suunto spartan ultra stealth titanium
Ja som rubriken skvallrar om så har jag återigen köpt mig en pulsklocka. Har de senaste åren förbrukat Polar, Timex och suunto med var sina modeller. Har faktiskt aldrig ägt en garmin men jag tycker de verkar ha lyckats bra med den senaste fenixen 5.
Nu tycker jag mer om Polars användarvänliga hemsida/träningsportal än garmins Garminconnect. Nånstans däremellan så hamnar suunto.
Om jag kunde mixa dom så skulle det vara en polar-hemsida med suuntos information på/i.
Nåja.
Några direkta fördelar.
Den sitter skönt på handleden. Jag upplever bandet som liite stretchigare än på den förra suunto ambit 3 peak. Sen är den ruskigt snabb med att hitta pulsband och sateliter när det är dags att starta träningen. De två senaste passen har det tagit 3-5 sekunder vilket är imponerande. Sen är nog känsligheten bättre då den reagerar snabbare vid hastighetsförändringar än min tidigare klocka.
Har som sagt bara blivit två pass med den än så länge men den känns bra.
Dagens pass.
Har ju semester så jag gick inte upp förens kl 05:45 idag :-) Tog en kopp kaffe, en bit sockerkaka och stack sedan ut på ett distanspass på osäker längd. Visste att det skulle bli mellan 16 och 20 km och det landade på det sistnämnda. Ganska exakt 20 km med ett snitt på 4:50 / km. Lättast o snabbast gick det första milen för då var det mest svagt utför men när det följdes av ca 2,5 platt så var det ändå riktigt tungt. Hade en otrolig svacka ända fram till km 15 innan det lossnade igen.
Kom hem strax innan kl 8 och då möttes man i hallen av att lilla Isabella skrek " APPI APPI " alltså direktöversatt till PAPPA PAPPA men det fatta ni väl ?
Klockan sa över 60 timmars återhämtning på det passet men det måste väl ändå vara en bugg i klockan va?? Testar väl en sån där vilodag imorgon men på söndag smäller det nog igen :-)
semester
Igår sprang jag en runda med jobbarkompismats och vi gjorde nåt man gör alldeles för sällan. Testade nya stigar. Sprang lite nytt mot vargkitteln bakom grustagen vid Frösvidal. Det är ett ställe jag måste besöka vid högt vattenflöde för det vattenfallet är nog grymt coolt då.
Nämnde jag inte nåt om Mallis sist?
Vi gjorde ju ganska skön båtutflykt till havsgrottor som båten åkte in i.
Rastlös som jag så byggde jag ett liten sandslott. Inge märkvärdigt.
Bjussar på två löparbilder till från mina morgonturer på Mallorca.
I det svaga ljuset på stigarna turades vi om att skrämma varndra. Getterna och jag. Denna rackare såg jag dock i god tid.
hemma från Mallorca
Åh Mallis..Denna cykel-ö som jag besökte 4 år i rad 2005-2008 och tränade och tränade o tränade. Har cyklat på nästan hela ön med undantag för områdena närmast Palma då jag alltid bott på den andra sidan av ön.
För en vecka sedan gick resan med stora delar av Saras släkt. Vi var ett sällskap på 20 st som åkte och hade ett riktigt fint boende i Port de Alcudia.
Vi har haft det riktigt varmt med ett rekord på ca 36 grader. Jag gjorde därför två löparrundor där jag startade vid kl 05:00 i mörker.
Den första rundan var mot de två "kullar" som låg precis bakom hotellet. De mätte ca 264 möh och det var ca 4,5 km till toppen från hotellet. När jag tagit denna bild:
(vårt hotell ligger snett upp till vänster från mitt huvud sett)
När jag från denna topp började hasa/trippa/hoppa neråt så tappade jag 100 höjdmeter de första 200 metrarna. Dvs det var skitbrant.
Här syns vägen bakom mig. Klicka på bilden för förstoring.När jag kom hem 06:48 så låg mina tre tjejer fortfarande och sov. Frukostbuffèn smakar extra gott efter en sån start på dagen.
Ut mot havet från Port de Alcudia går det en udde med mycket högre berg/kullar som jag förstås hade spanat in via suuntos hemsida innan vi reste och jag hade tankat över en rutt till min klocka på 21 km plus lite transportlöpning. Denna rutt skulle passera den högsta toppen så den rundan lockade mig otroligt mycket.
I onsdags morgon ringde klockan 04:50 och jag begav mig genom staden mot startplatsen för rutten. Ungdomar var även denna gång på väg hem från nattklubbar annars låg turiststaden öde.
Jag fick jogga ca 6-7 km totalt innan underlaget byttes från asfalt till grus/stenig stig och vandringslederna tog mig högre och högre.
Här är klockan ungefär 6.Jag märkte rätt snart att jag skulle aldrig hinna se soluppgången från toppen men det är nåt särskilt med att kämpa mot toppen på ett berg. Man blir liksom tagen av bergets magi och vill hedra det samtidigt som man vill besegra det. Svårt att förklara men det är såå häftigt.
När jag var nära toppen så mötte jag 10 st smala, vältränade spanjorer som trippade nerför den tekniska stigen. De hälsade knappt på mig trots att jag ställt mig brevid stigen och hejjade så glatt på dom. Trodde vi trail-löpare var som en familj? När jag till slut var uppe på toppen så kom nästa överraskning. Där satt 6 st ungdomar och grillade och drack öl
Jag sprang ca 24 km denna morgon och tog dryga 1200 höjdmeter. Var rätt trött på slutet och tog taxi de 3 sista km till hotellet. Väl där så hade familjen precis ätit frukost. Senare den dagen kändes det helt rätt att ta thaimassage på benen för 75 kr när vi låg på stranden.
Njuter!Det var mina två bästa löppass men jag gjorde ytterligare två på hotellets löpband så träningsmässigt är jag nöjd över veckan. Om någon främmande person frågar mig och Nora vad vi är mest nöjda med på sememstern så svarar vi båda Gocarten.
Här är Nora samt att "kullarna" som jag sprang upp på första löppasset syns i bakgrunden.
Här sitter hon och skall snart köra bensindriven gocart för första gången. Hon fick senare mycket beröm av instruktören.
Jag passade på att köra twin-engine. Dvs dubbla motorer. Mäktes mest efter kurvorna att det var mer power som knuffade på annars så var det lika kul som det alltid är med gocart. Extra plus var att jag satte dagens snabbste tid på banan. (inte tävlings-inriktad alls)
Får berätta mer om alla restaurangbesök, stranden, hyrbilen i bergen, vinprovning, båtturen in i grottor och så nån annan dag men..
Dagens pass
Vi landade idag midsommarafton på Örebro flygplats och var därför snabbt hemma i Latorp. Vardagsbestyr sen kände jag att jag ville jogga lite. Vilade ju igår och efter en vecka med massa god mat och säkert dubbelt så mycket öl än vanligt så hade jatg inga större förväntningar. Kroppen kände tjock o långsam under passet men tänkte ändå lägga in några snabbare 1000m-intv. under den dryga 11 km långa rundan. De 3 st int gick på 3:53. 3:58 och 4:10 så visst fanns det lite snabbhet kvar efter semestern. Totalt landade snittet på 4:27 på hela rundan så nu känns det bättre. Klippte resten av Tobleronen från taxfreen som belöning efteråt.
God natt
lättare sjukdom
I söndags hade vi dubbla barnkalas. Båda för Nora som fyllde 6 år förra veckan. Runt lunch-tid hade vi ett utomhuskalas för henne och inbjudna kompisar. Vi var i skogen och körde en action-runda där de fick leta efter gömda leksaksdjur, kasta pil, följa ett rep som gick kors o tvärs mm.
Väldigt lyckat och som avslutning fick dom leta fram en skattkista med guldpengar.
Väl hemma så hade vi ca 30 minuter på oss innan släktingar skulle komma och gratta Nora. En lagom trött familj tog emot ca 15 pers och höjdpunkten var ju förstås tårtan med LEGO Ninjago-tema
Det var först när vi började varva ner på kvällen som jag kände en svidande känsla bak i halsen. Tog mig en liten whiskey och hoppades på det bästa men....
Nu är det onsdag kväll och jag klassar mig snart som frisk. Har ju jobbat men mån-tisdag var tunga dagar med svullen hals och en trött kropp. Har rosslat upp jäkligt sega o gröna slemklumpar men som sagt...Är snart på banan igen.
Förvänta er ingen blogg på ett tag nu. Har tokfullt i kalendern men snart joggar farbror igen.
Västerås powertrail
För ca 2,5 år sedan köpte jag salomon Xseries. Deras första landsvägs-sko. Jag har sedan dess kallat den världens skönaste sko. Jag förstår nu att det har nog varit den underbara passformen som lurat mig för den har trots allt varit ganska hård i mellansulan. Det var något som jag först förstod nu när jag köpt mig deras senaste tillskott på landvägs-segmentet. Salomon s-lab sonic 2.
Precis så ser den ut. 8 mm dropp och såå mycket skönare än xseries. Samma sköna sensofit som de kallar deras tunna, sock-liknande lösning i skon. Att dom har jobbat på mellansulan är ingen hemlighet men som vanligt när en tillverkare pratar om sin egen produkt så verkar det ju förstås skitbra.
Det var lite på chans som jag beställde dessa från sportamore.se förra veckan då jag var rädd för att de skulle vara för tajta men som sagt. Såå jäkla sköna och de joggade ikväll ca 11 km. Ett återhämtningspass från gårdagens race.
