Summering med dämpade känslor



Ta en ordentlig koll på bilden ovan. Det är en krashad hjälm som satt på huvudet på en klubbkompis på mig idag. Hjälmen tänker jag ta med till nästa ungdomsträning för att visa vad som kan hända.

Denna nya klubbkompis gjorde dessutom tävlingsdebut nu under Hammarö 3 dagars. Han skaffade nyligen klubbmedlemskap och licens men han är en hårding så han är nog snart tillbaka då det "bara" blev en hyffsad hjärnskakning.

Två tack vill jag dela ut: Ett till dig, cyklist i Brudpiga, som stannade kvar vid krashen. Tack. Nummer 2 går till Göran i Crescendo Velo för att du brydde dig och ville veta hur det gått.

För att slippa sitte uppe här hela natten och beskriva hela helgen så nöjer jag mig med att skriva om den avslutande dagen. Dvs idag.
Sovmorgon till 09:00 innan en gigantisk frukost intogs och vi gick igenom hur vi ville köra loppet idag. Jag fick dessutom låna ett carbonbakhjul av Niclas N för att få testa om det var någon skillnad med lite högre profil och tubhjul.

Vi hade sagt att vi skulle vara avvaktande den första timmen då loppet skulle hålla på i ungefär 3 timmar. Av nån konstig anledning befinner jag mig ändå på någon slags soloutflykt efter 25 minuter innan jag bli ikappkörd av klungan då både flås och syranivåer är rätt höga. Sen hände det inte så mkt på en timme men jag hade tippat att Gunnar från Norberg skulle vara åksugen pga av hans placering i sammandraget. Mkt riktigt skickade han på en välriktad attack från den ena sidan klungan som jag ser genom cyklistskaran och jag hänger på men när jag är ikapp och skall gasa på så vill han inte köra.
Lite senare hamnar jag i en hyffsad utbrytning med 2 andra där klubbkompisarna sköter sig galant bakom och vår taktik är nära att gå i lås. Då helt plötsligt blir Cykelcitys veteraner intresserade och jagar ikapp både JV och den utbrytargrupp som jag befinner mig i.
Ett halvt varv senare så blir hela klungan stoppad av kommisarierna för att vi är på väg att bli varvade av Eliten. När vi kryper fram i låg, låg rullfart är det någon bakom mig som inte är riktigt uppmärksam utan kör in i "mitt" bakhjul. Carbonfälgen viker sig och är blir tvärstopp.
Jag får åka i sjukvårdsbilen med cykeln i skuffen men vi hinner inte långt innan den där tidigare nämda otäcka krashen med min nya klubbkompis sker. Här tänker jag inte delge så mkt detaljer men det är otäckt att se nån som gått så hårt i backen och är helt borta men ändå inte avsvimmad.
Han är nu, söndag kväll, hemma i Örebro igen.

Jag har igår på GP och dagens linjelopp haft pangpang ben och jag har fått det jag sökte grym träning. Jag borde nog sitta är med mer glädje men krashen, bakhjulet samt att det var delvis farlig körning på slutet av många cyklister gör det svårt. Landsväg är kul men det ska inte bedrivas så här farligt tycker jag. Är det kantvind från höger på en stor väg tycker jag man får hålla sig på höger sida om mittstrecket. Är det en smalare väg och det kommer en mötande bil tycker jag det är folkvett att man håller åt sidan och varnar bakomvarande om mötet OCH INTE BARA VIKER ÅT SIDAN PRECIS INNAN BILEN!

Nu har jag lite annat att ta hand om men jag har oxå en snäll chef som tillät mig ta en semesterdag imorgon.

 


Kommentarer
Postat av: Oscar Ekstam

Usch, sådana vurpor är inget kul. Du vet att jag vet...



Men ang. den oroliga körningen... Du kör ju i "Bulleklassen", och vad jag fått erfara så är det den farligaste klassen man kan köra i. Du får helt enkelt börja köra i den riktiga klassen igen. Du vet att du har kapacitet för det, och då slipper du lite av det nervösa.

Postat av: Malin

Usch vad otäckt :( Skönt att det gick bra och inga värre skador!

2010-05-03 @ 11:23:07
URL: http://healthandliving.blogg.se/
Postat av: ola

Oscar: Ja du har ju oxå krashat mitt framför ögonen på mig och var groggy och frånvarande ett tag. Denna krash var dock värre. Angående klass så är svaret både ja och nej. I elitklass har jag kanske kapacitet att hänga med i klungan men inte mer. Dock är alla säkrare cyklister. I veteran är det mer jämnt och där håller man en sån tillräcklig klass att man kan hitta på saker och ting vilket gör det roligare + att vi nu är ett gäng i Almby som lever Pro tour-liv i veteranklungan vilket gör det extra skoj.

Malin: ja han är snart tillbaka på sadeln igen.

2010-05-03 @ 12:21:28
URL: http://cykelola.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback