Lugn vecka? Bullshit!



En glimt ur mitt arbetsliv. Att lägga färdig gräsmatta är kul men ganska jobbigt. Tur man kör elit. Martin på bilden cyklar inte alls, då hans cykel blev stulen igår.

Det närmar sig svenska mästerskapen i mountainbike. I år kör jag bara crosscountry diciplinen då jag ändå inte har någort att göra i tempot. Låt mig upprepa vad Öijer skrev för någon dag sedan. Vem kom på tempo i mountainbike egentligen?? Känns väldigt mkt landsväg. Nej för nya sporten med sprintförfarande, som vi körde i dom här stadsloppen i mtb som Almby fixade i Örebro och Motala aif i just Motala för några år sedan. Eller mer som Lida loop kör nu dagen innan själva långloppet.
SM är bara en enda tävling på året och för mig har den alltid betytt årets viktigaste tävling trots att den oftast ger en sämre placering än en vanlig cup-tävling då proffsen kommer hem o kör. Kul att verkligen få se hur dålig man är jämnfört med dem. Jag körde min allra fösta cuptävling i Uppsala 2002, Sten-sture pokalen, i seniorklassen där jag spurtslog Tony Andersson och vann. Blev en segerintervju med Hasse "talanäraintevjuoffret" Sjöström. I elitklassen den dagen segrade Fredrik Kessiakoff. Jag hade alltså valt fel klass för se vart han är idag. OS! Kolla in reportaget från igår på SVT med just han. Ett ca 10 minuter långt från morgonsoffan utan dopingprat.

Jag är både godtrogen, envis och optimistisk när det gäller min nya tävlingsskapelse från Tyskland. Den lämnade öl-landet med något slags transportfordon i fredags och skulle anlända i början av denna vecka. Jag står ajour varje dag att hämta den i Tidan då det blir ett snäpp vassare tävlingsvapen på just SM på lördag. Idag onsdag fanns den inte så jag rastade mina ben på min gamla trotjänare i markaspåret. 2 dagars vila visade sig vara rätt. Körde två lugna varv och hamnade ändå under 20 minuter per varv. Benen kändes jättefräsha dock verkade hjärtat lite ansträngt, ja inte känslomässigt, utan de har slöat till sig lite och verkade vara lite chockat. Inte riktigt synkat med benen iaf..

Nu när Tina har sin cykelsemester så blir ju jag tvungen att sköta allt här hemma. Då märker man att de tar lite tid att städa, tvätta, laga mat, handla, tvätta bil, vattna växter, gå ut med sopor. Ja ni hör...Bara roliga saker. Tina nådde förresten Karlstad igår men nu säger hennes kropp STOPP! Ett knä verkar vara överansträngt så imorgon blir det buss hem hit, med cykel och kärra.
Nu väntar en härlig kvällsrutin: mat framför Family Guy på tv 6.
"Blast u wild woman"

skvaller & reklam

Det är ingen hemlighet att jag och Tina gör reklam för premiärloppet av Gotland Bikebattle. En rätt het potatis är dock att Thomas "Gotland" Lövqvist ska inviga det hela. Rätt man på rätt plats. Bara han inte får för sig att köra oxå...

Gotland Bikebattle, GBB, är kanske inte superintressant för den elitcyklist som hellre vill köra deltävlingen i svenska xc-cupen i Södertälje då de krockar i datum. Nej Gbb kanske hellre för den eller de som vill lägga semester och cykel i samma påse. Eller den som vill testa ett nytt lopp i helt unik miljö. Tävlingstiderna är även lagda så man kan jobba på fredagen och måndagen innan och efter loppet för de som måste Tänk rally. Varje dag består av 4 specialsträckor med transport emellan som man kan ta det lite lugnare på. Vill/orkar man inte köra allt själv kan man köra i lag med 2,3 eller 4 deltagare.
Alla möjliga underlag förekommer, grusvägar, asfalt, smala stigar, berghällar, motorcrossbana mm. Ta t.ex den sista sträckan som är en renodlad stadsträcka på 4,7 km inne i Visby. Start i Almedalen där alla politiker nu är samlade, upp genom stan, ut och in genom ringmuren för sedan målgång vid hamnen.
Tidtagning med chip som även fungerar som staffettpinne för lagen.
Den dyraste klassen är tävlingsklassen men den kan ändå ses som billig i sådana här tillställningar. 650 kr för två dagars tävlande, en pastamiddag på lördagkvällen vid Battlefesten på kneipbyn och ett helt klart annorlunda mtb-äventyr.

Det sitter fortfarande lera från Rättvik på min hoj :-(

Minisemester, racerapport & nästan tjejer i duschen.

Idag fick jag tillbaka mina två skivor som jag i höstas lånade ut till en junisfjunis från Falun. Idag lånade jag ut en favvoskiva till en annan Falubo. Hur dum får man bli? Den SKA jag ha tillbaka 2008 annars jäklar...

Dagens bloggupplägg: 1. Minisemester
                                     2. Racerapport

                                     3. lite naket...


Jag åkte i fredags eftermiddag upp till Rättvik för att möta upp Tina som har cyklat dit. Vi tog en promenad, åt på thai-resturang och tog det lungt på campingen. Lördagen startade med att jag provkörde ca 85% av dagens tävlingsbana, Mörksuggejakten. Det var både bra och dåligt att köra den. Det positiva var att jag nu för första gången kunde njuta av den faktiskt jättefina banan. När man tävlar så känner man bara mjölksyran och ser stenarna och styrstammen. Dessutom kunde man memorera lite när stigarna kom och hur svåra det var. (inge svåra alls typ) Det negativa var att benen idag var lite, lite trötta.

Efter det tog vi picknick på Vidablick och såg ett av naturens fantastiska skådespel. Nämligen ett ordentligt åskoväder över siljan som sakta drog sig mot Rättvik. När regnet kom sökte vi skydd inomhus och tog en långfika med våra vänner Tomas & Ulrika från Södertälje. Då bestämdes det att vi skulle köra minigolfturnering efteråt. Kort summerat av den: Inför sista hålet delades första platsen av mig, Tina och Tomas. Då sätter jag dagens enda hole in one! Vilken kung man är!!!


