cykelola

Efter mitt halvlånga, halvsnabba distanspass på påskafton så blev det en planerad vilodag. Pulsklockan sa egentligen 3 dagars återhämtning men det hade jag aldrig tänkt att lyda :-)

När annandag påsk kom så var huvudet inställt på att träna men kroppen (mest magen) ville annat. Illamående och mycket sängliggande blev det.

Igår (tisdag) var det andra bullar. Pigg i kropp o knopp men som vanligt ont om tid. Tänkte ta min korta runda på 7,5 km som jag kör de flesta sorterns intervaller på. Totaltiden brukar ligga på 37-38 min inklusive uppvärmning och nedvarning nästan oavsett vad jag kör för typ av intervaller. Igår hade ännu en youtube-video inspirerat mig så jag tänkte "All-in". Ingen minns en fegis liksom.

Första km var uppvärmning på 4:47. På den andra km pep klockan 4:07. "Perfekt" tänkte jag. Allt kändes under kontroll. Försökte hålla bra löpstil.

Tredje km pep 4:15 och på den är det ju lite svagt uppför bitvis. "Helt okej på den km" tänkte jag men kände mig betydligt mer ansträngd.

Under den 4e km så kom stumheten. Fortfarande hög motivation så jag tänkte att jag tar denna som återhämtning och gasar resten. Riktigt så blev det inte. Jag hade redan sprängt mig då jag inte blev av med all syra utan fick kämpa resten av rundan.

 Den tog förresten ca 34 min och totalsnittet landade på 4:31/km vilken är en klen tröst. 

Märkte en sak igår som jag sällan reflekterar över. Att syreskuld sitter kvar i kroppen i och med en ökad ventilation. Satt och andades med högre frekvens och djupare i hallen när jag kom hem. Gick ju ändå 50 meter som nedvarning :-)

 

Snart är det dags för bonus-utbetalning på firman. Ingen vet om det blir pengar motsvarande ett par nya jeans eller om man kanske ska kosta på sig nån nördig löparpryl.

 

Blev tyvärr en vilodag idag oxå. Håller hoppet uppe om morgondagen. Funderar på 13 km med inslag av 400meters intervaller.