Racerapport Västerås Powertrail
Jag upptäckte ju detta lopp förra året men för er som inte har en aning. Kolla detta nästan dygns-färska klipp där jag o arbetskamraterna syns flera ggr.
Jag hade laddat upp på likande sätt med kosten som innan Gubbracet förra veckan. Dvs rödbetor/rödbetskoncentrat. Jag är fortfarande övertygad om att detta gör att jag kan m osa på mer "uppe på rött" så att säga men igår var ändå inte benen lika fräscha och arbetsvilliga som förra veckan.
Jag hade oväntat lätt fått med mig 4 arbetskamrater till tävlingen så stämningen var hög på resan dit men väl på plats så kom den vanliga tävlingsnervositeten och jag ville bara få på mig nr-lappen och värma upp.
Starten går och jag försöker hålla igen lite och inte spränga mig direkt. Kollar man pulskurvan så tar det ca 48 sekunder från start innan jag har 92% av maxpuls....
Kollegan Emil seglar iväg på toppen av den startbacken men då hör jag från höger nån som ropar "bergpris!" och där på höger sida hänger två hjälmar. Förra året fick min klubbkompis Ida springa 10 km med en hjälm på huvudet så jag fattar ju att ingen av de ca 8-12 löparna före mig har brytt sig om att plocka Bergspriset. Jag hugger en hjälm precis framför min andra arbetskamrat Daniel. (Wohahaha)
Jag fullföljer sedan loppet med hjälm på huvudet. (varmt)
Efter ca 2,5 km så känner jag trots allt att jag öppnat lite för hårt och måste släppa av på farten. Går några meter på toppen av en kort backe och släpper om Daniel, växlar några ord och försöker hänga på honom men strax innan varvningen så har han ca 15 sekunder på mig.
När vi går ut på det andra, och sista, varvet så är jag nästan ikapp och vid 6 km-markeringen så är jag i rygg på han. Här känner jag att jag kan ligga bakom och vila. När vi kommer ut från smal stig på bredare motionsspår så hade jag INTE tänkt att pröva ett ryck men när personen bakom mig går om och höjer farten så tar jag den ryggen och jag hör hur Daniel släpper iväg oss. (en tävling i tävlingen). Jag lyckas hålla bra intensitet hela vägen in i mål och är i år 11,5 min efter segraren mot fjolårets 12,5 min men placeringen var i år några hack längre ner. Slutade som 16e gubbe.
Kollegan Emil gjorde det riktigt bra och kom på 4e plats trots en felspringning. Han som vann...Snittade 4:12/km. Loppet var smal stig, lite obanat och 295 höjdmeter...
Ett bevis på att jag pressade mig igår var det (smått klassiska) magknip som kom nån timme efter målgång. När jag racade crosscountry (mountainbike) 2003-2008 var detta mer norm än undantag då man pressade kroppen i dryga 2 timmar och gav magen sportdryck och gels. Loppet igår tog ju "bara" 52 min men jag fick ändå magknip och gå på toa oväntat mycket efteråt.
Vi hörs..
de går bra nu.
Min nöjdhet över Gubbracet i tisdags har självklart förvandlats till nån sorts självkritik om VART och VARFÖR jag släppte Daniels rygg. Fanns det annat som jag kunde ha gjort osv. Men men det är ju sån man är.
Dagen efter tävlingen blev det lite hemmastyrka då jag var själv med barnen. Måste försöka hålla kvar det där med styrka. Både för beachen och att hålla mig hel :-)
I torsdags så ville jag få in någon slags kvalitètslöpning men frågan var vad kroppen var mottaglig för 2 dagar efter urblåsningen på 5 km. Valde in i det sista en runda som innehåller grusväg, skogsväg, kort parti asfalt samt en bra bit stig som är sönderriden av hästar.
Jag tänkte att jag kunde gå lite hårdare på 3 partier på denna 12 km slinga. Inte maximalt men typ tempo-hårt. Mellan de tre blocken där jag gasade så blev det typ snabbjogg. Döm av min förvåning när jag klickade av klockan efter 54 min och snittfarten hade varit 4:30/km. Dessutom hade snittpulsen varit helt okej. Jag var ju liksom inte klapptrött utan passet hade skett precis så hårt som jag önskade.
Igår
Skulle bara klämma in ett mängdpass och få den mentala uppladdning som jag behövde efter en eftermiddag med barnen. Tog kanske den tråkigaste av alla mina rundor här hemma. Temporundan. 7,5 km grusväg. Dock handlade inte tempot om just...,tempo utan jag skulle ju bara jogga. Även här blev snitt-tempot 4:30/km men inte med mkt ansträngning. Jag verkar ha fått upp farten :-)
Nu skall jag träna klokt för nästa race ligger ju runt hörnet.