När du snart har läst min racerapport så tycker jag att du sen skall läsa www.oscarekstam.com sen. VI har spenderat nästa hela dagens lopp ihop men har nog olika erfarenheter.....

Mörksuggejakten startar med en jäkla backe och där är det lätt att man drar sig röd, stumm eller mjölksyrastinn. Kalla det vad ni vill men backen är iaf utslagsgivande. I år tycker jag att jag lyckades behålla lugnet och hamnade inte så långt efter. Ca 2-3 km efter backen kommer klubbkompisen Magnus Pettersèn (H30) ikapp. Lite av en positiv chock men han hade grymt starka ben idag och gillar backar som Vidablick. Knäpp kille ;-) Vi blev en grupp på ca 7-8 man som höll ihop nästan hela tävlingen men jag tycker att det var jag, Oscar E (Falu CK) och Niclas Andersson (Kolmården) som var mest aktiva för att hålla farten uppe. Jag ville gå loss med just nämnda Oscar för vi är ganska lika och kan båda köra fort i teknisk terräng. Jag sa vid ett tillfälle att "vi kör i nästa skogsparti". De flesta i vår grupp hjälpte till med farten just då och när jag ser nästa stig ligger jag som tvåa och slänger en blick över axeln där oscar e. KLICK KLICK hör bakom mig då han växlar och sticker och jag går in på hjul. Jäklar vilket ryck kan jag säga. Jag slet jävlar för att hänga med där innan han kroknar lite då jag lyckas gå om på den hyffsat jämna skogsvägen och trodde faktiskt att vi skulle klara att gå ifrån vår grupp där men icke. De segade sig ikapp oss och på nästa grusväg var allt som tidigare. Vi provade några gånger till med ryck och farthöjningar men det dröjde ändå tills det var ca 15 km kvar av loppet som jag, Oscar och lite överaskande Erik Dahlbom CK valhall var loss. Erik hade lyckats smita med ganska osynligt hela loppet och stack faktiskt ifrån mig och O i den allra sista asfaltsbacken med 11 km kvar. Jag brydde mig inte om det eftersom jag igår hade rekat den sista milen var jag rätt säker på att ta ikapp honom.
Mycket riktigt dröjde några kilometer så var vi på hans hjul men då gjorde oscar några trötthetsmisstag. Inget illa ment för jag har gjort samma sak några gånger. Han låg mellan mig och Erik på en smal slingrande stig då han körde trampan i en rot eller stubbe. Ett jättekast på cykeln som bakifrån såg rätt coolt ut och den gången fixade han det. Några minuter senare händer samma sak men den här gången blir det istället en jättevurpa och jag ligger ca 1 meter bakom honom och hinner bara bromsa in lite grann innan jag smäller rakt in i hans hoj. Oscar själv flyger åt sidan och blir liggandes och vrider sig. Då ändras sporten, leken, hobbyn till allvar. Jag stannar, slänger min hoj åt sidan  och kollar läget. Märker att två cyklister passerar oss men det känns inte så farligt med tanke på situationen. När han kan ställa sig upp för egen kraft trampar jag vidare och har Niclas A inom synhåll hela tiden men orkar inte gå ikapp. En 16e plats i Elitklassen.
Enligt IK Jarl:s tidtagning hade jag 2h o 28 minuter exakt och då slog jag fjolårets tid med några sekunder trots krasch-stoppet. Med andra ord. GODKÄNT! 

När man står i duschen sen så var det två norska jenter som inte hittade damduschen. Vi erbjöd oss plats men tyvärr. Senare ringer Tina och säger att de är ett helt gäng med damer som inte kan duscha då damduschen är stängd. Jag ser det inte som ett problem då det fanns ett helt gäng med herrduschar....

På min resa hem från Rättvik får jag ett sms från en klubbkompis som säger att en tredje klubbkarat har "gjort en Bergkvistare fast utan cykel". Jag fattade ingenting men nu vet jag vad man har gjort då. Badat näck....

Tina förresten...Hon körde Mörksuggan på cykelcross fast nu utan sin lastkärra som hon har släpat på senaste dagarna. Efter loppet släppte jag av henne på vandrarhem utanför Leksand då hon imorgon skall fortsätta sin semster mot Karlstad och sedan hem till Örebro igen. Följ henne på hennes egen blogg. Länk ute i vänsterkanten...

Nu skall jag ta hand om alla skitiga kläder. Chipp o hej


3 små gummor...

Inte en firmabil att skryta med kanske men läget på det fina huset däremot. Gräsmattan på bilden fanns inte där igår.

Omedvetet fixade jag skratt på arbetskamraterna kl.06:25 imorse när jag frågade jobbarkompis Mats (som jag cyklar med ibland) "- jaha, blev det nåt igår då?" Jag menade ju förstås träning men alla andra tänkte nog på annat....
Jag sov som en klubbad inatt så arbetet och mina långa backintervaller satte sig nog fint. Idag har jag däremot gjort allt för att bli en sämre cyklist. Inte jobbat särskilt hårt, ätit en kanelbulle, en snickers, en twix och alldeles nyss en liten påse lösgodis. Och inte har jag tränat heller. Ska dessutom till sjukhuset snart. Ska kanske kolla förbi avdelningen för ätstörningar....

