Jo då så att..
Tillbaka från en toppen avslutning på denna helg. Kändes lite stressigt att komma hem från en tävling och genst stressa iväg igen för att bada ihop med det gäng man just spenderat hela helgen med...MEN GOSSE VAR DET VÄRT DET!!!
Igår skrev jag om att jag skulle fixa lite huvudbry på en konkurrent. Läste nämligen att Gunnar Töjren från Norrtälje fyller år idag så jag fixade en present till honom som jag så överraskande lämnade över idag innan start. En Lasse Åberg tavla var det. Med en sån gest kunde han väl omöjligt vilja slå mig idag tänkte jag.... men
En liten racerapport kanske?
Fick till en bra start och stack iväg som första man på stigarna. Höll ett ganska högt tempo men ändå under kontroll de första kilometrarna och fick en liten lucka bakåt men efter halva första varvet kom Henric Wilert (elitåkare i Team Cykelcitys lvg lag) ikapp och lade sig i rygg. Jag slappnade av lite för att få förbi han och det funkade. Han ökade trycket ordentligt på pedalerna och jag kunde inte ens följa hans rulle på det mest lättåkta partiet brevid Riksvägen men luckan blev inte så stor tills den väldigt stökiga terrängen kom igen. Kände att jag började knapra in på han trots att hans val av en heldämpad hoj var helt rätt på denna typ av bana. I utgången av varv 2 av 5 var jag i rygg på han och fick bra flyt i nån kurva och gick om. Prövade att köra på i nästföljande backe och han hade nog kört sig själv lite röd då han faktiskt släppte.
Min lucka bakåt växte med varven och på det allra sista varvet körde jag "safe" i de steniga utförskörningarna då jag känt två genomslagspunkor tidigare men klarat mig. Folk på sidan skriker att det är lugnt bakåt men i den här sporten kan allt hända.
Med ca 1300 m kvar händer det. Jag punkar bakhjulet på nån vass sten (som så många andra idag) och prövar att trycka i en punkaspray men hålet är för stort. Jag blir tvungen att springa ibland och cykla hängades över styret för att inte slå sönder fälgen. Henric kommer om, Gunnar likaså men sen kommer mållinjen. Jag var 46 sekunder från guldet men 5 minuter före 4an...
jäkla tur att det inte hände på första varvet för då hade det varit kört idag.
Jag och Martin har antingen varit övertrötta när vi åkt hem från tävlingarna eller så har vi haft högt blodsocker för vi har asgarvat genom att återberätta saker från P3`s Mammas nya kille. Här kan ni själva lyssna på en av karaktärerna Job Andersson. hej hej
Igår skrev jag om att jag skulle fixa lite huvudbry på en konkurrent. Läste nämligen att Gunnar Töjren från Norrtälje fyller år idag så jag fixade en present till honom som jag så överraskande lämnade över idag innan start. En Lasse Åberg tavla var det. Med en sån gest kunde han väl omöjligt vilja slå mig idag tänkte jag.... men
En liten racerapport kanske?
Fick till en bra start och stack iväg som första man på stigarna. Höll ett ganska högt tempo men ändå under kontroll de första kilometrarna och fick en liten lucka bakåt men efter halva första varvet kom Henric Wilert (elitåkare i Team Cykelcitys lvg lag) ikapp och lade sig i rygg. Jag slappnade av lite för att få förbi han och det funkade. Han ökade trycket ordentligt på pedalerna och jag kunde inte ens följa hans rulle på det mest lättåkta partiet brevid Riksvägen men luckan blev inte så stor tills den väldigt stökiga terrängen kom igen. Kände att jag började knapra in på han trots att hans val av en heldämpad hoj var helt rätt på denna typ av bana. I utgången av varv 2 av 5 var jag i rygg på han och fick bra flyt i nån kurva och gick om. Prövade att köra på i nästföljande backe och han hade nog kört sig själv lite röd då han faktiskt släppte.
Min lucka bakåt växte med varven och på det allra sista varvet körde jag "safe" i de steniga utförskörningarna då jag känt två genomslagspunkor tidigare men klarat mig. Folk på sidan skriker att det är lugnt bakåt men i den här sporten kan allt hända.
Med ca 1300 m kvar händer det. Jag punkar bakhjulet på nån vass sten (som så många andra idag) och prövar att trycka i en punkaspray men hålet är för stort. Jag blir tvungen att springa ibland och cykla hängades över styret för att inte slå sönder fälgen. Henric kommer om, Gunnar likaså men sen kommer mållinjen. Jag var 46 sekunder från guldet men 5 minuter före 4an...
jäkla tur att det inte hände på första varvet för då hade det varit kört idag.
Jag och Martin har antingen varit övertrötta när vi åkt hem från tävlingarna eller så har vi haft högt blodsocker för vi har asgarvat genom att återberätta saker från P3`s Mammas nya kille. Här kan ni själva lyssna på en av karaktärerna Job Andersson. hej hej
Kommentarer
Postat av: Micke
Tack för senast Ola. Jag vet inte om jag han säga det innan du försvann, men tack för supporten med flaskor och tidsangivelser. Det så gör mycket för motivationen att veta var motståndarna befinner sig och att man inte, trots att det känns så, är ensam kvar i skogen ibland.
Trackback