cykelola

Oj shit vilken halvlångsökt rubrik...

Ja idag är den den gamle Ola som skriver igen. Glöm allt från igår. Ola var aldrig deprimerad. Att gråta är inget män gör. Nä som jag uttalade i omklädningsrummet imorse på jobbet " Jo jag är frisk, ja e ung, ja e stark o jag har stor k-k." Jobbarkompismats garvade men efter att jag idag har sett hans kalsonger så garvade jag tillbaka. Gosse de var fula. Undra om detta kalsongskrivande har ökat min läsarskara för i förrgår var det nästan rekordbesökare här.
Dock uppskattas inte av hela lägenheten här hemma så jag får se om man får lägga upp sig någe mera :-)

Efter bloggandet igår kom de hatade feberfrossningarna. Jag skakar och fryser någe fruktansvärt. Låg under dubbla täcken med kläder på och skakade. Böt tre stycken t-shirtar till kl 23:00 sen minns jag inge mer förrens väckarklockan ringde 05:00. Pigg, utvilad och kände mig kärnfrisk. Ingen optimal dag att jobba utomhus i men sitta hemma och vara pigg med hantverkare i lägenheten? Nej tack.


Här står Patrik & Magnus och har delat firmans traktor. Fasiken de är duktiga med motorer. Magnus (han med flinten) är lite som jesus när det gäller alla slags maskiner. Har man haft en krånglande maskin en hel dag så tittar han på den (ordagrant) klämmer lite på nån slang, drar åt en skruv sen går den klockrent. Det jobbiga är då när han alltid ska få ur sig en kommentar för att förlöjliga en.
 Fick för första gången idag se en lamellskiva. När du slirar på kopplingen så är det just lamellen som blir varm av friktion.

Igår skulle sara vara så söt och baka hallongrottor. Under tiden kom hon och lade sig brevid mig på sängen. Helt plötsligt slänger hon sig upp och skriker "hallongrottor!" Resultatet??
För större brända kakor. Klicka på bilden.

Efter era reaktioner samt lite prat med kärleken här hemma om det här med nedstämdheten så är den väl förstås olika hos oss alla men igår kände jag lite så här likgiltig. Ingenting var särskilt roligt. Kändes som det mesta kvittade. Att t.ex. försöka stampa till en kantsten för att sänka den gjorde ont i hela kroppen och då blev det inte heller kul. Man tänkte och rörde sig i slowmotion och det var inte kul.
Tankarna igår rörde sig oxå om att jag inte borde göra så jäkla mycket hela tiden. Jag har blivit bättre på att ta promenader, slöa i soffan, våga vila nån timme här o där och stort tack till Sara som faktiskt lyckas få mig att ibland stoppa mig för en kram då o då. Har väl aldrig unnat mig själv de där micropauserna. Eftersom jag knappt klassade mig själv som sjuk igår (utan bara klen) så kanske det var ett sätt för kroppen att säga "tagga ner". Det har alltid varit att det ska  presteras i min hjärna. Tävling, jobb, träning. Håller på att bli bättre på det men som tävlingsmänniska är det ju svårt att inte tänka så.

Nåja..Nu skall jag utforska facebook. Jag sa utforska. Det betyder inte att jag skall starta nåt...

Kram på er och vissa av er..Tack för ni finns.