Blev hotad av en elitcyklist i söndags. Ja han hotade med att komma hit och spöa mig om jag hade tränat ett extra pass i söndags kväll. Hade varit kul att lägga han till min personer-jag-strypit-ut-lista.

nu när jag surfat runt på de vanliga cykelhemsidorna så består den röda tråden om söndagens långlopp Mörksuggejakten. Eller långlopp förresten??? Segertiden ligger ju på strax över två timmar. Förra året hade jag min bästa placering där. 12a! ca 8,5 minut efter segrande Magnus Darvell. Den där jäkla backen Vidablick kommer på tok för tidigt, är på tok för brant och definitivt på tok för lång för att passa mig.  Jag blir lycklig om jag tangerar min placering eller är närmare segraren än 8 minuter. Lågmält jag vet men kanske den mest ärliga målsättningen på nätet just nu.
Dessutom skall lillasyrran med min far och vara lagningshjälp. Hoppas hon klarar premiären.
Hej hopp

Lugna pass ger trötta ben. Hårda pass är bäst.

Oj vad dagarna springer iväg. Jag likaså. Skulle ju ta det lugn mån-tis. Det blev 45 minuters jogg med Tina i måndags och igår ett "lugnt " distanspass. Eller distans kanske det inte var då det bara tog 2:17h. Snittade visst 34km/h men jag tror vindarna var gynnsamma. Eller så var det benen som var det för imorse var de trötta.
Inte blev de piggare av att bära en massa gräsrullar uppför en slänt idag heller och idag när jag och lillmatte trampade mot Kilsbergen för att köra backintervaller så var det två blyben jag vispade runt med. Pulsen som tur va funkade fin fint. Snittade på mjölksyratröskeln alla tre intervallerna men toppade ca 12-14 slag över den på slutet. Ju längre passet led så tyckte jag nog att benen blev starkare o starkare.
Imorgon blir det (nog) vila helt o hållet. Inte för att jag vill men det är så mkt annat som skall fixas inför helgens minisemester/ tävlingshelg i Rättvik.
En som inte vilar imorgon är min sambo Tina. Hon stack imorse ut på sin cykelsemester med tillhörande kärra. Med vissa kedjebesvär idag så kom hon vid 16-tiden fram till Gillersklack iaf och är vid gott mod. Hennes mobilbloggningar verkar strula dom oxå. 96 km körde hon idag och imorgon siktar hon på att ta sig till Borlänge men måste först göra ett stopp hos ikonen Börje Lindberg i Ludvika.
Ush vad trött jag är nu. Försöker skriva mer imorgon efter alla tusen saker jag skall göra.
Har förrsten hört att min hoj är på gång. Kul! jag har ju nyss beställt den....

Åhh,,, denna ångest hela j-vla tiden.

Sovrekord imorse. Vaknade piggt vid 06:20 men insåg att då kan man ju inte stiga upp en söndag. Somnade om och vaknade 08:45. Lite av ett sömnrekord för mig att sova så länge faktiskt utan att ha varit uppe okristligt tidigt.

Idag blev de tänkta 13 milen till dryga hälften 75 km. Jag behöver precis som en del andra lite distansträning inför kommande långlopp men idag lyssnade jag på kroppen. Jag och 8 högprofilshjul stack ut kl.10 och vi slogs alla av hur svalt det var ute. Man har ju den senatse veckan varit bortskämd med go värme.
Matte, Jonas, Andreas och Niclas "voight" Nilsson.

Jonas hade aldrig ens tänkt tanken på långpass då han gasade sönder gruppen lagom till Käglan backarna där vi lät han gasa på i backarna ensam. På sista toppen stod han och väntade in oss och strax därefter delades gruppen igen då det bara vart Matte och Andreas som körde långpass. Jag och Zipp-åkarna ställde siktet mot örebro igen via Frövi. Då kom erbjudandet....
Ja min cykel är den lilla till höger. Nej inte blomkrukan utan den med zipp 404or på. Det är Jonas och han hade tillfälligt mina Bontrager-hjul. Det var ganska ofarligt att prova några av världens bästa hjul för jag har inga pengar att köpa sånna för men kul att känna skillnaden mellan hjul och hjul.

Inte blev det lugn distansfart hem heller. Nä Jonas körde slätintervaller så då var det bara att hänga på. Ibland på rulle, ibland brevid och en gång även avhängd. Nu är benen bra mosiga och innan nästa helgs långlopp blir det nu bara ett hårdare pass. Onsdag är det planerat till.
Igår lät vi sköldpaddan Östergren var lös under tiden vi städade hennes akvarium. En provisorisk "inhängnad" på gräsmattan verkade ju så bra men vid en snabbkoll så allt var under kontroll visade att hon trängt sig under och var på självmordsuppdrag mot betongkanten mot gården.

Nä nu ska jag nog fjäska med att tina några räkor till Öste. Mitt enda sällskap då sambo jobbar sitt sista pass innan hennes semester. Då ska hon cykla till Rättvik bl.a med cykelkärra. Ja tjatar på henne att hon ska mobilblogga under sin resa. Vi får väl se hur det blir....
Hej hopp. Nu ska jag laga mat. Kors i taket.

Sa någon punkafest??

Ännu ett snyggt foto från sportklungan.se som valde ett objektiv före ymmniga svettningar idag. Är det en snorkråka under näsan eller bara en reflektion??

Jag köpte ju ett nytt bakdäck för ett tag sen. Det har stor luftvolym och ett grymt grepp. Det passade även bra på dagens tävlingsbana strax utanför Västerås som var annorlunda teknisk med tajta kurvor på varierande grusunderlag samt att det gick på Malmamotorstadion så man fick leka motorcrossåkare oxå. Det var väl tur att det har varit så torrt ett tag så de branta backarna gick att cykla uppför men dessvärre var motorcykelspåren stenhårda så kom man lite snett i dom kunde däcken kränga lite mot fälgen. Det var exakt det som hände mig. Kände det ca 30-45 sekunder efteråt att trycket sjönk i bakdäcket. Den där tätningsguggan Stans borde täppa till liknade grejer då jag såg (o hörde) hur det pös mellen fälg och däck. Jag hoppade av och försökte skvalpa dit lite stans som jag visst fanns i däcket men utan resultat. Tryckte då i min tub med punkaspray och fick upp ett tävlingsbart tryck och fortsatte ut på det 4e varvet av 6. Vid nästa varvning så hade trycket blivit för lågt igen så jag valde att bryta loppet. Synd då benen kändes bra och det var en kul bana.

