åter t rutinerna
Jag tror att oavsett hur lång semster man tar så är den för kort. Det känns som man är tillbaka efter en helt vanilg helg fast med några flera minnen, o detta trots att det varit midsommar ;-)
En kort summering av onsdag o torsdag förra veckan: cyklade, sov i tält och köpte hårt bröd.
En lite längre redovisning: Skojkörde mtb i skogarna runt Falun på onsdagen där vi även campade och sov i tält i klassiskt svenskt sommarväder.
Torsdagen var en liten bilresa till Sollerön fast med två "turist"-stopp på vägen, ett i insjön för shopping på Clas Olsson och ett på Leksand bröd för provsmakning och även här shopping.
På självaste midsommarafton var det allvar igen. Solleröloppet på 189km skulle avgöras och jag var laddad. Laddad i det här inlägget betyder beredd att försöka ta mig runt banan då jag förra året bröt halvvägs. Under de första tre-fyra milen gick allting jättebra för mig, satt bra med i klungan utan att dras med i nån av de två otäcka krasherna och behövde ej täppa några luckor och kände mig fräsh.
Sen kom skeer-backarna.
Jag trodde inte att det skulle gasas redan första gången i dem då man kör dessa j--kla backar två gånger så jag var inte riktigt beredd när fältet sprack upp. Jag befann mig där gummibandet brister om man ska tala klarspråk. Slet mig röd och stumm för att komma med i första gruppen men när det kom ytterligare en backe så orkade jag ej gå med utan fick slå av på tempot och invänta de andra.
Där blev det en behaglig åkning ända till mål och jag höll mig aktiv i dragjobbet och försökte gå loss två gånger vilket mest kunde ses som träning då vi aldrig hade kommit ikapp första gruppen om vi ens hade sammarbetat. Jag var även initiativtagare till en gemensam pinkepause!
Totalt sett är jag nöjd med den dagens jobb som avslutades med en spurt och en 36:e plats. Jag blir dock bara mer och mer trött på allt snack och försök till psykningar på lvg-tävlingarna. Fasiken det är ju en kondionssport så vem som är bäst tränad visar sig ju ändå. Sluta gnäll o trampa på.
Midsommardagens GP-lopp blev en flopp då jag önskar att jag haft någon annans ben. Vems spelar nog ingen roll då de flesta hade bättre o starkare ben än mig.
Annars finns inte mycket roligt att delge, tvärtom. En fågel flög över bilen när vi körde till Falun förresten. I backspegeln syntes bara fjädrar så det blev ett inspektions-stopp på närmaste hållplats för att se slem o fågelblod på min mtb-ram. Mmm..nice.
Ikväll har jag pustat personbästat i löpning på milen med 20 sekunder och för att lindra den smärta som redan infunnit sig så smörjde jag in vaderna med liniment då jag nyss satt o såg min favvoserie (family guy) på tv.
Avslutar med två ego-bilder där dammet (och intensiteten) gör roliga miner
Tolka denna tills nästa gång: "även fula träd kan få goda frukter"
Härliga långloppsminnen...o snart är det dax igen.
En kort summering av onsdag o torsdag förra veckan: cyklade, sov i tält och köpte hårt bröd.
En lite längre redovisning: Skojkörde mtb i skogarna runt Falun på onsdagen där vi även campade och sov i tält i klassiskt svenskt sommarväder.
Torsdagen var en liten bilresa till Sollerön fast med två "turist"-stopp på vägen, ett i insjön för shopping på Clas Olsson och ett på Leksand bröd för provsmakning och även här shopping.
På självaste midsommarafton var det allvar igen. Solleröloppet på 189km skulle avgöras och jag var laddad. Laddad i det här inlägget betyder beredd att försöka ta mig runt banan då jag förra året bröt halvvägs. Under de första tre-fyra milen gick allting jättebra för mig, satt bra med i klungan utan att dras med i nån av de två otäcka krasherna och behövde ej täppa några luckor och kände mig fräsh.
Sen kom skeer-backarna.
Jag trodde inte att det skulle gasas redan första gången i dem då man kör dessa j--kla backar två gånger så jag var inte riktigt beredd när fältet sprack upp. Jag befann mig där gummibandet brister om man ska tala klarspråk. Slet mig röd och stumm för att komma med i första gruppen men när det kom ytterligare en backe så orkade jag ej gå med utan fick slå av på tempot och invänta de andra.
Där blev det en behaglig åkning ända till mål och jag höll mig aktiv i dragjobbet och försökte gå loss två gånger vilket mest kunde ses som träning då vi aldrig hade kommit ikapp första gruppen om vi ens hade sammarbetat. Jag var även initiativtagare till en gemensam pinkepause!
Totalt sett är jag nöjd med den dagens jobb som avslutades med en spurt och en 36:e plats. Jag blir dock bara mer och mer trött på allt snack och försök till psykningar på lvg-tävlingarna. Fasiken det är ju en kondionssport så vem som är bäst tränad visar sig ju ändå. Sluta gnäll o trampa på.
Midsommardagens GP-lopp blev en flopp då jag önskar att jag haft någon annans ben. Vems spelar nog ingen roll då de flesta hade bättre o starkare ben än mig.
Annars finns inte mycket roligt att delge, tvärtom. En fågel flög över bilen när vi körde till Falun förresten. I backspegeln syntes bara fjädrar så det blev ett inspektions-stopp på närmaste hållplats för att se slem o fågelblod på min mtb-ram. Mmm..nice.
Ikväll har jag pustat personbästat i löpning på milen med 20 sekunder och för att lindra den smärta som redan infunnit sig så smörjde jag in vaderna med liniment då jag nyss satt o såg min favvoserie (family guy) på tv.
Avslutar med två ego-bilder där dammet (och intensiteten) gör roliga miner
Tolka denna tills nästa gång: "även fula träd kan få goda frukter"
Härliga långloppsminnen...o snart är det dax igen.Kommentarer
Trackback