cykelola

Nora fick vara uppe sent igår. Ända till strax efter kl 20. Trodde det kunde betala sig nu på morgonen men ganska prick kl 6 hördes ett försiktigt "pappaaa..." 

Vi har ätit frukost, läst Alfons Åberg samt varit i cykelförrådet och servat både 26 och 29 tums hojarna för inom en timme skall båda ut och rulla då jag lånat ut 29an till en klubbkamrat.

 

Jobb

Shit vad jag skulle kunna jobba dubbelt så mycket med projektet Kilsbergstramp just nu. Det tar grymt lång tid att slå ner stolpar med skyltar på. Ca 3-4 stolpar i timmen om det går bra. Har ju kört omkring med en hyrbil från kommunen med allt material i och på vissa ställen gått till fots in på stigarna där det funnits behov at skyltar. 

Summerade igår att över 300 skyltar sitter uppe på ca 140 stolpar. Några skyltar har ju förstås hamnat på befintliga stolpar där ute eftersom det går skidspår och vandringsleder i området.

 

Nästa vecka väntar trädgårdsjobb och kl 07:30 kommer det tydligen två kubik färdig betong som skall ut i massa små hål som senare skall bli ett långt staket.

 

Igår visade sportspegeln lite glimtar ifrån Galenskaparnas härliga mästerskap i friidrott. Trots att det var läggdax slog vi igång datorn så jag fick visa hela sketchen för Sara

 

 

Och eftersom jag kallar mig cyklist måste jag ju erbjuda er denna sköna oxå

Oj vilken fin bil vi köpte för ca 2 veckor sedan men det negativa verkar bara växa o växa med den. Särskilt om du frågar min sambo. Lite skönt att vi köpte den på en firma och inte av en privatperson. 

Får se vart denna saga slutar.

 

Imorse hade jag tid för datortomografi med kontrastmedel. En annorlunda erfarenhet kan man säga att få det inskjutet i armen. På några sekunder spred det sig i kroppen. Jag trodde verkligen inte att det var ett så snabbt system. Efter denna "undersökning" skulle jag dricka 2-3 liter under dagen för att hjälpa njurarna få bort/ut medlet och jag måste erkänna att jag knappt druckit 2 liter från kl 9 imorse tills nu kl 21 men jäklar vad jag har pinkat alltså! Har slutat räkna hur många ggr.

Fick inga svar eller restriktioner och för att tala klarspråk vet jag inte mer nu än igår om mitt artärstopp.

 

Har jobbat på under egen stress i bergen med att sätta upp stolpar och skyltar på de kommande lederna men det går ju så långsamt att göra det själv. Skulle behöva hjälp tror jag.

 

Nu på kvällen gjorde jag några ärenden och passade på att slänga in ett träningspass på Monarkcykeln i klubbstugan. I våras minns jag att jag körde 2x20 min på 260 watt. Nu blev det 3 x 10 min på 237 watt. Vaddå sa du? Tappat ? Joråsåatt...

 

 

Så där jag. Sedan vi kom hem kl 18 har jag de senaste två timmarna hunnit med 2 tupplurar. En i soffan och en när jag la Nora för natten. Somnar så lätt vissa dagar.

 

Varit uppe i bergen och markerat mtb-lederna idag. Totalt sett sitter det nästan 100 stolpar och 220 skylt uppe nu och säkert lika många till ska upp.

 

Slängde in ett kort pass på trainern idag oxå. Med kort menar jag verkligen kort och inge annat. Uppvärmning 10 min, 15 min intv och sen knappa 5 min nedvarvning. Är fortfarande död i benen så nog var det högintensivt alltid.

Testade Tabata-intv för första gången. Tufft skit :-)

 

 

I helgen har vi besökt landet. Ja där kor, höns och vilda djur går vart dom vill. Undra om jag och Sara i framtiden kommer att bo som min far med sambo gör nu? Vi gillar iaf att komma ut dit och varva ner i tystnaden, ta en bastu och njuta av den friska luften.

När vi åkte dit i lördags fm så blev jag avsläppt några km från Pålsboda och jag skulle försöka jogga de sista 6 km på Tarstaborgsrundan. En slinga som varje år har en tävling med samma namn som jag körde väldigt flitigt i ungdomsåren. 2011 satte jag dessutom pb på den rundan då jag var under 40 min på de kuperade 9 km.

 

Då löpning är det som har fungerat sämst sedan jag fick stopp i artären så var jag lite orolig att jag skulle få gå väldigt mkt men det blev bara en gång under de 6 km. Jag trippade fram med en puls på ca 70% av max och försökte tänka på att landa på mellanfoten istället för mitt inpräntade sätt att vara en hällöpare.

Nöjd i sinnet men dock lite lite frustrerad att inte kunna springa på så man får lite flås kom jag till Sara och Nora vid IP i Pålsboda för gemensam medhavd lunch.

 

 

Oj vad hände? Igår efter jobbet gick jag och Nora upp på stan. Kollade efter chokladpraliner, åt glass och gick på systemet. Rena hälsoresan som ni hör. Gick förbi videobiljarden och hyrde en film till mig då Sara skulle vara borta under kvällen.

När vi kom hem så lekte vi lite sen vid 19:30 var det läggdax för Nora. Jag hade lagt in några öl i kylen och var sugen på att kolla på hyrfilmen Oblivion

 

Vad hände sen? 

Jag vaknade upp samtidigt med Nora 06:30 nu på lördag morgon så 11 h sömn bara så där. Skönt men oväntat.

 

Nu skall vi äta frukost och medans Nora kollar teknat på tv så börjar snart en livesändning på nätet från Kina där flera svenskar är inbjudna till ett cx-race. Verkar verkligen vara speciellt där.

 

Jag vill cykla cx själv idag. Får se om den chansen ges eller om jag får vänta till imorgon.

 

 

Märkligt vad dagarna springer iväg. Jag gör det tyvärr inte men jag prvade dock dessa sköningar på ett löpband i söndags.

De satt otroligt skönt på foten. Bättre än de speedcross som jag redan talat mig varm för så många ggr. Nu blir det förstås inga sånna här förrens jag kan springa ordentligt men nu vet jag hur de känns.

 

Som så många ggr förr verkar min motivation för träning öka när jag är sjuk. De första dagarna när man blivit sjuk är förstås tråkiga men efter ca en vecka så hinner man reflektera och planera hur man vill göra för att försöka nå framgång.

Igår t.ex så fixade jag fram trainern till den betongbunker som jag förhoppningsvis kommer att träna i senare i vinter. Letar nu lite halvhjärtat efter någon bra lösning att spela sufferfestfilmerna på. Tänker ju inte köpa en bärbar dator för att visa dessa filmer. Nä kanske blir det någon enkel surfplatta eller någon annan skärm med processor (om det finns) som man kan ha på styret.

 

Idag har jag blivit en erfarenhet rikare då jag för första gången i mitt liv kört en hydralisk jordborr.

-Tjena, läget?

- Jo bra. Själv då?

- Jo bra.

En klassiker när man möter bekanta men jag mår inte så bra. Ja nu är det inte bara det att jag varit sjuk i några dagar för det kan jag ta. Är ändå inte sjuk särskilt mycket på ett år.

Men lägger man till småsaker som att den sedan länge inplanerade resan till Hafjell, Norge inte blev av idag för den ena reskamraten var mer sjuk än mig och den tredje ville inte resa med två sjuklingar och som f.d. seriös idrottare förstår jag honom.

Sen är det de här med mitt stopp i artären. Få frågan ibland om det blivit bättre men NEJ det kommer inte bli bättre förrens det opereras. Ibland får jag höra att jag är i hyffsad form och det kan jag väl hålla med om med tanke på hur lite och verkligen ostrukturerat jag tränar nu men jag vill kunna köra roddmaskin, bränna av ett löppass, köra hårda intervaller på cykeln osv.

För att göra detta ännu värre så fick jag ju nys om veteran-Vm i Norge 2014 och lade upp en långsiktig plan för det. Köpte mig en cx med tanke på hösten och vinterns vinterträning. Pratade med Sara så hon förstod vart jag ville nästa år. Sen kom stoppet i blodkärlet.

 

Nu är detta bara relaterat till mig själv än så länge men...

Sen har engagemanget i föreningen knappats minskat från mitt håll. Känns som fler möten och trådar att hålla i. Sen har jag sedan snart ett år tillbaka har två jobb vilket inte bara betyder "omväxling". Det betyder oxå mer planering och stundtals stressigt ihop med mer ansvar.

Dessa två saker ihop gör att jag ganska ofta går i säng runt kl 22 på kvällarna eller ibland senare och går upp kl 5 varje dag oavsett jobb och visst 7 h sömn e inte pisslite men på gränsen för mig och visst vore det skönt att få sova ut på helgen men det går inte heller för av någon anledning är det visst jag som går upp med Nora varje helgmorgon oxå.

Utöver det då? Ja en två-åring är inte bara nöje men överlag är det en fantastisk bebis vi har. Dock blir det stökigt här hemma på noll sekunder och det gillas inte. Nu hjälper även hennes föräldrar till med den biten mer än städningen så...

 

Lägg ihop hela den här skiten så ligger det liksom o gnager inom mig och jag mår lite kass. 

 

Den dåliga bloggningen hänger nog ihop med den klart minskade träningen vilket jag faktiskt skiter i vad ni tycker om men jag saknar de båda.

Uttrycket "Döda fiskar flyter med strömmen, De levande simmar emot" är ett favorit-uttryck hos mig. Att har man inga egna viljor så blir man bara en i mängden och flyter med liksom. Jag tror aldrig jag varit en sån men nu börjar jag tänka lite i dom banorna.

Tänk att bara kunna dyka upp på organiserade träningar och dra så fort dom är klara. Tänka att nån annan fixar. Inte behöva hjälpa till när föreningen behöver hjälp för man kan skylla på vad som helst men ända kan man komma på nästa träning utan problem.

