Master-VM

Hej på er.
Jag kom alltså till det VM jag ville. Har inga andra master-VM att jämföra med men jag kunde ändå avgöra att detta var inget topp-arrangemang.
Fått höra många historier från alla möjliga om varför banan och tävlingen var som dom var och jag förstår att Birkebeinsrittet är större och viktigare än master-VM för arrangörsklubben men ändå.
 
Nåja, Jag tror jag hade kört bra på den där banan för den var genomjobbig. Jag sprang ju bara två varv på den men enligt alla som körde den fick man aldrig vila och jag vet att jag förr i tiden kunde köra riktigt bra på sånna där bröt-banor där man tvingades jobba myckeln på cykeln.
På 3 ställen av banan kunde man välja A eller B-spår och inget B-spår var särskilt lätt där man kunde köra avslappnat. 
Här är en film på det mittersta partiet där de hade byggt hopp på A-linjen. Den Magnus jag skriker på är Magnus Palmberg som senare vann sin klass och kunde därför titulera sig världsmästare. Extra cooolt att han vann på en hoj som är mer enduro än XCO. Typ 110mm slaglängd fram o bak. Tror den heter Specialized chamber.
 
 
Strax efter detta parti var det ett område som för ögat såg mest otäckt ut. Tre dropp direkt efter varandra men som vanligt ( :-)) säger jag att jag skulle cykla där. Det som visar att dessa dropp faktiskt är ganska enkla bara man vågar rulla över det är att cykeln inte lutar så mycket. Jag fångade det på film.
De åkare som försvinner i bild kör B-linjen som såg ut så här.
 
Efter att Johan körde sitt race i tisdags em och gått i mål kl 19 så sträckkörde vi hem. Landade här i Latorp kl 02:00 och jag gick upp 3 h senare för att gå till jobbet är man fortfarande lite trött. Har lite grejer att ta tag i som släpat efter. Får berätta mer om min Norgeträning nästa blogg.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback