cykelola

Tog bilen till Garphyttans idrottsvall och som ni ser var det ljust när jag kom dit.

Har dock märkt att det skymmer ganska snabbt vid kl 20 på kvällen så jag var beredd med den lånade lampan magic shine 872. Joggade iväg på lätta stigar och lite grusväg och försökte hålla ner tempot. Skorna var sköna direkt från start och trots att de är så lätta upplevde jag skön dämpning. Jag är en ganska inpräntad häl-löpare som tränar på att landa mer o mer på mellanfoten men jag tyckte som sagt att de hade en skön dämpning i hälen.

Jag körde även lite obanad terräng med dom.

Bästa sättet att lära sig o hitta i skogen är att testa nya stigar och kanske till och med springa/cykla vilse. Jag gjorde båda igår. Körde en härlig stig mellan Kimmy och Mattsabacken för er som kan området. Jag sprang denna uppför men måste vara grymt rolig att cykla utför och jag såg faktiskt mtb-spår så någon av er vet om denna stig.

Sen körde jag en annan härlig utförskörning fast uppför. Den som två mtb-leder går på ner mot Moshyttan. När jag nådde toppen så såg jag hur många som körd där och blev lite fundersam på om man skulle stänga av den för shit vad sönderkört det var där. Det borde få torka upp lite mer där. Ska prata med en kollega idag om det.

 Ungefär här kollade jag på klockan för första gången och det hade redan gått 41 min. Tänkte att dessa skor är sånna som man bara vill köra hur länge som helst i. Bara trippa genom hela kilsbergen :-)

Fick börja korta av min tur för att inte bli ute hela kvällen. Körde apelsinstigen utför och letade mig ner i Mattsa. Väl där tänkte jag jag köra en bit på samma stig som jag kört i början av passet för att komma mot bilen. Valde fel i en korsning men tänkte att jag befann mig mellan en asfaltsväg och kilsbergskanten så jag hade ingen stor yta att komma vilse. Så fel jag hade. Vägen blev skogsväg, skogsvägen blev stig, stigen blev en uppkörd sträcka av skogsmaskin som hela tiden blev otydligare och otydligare. Här blev jag osäker. Började köra safe och sänkte nivån på pannlampan för jag ville inte hamna i totalmörker. Tog det säkra före det osäkra och letade mig tillbaka och körde asfalt sista km.

 

Med ca 1 km kvar till bilen kom en bil och sakta ner bakom mig. Tänkte att jag klarat mig från varg-attacker men nu skulle det väl komma nåt psyko och terrorisera. Tvärtom var det traktens stig-guru som skrattade från förarsätet och erbjöd skjuts. Precis som han hade kännt på sig att jag varit vilse :-)

Tacka nej till skjutsen då jag snart var vid tryggheten igen.

Totalt blev det nästan 1h 40 min och 17 km. Har en vänstervrist som är irriterad på mig idag men det kan jag ta. Var ju ett kul pass så här i efterhand.