Racerapport: En dålig start av mig gjorde att det tog nån kilometer innan jag var där jag ville. Ulf Johansson drog mig och bakom låg klubbkompisen Matte B och som fjärde man var Alexander Blomkvist, möldal (Ballebike ;-) sen var det en växande lucka bakåt. Ut på andra varvet gick jag om Ulf och höjde farten lite. Tror jag iaf.Där försvann Alexander. I den sista branta backen innan skogspartiet gick de båda kvarvarande om mig och varken jag eller Ulf kunde matcha Mattes fart så han gled iväg där. Jag tappade sen Ulf på andra (eller var det tredje?) Nåja, skitsamma då Ulf långsamt ökade luckan mellan oss men då jag ofta är stark hela loppen så kunde kanske det ha funnits en chans att ta honom men men...punkor tillhör ju sporten så. Matte vann ohotat och gjorde dessutom målgest två gånger med ca en minuts mellanrum. Varför? ja sig det men säg så här: Det var tur att tvåan inte var närmare bakom...
Jag körde förresten lite David Hasselhof stuk idag. Öppen krage för att visa "heltäckningsmattan" man har på bröstet.

Hade två biltokiga fjortisar i bilen och med Västerås powermeet så har man ju sett en hel del corvetter, hotrods, chevor mm. Oj oj oj. Skönt att ingen av dem klagar på hög hårdrock iaf.

Stor, stor rengöring av Östes 360 liters akvarium är nyligen avlutat. Det tar ca två timmar att tömma, rengöra, fylla. Jag tröstar mig med att det nog är helt normalt att skämma bort sina husdjur.
Regnar det katter o hundar imorn blir jag inte bara äcklad utan då blir det även inomhustrampning på klubbens nya vapen.
Och kanske ett besök på sjukhuset för att få en eller två blodpåsar. Det drar ju ihop sig till SM.
Ching!

Ekorr`n satt i navet, skulle räkna ekrar.

Igår var jag i 1,5h på sjukhus och hade roligt hela tiden. Fan va oväntat i så trista lokaler egentligen.

Kom därför ut lite sent på träningspasset. Inte förrens 18:20 lämnade jag kvarteret med Tina på rulle. Vi gjorde sällskap till Frösvidal där det var backintervaller som gällde. 3 st körde jag och puttsade min tid från 9:37 till 9:03 från Hällebysjön till Gårdsjölägret. En sträcka som jag fortfarande inte vet längd eller höjd på. Det går naturligtvis att köra ännu fortare men jag vill heller inte passera mjölksyratröskeln för mycket. Helst inte alls. Efter de tre gångerna körde vi en omväg via Ånnaboda för att fylla på flaskorna sen lämnade jag henne bakom mig igen då jag gasade på lite på banvallen hemåt. Det var nog ett bra pass för det satt kvar i benen imorse. När jag svischade ner efter en avslutade intervall så sprang en ekorre över vägen ca 25 meter framför mig och satte sig på andra sidan av grusvägen. När jag hade en fart av ca 30 km/h och ca 3 meter kvar till ekorren fick han för sig att han skulle tillbaka över igen. Jäklar vad nära det var att vi möttes. eller snarare att mina hjul mötte han. Jag har sett bilder på en ekorre som mött ett cykelhjul i full fart och det var inga mysiga bilder. Puh!

I onsdags förresten...Då hjälpte jag Matte B att "fixa" lite med Almby IK:s nya vapen för ännu mer framskjutna placeringar. Det var kul och roligare kommer det att bli. Watt o grejer....

Idag har jag rullat ännu mer på skogsmoppen efter jobbet och letat lite nya stigar, fantiserat om en alternativ GP-bana och bara njutit av det härliga vädret. Suktar nu förutom efter mat även efter morgondagens tävling i västerås. Lite nedtränad men det kommer ju viktigare race.

Sola med förstånd nu ungdomar.

Racerapport

Ser jag inte lite missnöjd ut över att bara få en plankett? Jag kom på 8e plats och det var ju typiskt bara 7 "ordentliga" priser. Bild från sportklungan.se

Kan ja delge en kortare racerapport så här långt efteråt? Hoppas det. Ränneslätt är ett långlopp med mycket stig och det gillar jag. Högfart på grusvägar gillar jag inte lika mycket men det förekommer ju oxå. Efter att den snigelliknande pacebilen gått åt sidan efter ca 1000 meter så sprätte det till lite i fältet men det blev visst inget av det. Nej det var klubbkompisen Matte B som drog ut fältet genom att ta en lång förning i rätt bra fart. Då nummer två i kön inte ville ta över staffettpinnen så fortsatte jag att dra ett tag. Pedaltapparen Herr Nilsson avslutade grusväg Nr.1 med att leda oss in på första stigen. Det var väl redan där någonstans mina ben ansamlade lite för mycket syra för när nästa grusvägsparti kom så kunde jag inte riktigt ansluta tätgruppen. Lite retligt men samtidigt är jag glad över att jag inte drog mig ännu mera röd genom att försöka utan insåg att det var bäst att släppa iväg dom.

Hade inte riktigt någon bra koll på placeringen under loppet men fick på mitten ungefär upp ett bra samarbete med en ung talang (ursäkta jag inte kan ditt namn) från Kolmården. Får jag kalla dig för Simba? Dessvärre körde vi lite fel lagom när vi skaffat oss en lucka till bakomvarande jagande kvartett.

Vet inte riktigt hur och när men den sista tredjedelen körde jag själv. Lite orolig över att bli ikappkörd men samtidigt såg man ju en o annan tröja framför som man kunde jaga på.

Trots den lilla felkörningen så är jag glad över arrangemanget. Bra pilat, bra speaker, bra duschar, bra pilat, bra tältområde. Ja en stor eloge till Eksjö ck.

