viss mathiasbergkvist.com körde ifrån dom på sista varvet. Snyggt, vältajmat och jävligt starkt gjort. Hoppas att jag kunde få ha sånna starka ben på söndag då lida loop ska köras i södertäljetrakten. Det brukar alltid gå bra där så förhoppningarna är på topp.
Värmen är äntligen här och det är ju jätteskönt. Om man inte gräver, skyfflar, kör motorsåg, bär tunga gräsrullar, med andra ord jobbar. Har nog mitt drömjobb nu men det är extra tungt sånna här varma dagar då jag nästan går med vätskebrist hela dygnen.
Ny tävlingssummering kommer efter helgen och med förhoppningsvis med fler vinstrapporter.
Respekt
Dags för en härlig helgsummering som börjar med vädret. Efter att ha jobbat utomhus hela förra veckan med regn hela tiden så blev man lycklig av att vakna upp till strålande sol och passade då på att ta en guiedad cykeltur runt stan med våra gäster från södertälje. Sedan blev det avfärd mot Götene för en GP-tävling.
Jag vill nu bara säga att jag inte vill hänga ut någon vid namn i min blogg utan jag gör vissa omskrivelser...
Väl på plats på tävlingsområdet mötte jag en moutainbike-konkurent som fick, förmodligen av rädsla eller otrolig respekt, en kissfläck på byxorna när han såg mig. Lite pinsamt tyckte han nog för han pep snabbt iväg. Det gjorde han även under tävlingen kan tilläggas så cykla kan han iaf. Det kunde dock inte jag på GP-loppet utan körde utan hjärna de första varven så jag drog mig stumm och kunde inte ens följa med runt som siste man och klev senare av. Det var bara att kolla in de "stora grabbarna" och hejja på klubbkompisen framfart.
Man vill ju ändå framhäva något positivt med varje dag och i lördags var det att jag fick Mustach`s senaste album. Tack tack.
Söndag. Mer sol, lite varmare. Ny chans till antingen förnedring eller revanch och som vanligt i cykelsporten är det upp till velocipedryttaren själv.
Kinnekulle-loppet skulle köras 8x13km plus start/målbacken en extra gång i elitklassen. Ni som nån gång har kört bil uppför kinnekulle vet vilken backe jag menar.
Jag hade bestämt mig för att jag inte skulle försöka med något de första 2-3 varven men det var det ju naturligtvis flera andra som gjorde. Tack vare den branta backen så kunde jag på några varv pressa o stressa lite lvg-cyklister och det hör inte till vanligheterna. Backen, som faktiskt planande ut på mitten, höll dryga 6% lutning men det hade varit mer intressant att veta hur mycket det lutade de sista 300-400 metrarna.
Hade det bara funkat lite bättre med sammarbetet mellan vissa i vår grupp så hade vi kommit ikapp utbrytartrion som mest bara hade ca tre minuters försprång men icke. I mål var vi ca minuten bakom och jag kom 7:a eller 9:a beroende på vad som händer... 2 åkare körde utom tävlan då de missat starten men i dagsläget står de med i resultatlistan ändå.. men jag är inte bitter!
Som min vanliga tävlingsrutin när det har gått bra så unnade jag mig en salt & blandat på vägen hem.
Idag har det sommarväder när jag jobbade. Det är det nämligen då tröjan åker av och man kan få spänna den muskulösa ( :p) kroppen när man försöker hitta en sexig pose med spaden. Ska pröva motorsåg imorn det kanske funkar bättre...
Tyckte någon ropade "en liter mjölk på ben" efter mig idag...undrade vad han menade??
Mitt nya favvo-uttryck: Jag är inte dum, jag har bara otur när jag tänker.
Ciao
Jag vill nu bara säga att jag inte vill hänga ut någon vid namn i min blogg utan jag gör vissa omskrivelser...
