lite lätt skadad
Igår blev det spontanbowling. Det vi inte visste när vi bokade en bana var att det dessutom var discobowling. Med halvmörka lokaler och dunkadunkamusik så blev det ju förstås några öl oxå därav de låga poängen i bowlingen. Men man var ju kung iaf i vårt sällskap :-)
Vi hyrde två filmer på väg hem, The hungergames och Kvarteret skatan. Vid midnatt slutade vår kväll och våra bowlingskompisar lämnade vårt hem utan att diska. Fy fan.
Jag hade tänkt att jag skulle ligga lågt med löpningen ett tag. Tre löpare skulle springa i Karlslund idag såg jag på fejjan och jag blev sugen att hänga på. 15 km + 10km där km 10 till 20 skulle gå i 4:20 fart /km var deras plan. Jag visste inte om jag skulle fixa vare sig längden eller fartökningen i mitten men va fan.
Vi joggade i snabb joggfart första milen på 15 km-spåret sen kom ökningen. Vi skulle turas om att dra var sin kilometer för att se hur duktiga vi var på att hålla den tänkta kilometertiden på 4,20. Förste man höll 4,27 min/km, sen höll någon 4,22 och när det blev min tur blev det ganska så lättlöpt terräng och jag mosade på i en ganska så slitig fart kände jag. "min" kilometer gick på 4,05. När vi kört 15 km, dvs 5 km i snabbfart så klev jag åt sidan. Dels så hade jag ju fått ett förmodligen hårdare pass redan där än vad dom hade fått men så kände jag tyvärr av min vänstra vrist. Sammasignaler som min högra gav mig för drygt ett halvår sedan.
Då funkade det men stretching och vila ifrån löpningen. Får väl köra samma sak nu :-(
Suunto-siffror
| Duration |
1:10'26
|
| Peak heart rate |
173 bpm
|
| Average heart rate |
153 bpm
|
Inga bilder togs naturligtvis ifrån passet men jag kan bjucka på lite bilder från en skogpromenad vi gjorde för några veckor sedan. Jag, Nora, Sara och min arbetskompis Martin
"Vårt" vattenfall :-)
Vi tog picknick vid ett vindskydd men fin utsikt över en av alla sjöar i Kilsbergen.
Här är Nora i full gång med ett av alla tusentals russinpaket som vi mutar henna med. Hoppas det stannar vid godis som russin, björnbär, hallon, jordgubbar mm. så hon inte tar efter sin far som allt för ofta inte kan motstå sitt sockersug.
Nora har förresten gjort några framsteg på sistonde. Hon reser sig upp från sittande, pratar mer o mer och vill dessutom börja äta själv med bestick numera. Det går ju strålande det här men oftast äter hon fortfarande med händernna...
Kommentarer
Trackback