Ikväll ville kroppen bara vila. Har varit anläggare i två dagar nu och lyft massa plattor och skyfflat stenmjöl. Lade mig på sängen för att göra ett Polar fitness test och blev ännu tröttare. Resultat: 4 enheter högre än den 15 maj.
Motsatte mig tröttheten och gav mig ut på racerhojen och körde igångdrag och spurter samt en lite längre intervall på tröskel. När jag skulle börja ta det lungt sista kilometrarna in mot stan såg jag en cykeltröja några hundra meter fram. Lustigt vad skadad man är då jag bara ville komma ikapp denna cyklist. Det var en av stadens cykelhandlare. M. Pettersèn. Lite snack om Ränneslätt han vi med innan våra vägar skiljdes åt.

Nu väntas det pankakor och lite massage. Fasiken vad bortskämd man är. Det är säkert någe lurt.... Sopor som ska ut eller nåt...

Hej hopp. Gummipropp

Nya snurrväxlar

Blåbär 1.Vaccinium myrtillus L.
Beskrivning. Blåbär är ett flerårigt, lövfällande ris som ofta växer i stora bestånd. Grenarna är vintergröna och kantiga, vilket gör att blåbärsriset är lätt att känna igen även på vintern. Bladen är inte läderartade som hos lingon (V. vitis-idaea) utan tunna och spetsiga med fint sågad kant. Blåbär blommar i maj-juni, de hängande blommorna sitter ofta ensamma på skaft från bladvecken.

Blåbär 2. Velocipedus pedalis
Cyklister som startar onödigt fort för att i första skogsparti ställa till oreda samt irritation hos bättre, bakomvarande cyklister. Vanligt förekommande på både lerjord och i lättare tallskog med moränjord. Bör hängas av tidigt för bästa resultat. Långlivade blåbär kan ge fläckar på kläder och större humörsvängningar.


Förutom att sitta lite vid datorn så byter jag till fräsha snurrväxlar på min plastcykel samt lite övrig service. Benen som imorse kändes sega mår nu mycket bättre så imorgon blir det nog intervaller.


trööötttt!

orkar inte delge er så mkt info men helgen har vart kanon. Har hunnit med så mycket roligt men har ändå inte stressat.

Tävlade idag och långloppen i år tar verkligen knäcken på mig.

Mitt nya däck är verkligen ett tränings/tävlingsdäck. Inte ett vilodäck för under nätterna och under biltransporterna tappar det luft. Myskodäck de har tagit fram.

Delat ut reklam för GBB oxå. Det där nya mtbloppet på gotland ni vet. OM ni inte vet, kolla in www.gotlandbikebattle.se

Nä nu e det en kall framför fotbollsfinalen.

Blir mer imorn. Chipp

Paintball, inte painball.

Imorgon är det tävling så då gör jag som de internationella stjärnorna och går till sjukhuset idag och "handlar".

Nej jag nöjer mig att hälsa på min vän som nu är vaken men rastlös till tusen så jag tar med ett spel och hjälper till med att slå ihjäl en timme.

Igår på jobbet så var vi i stadsdelen Aspholmen. Ett med en del butiker men oxå mkt företag och kontor. Kollegan sa att han kunde tänka sig att spendera vår fikarast inne på SIBA. Tänkte det kunde va kul att gå och slökolla lite på grejer så jag hängde naturligtvis med in. Det blev den dyraste fikarasten hitintills. 2 DVD-filmer, en elektrisk tandborste och en pulsklocka. Den sistnämda är en försenad present till lillasyrran som fyllde 21 för ett tag sen. Nu kommer hon att fastna ordentligt i träningsträsket.
Appropå pulsklocka...Det hade varit kul att ha på sig igår kväll när det spelades paintball vid Norra Bro. Shit vilket adrenalinpåslag man får. Den ena banan var kompakt och inte så stor ute på ett fält. Sen hade de byggt upp enkla trähus ganska tätt och en del hade till och med två våningar. Vi var ju bara sju stycken som spelade och då var den banan helt perfekt. Det blir definitivt ett speltillfälle till innan vintern. Det gjorde heller inte så ont att bli träffad som jag kom ihåg det sen sist jag spelade. Kanske beror på att den gången fick jag en träff i skrevet.... Deras andra bana var mycket större och lagom mycket hinder på. Den var ju dessutom ute i skogen så det fanns ju en hel del naturliga "ojämnheter". De hade även ett halft flygplan liggandes mitt emellan träden. Seriöst jobbat!

Denna blogg är lite av min ventilationsventil men det kan slå tillbaka. Skrev sist om hur jag klarat mig undan matlagningen men strax efter det lästes ju bloggen av sambon Tina. Då blev jag beordrad att laga mat. Om jag nu skriver att jag är trött på att plocka undan på diskbänken efter henne varje morgon när jag går upp 05:10 för att ordna frukost till mig själv får vi väl se åt vilket håll det slår...

I eftermiddag börjar resan ner mot Eksjö. Tävling imorn och hemresa. Jobb måndag. Så är mitt liv på sommaren.


Ny backe, nytt däck och en bra pump.

Ja idag blev det äntligen ordning på den där dammen jag grävde i mellandagarna. Köpte vattenväxter och en schysst pump till den så nu återstår det att se om den blir så pass fräsh att vi kan ta med Östergren på en utflykt dit så hon får simma av sig lite.

Igår satt jag inomhus och tränade. Inte för det var dåligt väder utan för att det är lättare att kontrollera en del intervaller där. Kroppen tyckte den var seg och dålig och denna gång (kors i taket) lyssnade jag på den och höll igen. Det blev visserligen tunga intervaller men höll mig flera slag under tröskeln.
Åkte sedan hem för att hjälpa till med matlagningen (kors i taket 2) men lyckades smita undan till 98 % ändå. Rutin kallas det.

Idag sms:a jag det gamla gardet om backintervaller i en lång backe som jag återfann i söndags när det var långpass. Det visade sig att den tog ca 10 minuter att köra uppför men eftersom jag har en enkel pulsklocka (utan höjder, temperaturer, distanser, kadens, watteffekt, kräkeffekt, kaffefilter eller beamfunktion) så vet jag inge mer än just tiden. Jo just det, snittade 169 slag/min under den första gången upp.
En som hade 194slag i minuten när han kom upp strax efter mig var en gammal vinnare av H30 i sverigecupen (nån gång på 1900-talets början) nämligen T. Einarsson. Jäkla konditionsfenomen är vad han är.
Fin backe var det iaf och det blev några branta rackare till innan det blev fullt ös hem på banvallen.
På vägen hem från jobbet köpte jag ju ett däck oxå. Nytt skulle jag vilja säga men det är det inte. Men nästan. Att köpa ett begangnat däck låter jäkligt illa när man vill köra så mycket (o ganska fort) på det men det har väl i stort sett bara suttit på en annan cykel innan jag köpte det. Raceking 2,2 är det och jag är imponerad över dagens grepp på de bitvis branta grusvägarna. Får väl se på fredag när jag även fixat stans-gugga i dom om det funkar i skogen oxå. Strax innan jag ska bli sönderbombad på paintball.....

Fick idag höra en lite skräll ifrån cykel-SM i Falun. Fredrik Eriksson vann över de kasnke mer favvotippade "Gotlan" och Gustav L. Han är ju grymt stark och imponerade på mig redan för en vecka sedan då han utmanade Niklas Axelsson om segern på Sollerö-loppet. Dessutom är han ödmjuk och bra att prata med. Min raka motsats alltså.

Nehä, mera mat och eftersom inte Tina är hemma så kanske jag ska klämma ett stort glas O`Boy.....

Gräsligt

Har inte så mkt positivt att säga om stadsdelen Vivalla här i stan men vädret är alltid bättre där än andra delar av stan, så även idag. Har dessutom fått gått loss med motorsågen där idag och presitionsfällt en lönn. Sånt är kul. När det går bra....

Efter jobbet röjde jag vidare (trädgårdshumor) med att röja gräs på utvalda delar på mtbspåret i Marka och hade förväntat mig att stöta på en ellr annan tränande cyklist men icke. Så folktomt.  Direkt på det var det cykelmöte där det mest talades cyklcross.

finns det någe mer från dagen.... Japp! Att godis är ett jäkla uppåttjack och det beror nog inte bara på sockret tror jag. Är säkert en massa kemikalier som ger mitt huvud spinn och sänker humor-nivån lite extra. Skall nog käka godis direkt från frukost nån dag för att testa.

Nehä. Packa träningsväskan för imorgon och sen läggdax.


Röd druvjuice på en söndag!

Antioxidanter. Smaka på ordet. Låter allvarligt men de sägs vara rätt bra mot (ännu ett svårt ord) fria radikaler som skpas någonstans när man tränar hårt. Någonstans lästa jag att vindruvor innehåller antioxidanter och alla vet ju att det är lättare att inta näring i flytande form istället för att tugga. Så till maten efter dagens mtb-pass  öppnades en Faustino VII. Nu mår man som en kung igen.
Det känns för övrigt bra efter att ha kört lite hårdare nu tre dagar i rad. Konstigt det där med träningslära. För en vecka sen var jag knäckt över hur dåligt allt var. Nu känns det rätt okej igen faktiskt. Kan ju iofs vara de där antioxidanternas fel. Dricker man för många sånna sätter de sig dessutom på balanssinnnet.
Igår körde jag och Matte B backintervaller i sannatoriebacken i garphyttan. Den är rätt bra avvägd för ändamålet men är möjligen lite för kort då den bara tar ca 3 minuter uppför, men den är skönt brant. Trots att jag blev avhängd varje körning så gjorde det inte så mkt. Eller så har min inställning och prestationsångest sänkt kraven på mig själv. Spelar egentligen ingen roll utan huvudsaken är att jag mår bra.
Efter det så blev det inte så mkt gjort. Vi har ju skött grannens katter nu över helgen och passade då på att smyga in och låna en bra film ur deras stora arkiv. Det fick bli en repris av en film som vi såg på bio i höstas. TRANSFORMERS! Grymt bra gjord och det är ju så verklighetstroget med robotar stora som hus ;-) Önskar bara att man hade haft ett bra surroundsystem oxå.

Idag på mtbturen hade vi låtit jungeltrumman sprida budskapet att vi ville ha med oss massa folk. Tycker det är kul vara en lite större grupp och kanske få visa lite nya stigar för dom. Vet ju hur lyrisk man själv kan bli när nån (jonas) visar en ny härlig singeltrack.
 Efter 2,5 h trodde jag att det var fikadax men tydligen hade de flesta bråttom hem så det blev bara jag + 2 till kylde ned kaffetarmen. De övriga 6 st åkte hemåt. Efter fikat drog Matte A oxå hem medans jag och jobbarkompisMats(ja han heter ju så) skulle skarva på lite men med facit i hand skulle jag oxå åkt hem. Körde lite schyssta stigar innan det var dax att avsluta med apelsinstigen inkl. fortsättningen ända ned. Mittendelen är kanske den bästa utförskörningen som Kilsbergen har att erbjuda. Inga kraftiga svängar och inga vassa stenar som kan ställa till det. Just detta sa jag till jobbarkompisMats när vi började trampa utför den. Jag han ca 200 meter innan jag fick ett kraftigt genomslag och luft och STANS-gugga sprutade rakt ut. Snabbt dit med GEAX-tuben men det hände inget som fick hålet att täppas till. :-(
Tur att jobbarkompismats hade med sig både slang & patron så jag slapp ringa efter skjuts.
 Dagens gruppbild.

Imorgon skall jag låna en bra grästrimmer från jobbet och röja lite längs Markaspåret efter jobbet.
hej hopp.

Trailat bland stenar o rötter.

En obligatorisk kaffepause mitt i urskogen i Kilsbergen.

Jo vi tog ju bilen till bergens kant igår, närmare bestämt Klockhammar. Jag hade saftigt handikap mot Tina då jag både hade tränat ett pass tidigare och dessutom hade en camelback på ryggen med 2 liter vatten, 2 muffin samt en liten kaffetermos i. Vi startade tufft genom att klättra upp till Rusakulan, en av Kilsbergens högsta punkter. Joggingturen gick sedan ner mot hästmossen för att fortsätta in på bergslagsleden på en stenig stig som jag förra året tänkte utforska på mtb men gav upp efter ca 150 meter. Vi fick verkligen hålla koll på var vi satte ned våra fötter men det var värt det. Både jag och T gillar sånna här äventyr och benen idag känns helt ok. Detta är något som vi skulle vilja dra ut våra kompisar Patrik O Maria på nångång. Men de skulle i så fall få släpa på sitt egna kaffe (o risifruttis). Så jäkla kul och skönt att jogga avslappnat på nya stigar istället för rena löppass på cykelbanor eller motionsspår.

Nubben togs senare med helt rent samvete och naturligtvis fick vår sköldpadda Öste smaka på sill och potatis. Hon äter ju allt.
Bee movie och Mr. & Mrs. Smith avverkades och de var roliga filmer båda två.
Nu väntas frukost och jag tror nog att thaimaten ifrån i torsdags är borta för nu känner jag en svag hunger. Skönt.

Kram på er därute. 

Coco thai, koko mage.

Igår kväll blev man bjuden på resturang av svärfar. Tina fick välja resturang eftersom det var hon som fyllde år. Vi käkade thai-buffè där man valde de råa råvarorna vid buffèn och gav det sen till kocken som fräste i ordning allt. Jättegott men varför åt jag mig proppmätt och skulle prompt ha två koppar kaffe med tillhörande sötsaker efteråt?? onödigt för imorse när vi tog en senare frukost än normalt så var jag fortfarande mätt. Har nu tränat och klockan är halv 3 på eftermiddagen och jag känner fortfarande ingen hunger.

Blir dubbel aktivitet idag för att förbränna all glutamat som de säkert hade i maten igår. Jag har nyss varit ute och blivit knäckt på mtb-hojen. Själv! jodå en riktig amatörmiss på det första varvet i markaskogen. Går ut för hårt, stumnar och kan knappt hålla styrfart sista halvan på varvet. Tiden blev dock 19:26 så den första biten måste ha gått ganska fort men fan va onödigt för resten av passet blev ju inge bra.
Ut på varv 2 så kommer det massa onödiga missar så jag firar av ett av mina klassiska skrik där ute i skogen. Avbryter varvet och åker bort till en grusbacke nästan borta vid Ekeby-Almby och kör tunga intervaller där och när det snart börjar regna lyckas jag faktiskt vända det till något motiverande och kör extra hårt. Halvnöjd med passet åker jag hem.

Eftersom vi inte är så bundna vid traditioner här i hemmet så kör vi ett annorlunda midsommarfirande i eftermiddag. Vi packar en camelback och tar bilen till Kilsbergen. Trailrunning! Allt låter mycket fränare om man säger det på engelska ju... Vi skall gå, jogga, hoppa, löpa, hasa, åla, krypa eller vad som nu krävs för att ta oss fram lite stigar runt om i skogarna där uppe. Några fina cykelstråk och några som är för steniga för att kunna cykla.
Men när vi kommer hem blir det iaf färskpotatis. Det har vi bestämt.

På söndag kan det bli en "fin stig sväng i Kilsbergen öppen för de flesta"-tur. Gissar på samling vid OP kl 10 eller vad säger ni boys?
haj haj

Som en filbunke

Fan va dåligt. Ingen bild idag heller. Men jag mår bra för det.

Har nyss varit ute o joggat en sväng. Det var skönt. Jag har även försökt att inte pressa in så mycket om dagarna. Tror att jag har varit stressad ett längre tag och kanske pga det inte mottagit mig träningen eller kunnat prestera som jag velat. Jag har nu mån o tisdag bara softat. Har jag kännt att jag inte skulle hinna med någon inplanerad sak så har det fått kvitta. Lite manâna mananâ (manjana manjana) Skall ta det lugnare i fortsättningen med alla "måsten" som finns men träningen skall det inte lugnas ner något med. Inte efter midsommar iaf.

Hälsade på in bäste vän på sjukhuset idag. Jag gillar inte sjukhus. Det är nog doften eller de känslolösa färgerna som allt är inrett med. Min vän har varit nedsövd i ungefär 8 dygn men är nu vaken till och från. Min vän har fått EN JÄKLA MASSA DROGER i en jäkla massa slangar kan man ju lugnt säga. Det såg ut som enn VVS firma hade haft personalfest med en EL-firma runt dennes säng.
När jag sitter där vid sängkanten så håller en sjuksyrra på att koppla något vid en maskin nån meter därifrån. Hon säger högt till sin kollega som är på andra sidan rummet  -" Öh. du behöver vi en sån där blå pilledutt för att få ihop de här?" Om jag vore patient skulle jag bli lite orolig då...

Hej hopp

Vad fan e det som är fel egentligen?

I detta inlägg kännetecknas andras uttalanden med kursiv stil. Vem eller vilka som har sagt det spelar ingen roll.

I lördags morse åkte jag och Mattias A och Sara mot Borås för att tävla. Redan innan uppvärmningen får jag höra - Har du återhämtat dig? Han syftade på Paris-Robaix och jag svarade ja på den frågan. Veckan har ju varit lugn med endast två pass varav det ena var hårda intervaller.
Benen känns okej när jag värmer upp men pulsen är något seg. Ingen stor skillnad men efter alla dessa år så reagerar man ju på så små skillnader som denna. Jag brukar vara ganska snabb i starten och kunna jobba mig fram i fältet lite onödigt långt och sedan ibland "dö" pga för mycket mjölksyra i benen. Inte igår. Fick höra efter målgång - Vad hände? du stod ju still i backen efter starten..  För er icke cyklister kan jag meddela att jag stod inte still. Jag slet allt jag hade men blev ändå omkörd av personer som jag skall kunna hålla bakom mig. Som jag nämt några gånger tidigare.. Jag får inte ut kraften som jag borda ha.
Jag föll som en fura genom fältet på första varvet av fem igår men jobbade mig sedan upp något. Är nöjd med den avanceringen men inte med prestationen som helhet.
Jag gillar uppriktiga och ärliga personer. Även de ibland inte har hjälm på sig när de cyklar ;-) Personen frågade oxa han vad som hade hänt med mig. Jag sa till honom att han hade höjt sig några snäpp. Nä de tycker inte jag, det är nog du som har sjunkit fick jag som svar. Ett svar som för en tiondels sekund sved men sen uppskattades. Det kanske är så. Något är iaf fel och jag önskar att jag kunde sätta fingret på vad det är.
Har du kollat dina blodvärden sa en stekare efter dagens race. Sliten efter Robaix? sa en annan men Robaix körde jag ju inte särskilt hårt svarade jag.  Nä men när körde du ett 9 timmars pass senast? fick jag till svar.
Dagens race blev både bra och dålig. Bra för klubbkompisen Sara och dålig för.... Japp. Mig. Efter att ha kämpat mot gubbar i H30 som jag aldrig tidigare sett och fått se mina "normala" konkurenter försvinna i skyn redan på det första varvet gav jag helt sonika upp på det andra varvet och satte mig på en stubbe. Jag är så dålig att knappt knotten i skogen ville ha mig. Det var bara de ynkligaste, mest ensamma knotten som efter en stund kom till mig.
Tänkte att jag kunde åka några varv med Sara som hade startat några minuter bakom oss herrar. Hon passerade mig som trea efter att ha gjort en grov felkörning då hon var i ledning på det första varvet. Jag peppade henne och försökte ledsaga henne snabbare i utförskörningarna och det slutade med att hon kom i kapp, och spurtslog, Getrud Böö som t.o.m. är gammal världsmästarinna.
Jag fick en D.N.F i resultat listan men det kvittar. Pulsen har dessa två dagar svarat som jag vore fruktansvärt nedtränad vilket jag inte är.

Summering: Mitt eviga stressande, sliten, för dåligt tränad, infektion i kroppen eller bara svårt fall av prestationsångest? Kanske allt av det. Kanske inget. Jag vet fan inte.

Som jag sa till Patrik P idag: Nu står jag i ett vägsjäl. Antingen är det hårdare pass som saknas eller så är det vila.

Att vila mycket när jag inte är sliten är något som jag är dåligt på. Nej läs usel istället. De senaste två veckorna har jag ju för sjuttsingen 7 vilodagar. Vila är ju nedbrytande fick jag höra med ett flin idag. Äsh fan vila, slöa och sup rejält tyckte sen samme man att jag skulle göra.
Så här skall jag göra. Mån: Totalvila
                                   Tis: Möjligen jogga
                                   Ons: Vila eller jogga lite
                                   Tors: Vila eller jogga lite

Sen kommer midsommar och då får jag se...
Ett lite mindre glatt Chipp!

wedins skor

Detta är bildbevis på skändning av den cykelkult-märkta velodromen i Robaix. Skändning av min sambo oxå för den delen.

Jag älskar cykelsporten. Vad som händer i min cykelvärld påverkar mig ganska mycket och allt annat känns som om det kvittar. Igår fick jag dock ett telefonsamtal som gav mig distans till cyklingen. Det var min bäste väns sambo som ringde och berättade att min vän låg nedsövd på sjukhuset efter blodförgiftning. I skrivande stund har denna vän varit nedsövd i en vecka. Fatta! Nedsövd i 7 dygn. Våra tankar går nu mest hela tiden henne..

Igår var jag hejjarklack till
www.mathiasbergkvist.com när han körde GP-lopp i Motala. Ju längre loppet fortskred, desto högre blev min puls. Ibörjan klappade jag knappt händerna och sa de klassiska "hejja grabbar" o "bra kört". På slutet skrek jag mig nästan blå och hade förmodligen riktigt hög puls. Fan jag gillar även att stå på sidan av. Matte körde starkt och spurtade in bland de 10 bästa i det ca 50 man stora startfältet.

Nu på eftermiddagen har det ringt på hemtelefonen lite mer än vanligt. Folk som ska till wedins skor här i stan. Butiken har ett helt annat nummer och är inte det minsta likt vårt så nån knäpp i nån telestation har det blivit. Det sista samtalet var från butiksinnehavaren själv som ringde upp från sin privata mobil. Man kanske ska försöka kränga iväg gamla cykelpjuck nu...

Har ikväll bytt bakdäck på hojen, packat väskorna och fått lite massage för helgens dubbelhelg. Blir en tidigt morgon imorgon för avfärd mot Borås. www.nyacykeltina.blogg.se har tyvärr sjuknat in så hon kan inte följa med. (men hon har nyss bloggat med en massa Frankrike-bilder....) Som sällskap får jag istället en 17-åring, en 19-åring och kanske en 16-åring. Snacka om att jag kommer att känna mig gammal. Kan väl strypa ut dom om de kaxas för mycket eller helt enkelt vägra dom retur-resan till Örebro. Det blir två korta race i Borås med boende på vandrarhem....ough de kommer att blöda i mina öron då detta sällskap kan låta ganska intensivt när de är tillsammans. (Erfarenhet från Borlänge Tour) Nåja, inte roligare och framförallt inte billigare att sitta själv ned i bilen. Ett stort plus är dock att alla delar samma musiksmak med mig. Metal, hårdrock, grouling mm.

Nehe...mp3-spelare, kamera och hjälm. Allt e packat.
Vi hörs.

Tidigare inlägg Nyare inlägg