Väl på plats på tävlingsområdet mötte jag en moutainbike-konkurent som fick, förmodligen av rädsla eller otrolig respekt, en kissfläck på byxorna när han såg mig. Lite pinsamt tyckte han nog för han pep snabbt iväg. Det gjorde han även under tävlingen kan tilläggas så cykla kan han iaf. Det kunde dock inte jag på GP-loppet utan körde utan hjärna de första varven så jag drog mig stumm och kunde inte ens följa med runt som siste man och klev senare av. Det var bara att kolla in de "stora grabbarna" och hejja på klubbkompisen framfart.
Man vill ju ändå framhäva något positivt med varje dag och i lördags var det att jag fick Mustach`s senaste album. Tack tack.
Söndag. Mer sol, lite varmare. Ny chans till antingen förnedring eller revanch och som vanligt i cykelsporten är det upp till velocipedryttaren själv.
Kinnekulle-loppet skulle köras 8x13km plus start/målbacken en extra gång i elitklassen. Ni som nån gång har kört bil uppför kinnekulle vet vilken backe jag menar.
Jag hade bestämt mig för att jag inte skulle försöka med något de första 2-3 varven men det var det ju naturligtvis flera andra som gjorde. Tack vare den branta backen så kunde jag på några varv pressa o stressa lite lvg-cyklister och det hör inte till vanligheterna. Backen, som faktiskt planande ut på mitten, höll dryga 6% lutning men det hade varit mer intressant att veta hur mycket det lutade de sista 300-400 metrarna.
Hade det bara funkat lite bättre med sammarbetet mellan vissa i vår grupp så hade vi kommit ikapp utbrytartrion som mest bara hade ca tre minuters försprång men icke. I mål var vi ca minuten bakom och jag kom 7:a eller 9:a beroende på vad som händer... 2 åkare körde utom tävlan då de missat starten men i dagsläget står de med i resultatlistan ändå.. men jag är inte bitter!
Som min vanliga tävlingsrutin när det har gått bra så unnade jag mig en salt & blandat på vägen hem.
Idag har det sommarväder när jag jobbade. Det är det nämligen då tröjan åker av och man kan få spänna den muskulösa ( :p) kroppen när man försöker hitta en sexig pose med spaden. Ska pröva motorsåg imorn det kanske funkar bättre...
Tyckte någon ropade "en liter mjölk på ben" efter mig idag...undrade vad han menade??
Mitt nya favvo-uttryck: Jag är inte dum, jag har bara otur när jag tänker.
Ciao
Inte starkare än den svagaste länk
Åh vad härligt att man kan slippa bli nedbruten med träning, svett och kedjeolja. En dags stressande så känner man sig rätt slut ändå och dagen började med en försovning sen har det rusat på i 120. Nu blir det ett stressinlägg innan besök från vänner och den seriösa packning tar vid...av träningsväskan. Man kanske skulle kolla över hojen inför imorn med..
I onsdags skulle jag köra några hyffsat lugna varv i marka på mtb:n och testa lite lägra däcktryck nu när man kör slanglöst. Däcken funkade bra men kedjan beslöt sig att gå av efter 15 minuters träning och ingen i cykelskolan (ca 15 barn/ungdomar) hade en kedjebrytare med sig. Jäkla ungar! Jag har alltid ett kedjelås tejpat på hojen men vad hjälper det när man struntar att ta med en brytare så det hela blev en 45 minuter lång promenad hem. Nåja det får väl ses som träning med. Väl hemma så bytte jag till racerhojen för att slita in det nya däcken lite. Körde omkring inom stan och svängde o svängde o svängde...
Igår blev det lite cykling ca 6-7 mil söder om Örebro där min far bor mitt ute i bushen och igår blev han 57 år. Med en ett år gammal mtb och ca tre veckor gammal racer håller han igång hyffsat och siktar mot ytterligare en vätternrunda. På vägen hem, i bil, tog vi en djurtittarrunda. Det kryllar nämligen av hjort där ute och vi såg ca 70-80 djur men det kvittar mot finalnumret....vildsvin med kultingar. Jäklar vad stora dom är, ja inte kultingarna utan ett fullvuxet svin alltså.
Längtar nu efter mat och en underbar tävlingshelg.
Cia