Tänk att bara fortsätta jobba på TT och få en lista varje vecka på vad som skall göras. Inte behöva oroa sig om jobbet går ihop eller inte för det är ju någon annans ansvar.

Tänk att aldrig ta ton på samlingar eller möten utan kanske på sin höjd muttra lite ihop med polarna om vad man tycker.

Fan va skönt. Fan va tråkigt.

Kommer fortsätta vara en levande fisk tror jag.

 

 

Jag och Nora är för sjuka för att ikväll vara på den årliga kräftskivan hos Saras släkt. Lite synd men samtidigt en skönt lugn här hemma. Skulle jag få för tråkigt ligger det ren tvätt på ett bord som borde vikas ihop. Tvätten, inte bordet.

 

Är dock lite glad för Mattias och Annie. Vilket WC-lopp han gjorde. Fattar du inte vad jag pratar om? Synd. Glad för de båda då hon stöttar honom som tusan.

 

Nu skall jag drömma lite: Hoppas snart jag får en operation och att det går bra. KOrt rehab och jag smygstartar träningen. En månad senare börja jag med intervaller. Det går bra. Lägger upp en strategi för masters-VM och kör enligt plan. Trainer i källaren, distanspass på crossen. Kvällar, mornar, vad som behövs för att familjen ska må bra. Nån vår-tävling, mycket tid i storstenshöjden över sommaren. Borlänge Tour, SM sen sista veckorna innan VM är det bara ett fåtal högintensiva pass. Sen top 5 på VM.

Tiden får utvisa om det blir dröm eller verklighet.

Hittade förstås fler roliga klipp vilket inte var helt oväntat.

 

För en tid sedan såg jag filmen TED. Den passade mig bra och dessa två klipp är så oväntade i filmen. Jag skrata så jag grinade hemma.

 

Sen i en HELT annat kategori... Fiskelycka!

I förrgår kände jag den där känslan ihalsen. Då man blir lite osäker om man är på väg att bli sjuk eller om man kanske inbillar sig. Igår morse var det tydligare och sjukdomen var ett faktum. Igår efter jobbet däckade jag i både soffa och säng medans Nora lekte.

Inatt har jag frusit och svettats om vartannat.

Jag är sjuk!

Eftersom det är i halsen tog jag mig just en liten gurgling ur medicinskåpet :-) Det är ju ändå fredag.

 

Inatt gick jag upp för att göra mig en kopp thè med honung för jag tänkte att det skulle lindra. Kollade facebook på mobilen och läste resultat från världscupen i sprint från Norge. Då slog jag igång datorn o kollade hela skiten. Vilka race! Grattis till hela svenska landslaget.

 

 

För att inte deppa ihop bjuder jag på lite roliga klipp.

 

 

 

 

Så där ja, nu mår jag lite bättre.

 

Denna vecka har jag satt upp ca 180 skyltar i bergen men det kommer att ta tid. Kul att köra 4hjuling dock men jag känner stressen att hinna klart innan vintern med det här.

Trött idag. Långa dagar. Slog mig hårt på tummen med hammaren imorse. "Iskogen hör ingen dig skrika"

 

Däckade hemma på sängen efter att vi hämtat Nora.

 

Blir tidig kväll idag. Imorgon är sista dagen jag kan låna 4hjulingen så jag hoppas att jag hinner runt en led till imorgon.

Ja vad har hänt sista året? Det bloggas mindre o mindre och det beror inte på att jag tycker det är tråkigt. Jag har helt enkelt prioriterat bort det när jag har så mycket annat.

 

Igår var en märklig dag.

Började med ett bra möte på kommunen som jag höll i. Fick mycket beröm för vad jag gjort men jag känner lite som att det är att berömma en snickare för att han gör ett bra jobb innan ens huset är färdigt.

Dagen fortsatte i en nedåtgående spiral för senare missade jag ett möte i Ånnaboda. Då vi är utan bil så cyklade jag dit till kl 14 men personen som aldrig dök upp påstod att vi hade bestämt kl 13. Skitsamma vems fel det var. Jag fick cykla hem igen.

Sen åkte familjen (jag, Nora och Sara) och "kollade" på en bil. Det kändes rätt så vi köpte den. Det blir en Volvo V70 från 2004 och det bästa är att det är från en bilfirma så den kommer i bra skick där vissa fel är åtgärdade.

 

Lite uppspelta efter detta åkte vi hem och umgicks lite innan jag cyklade iväg till klubbstugan och fick se när ungdomsträningen avslutades. Ett jäkla drag vid vår klubbstuga på måndagar. Anledningen till att jag var där var att jag hade möte med en driven person i klubben som ville presentera massa idèer som man kan jobba efter. Jag är inte så mycket för prat utan jag är mer en konkret praktiker så massa rutor och flödesscheman på ett papper gör inget i min verklighet. Fick lite inputs men tröttheten efter en lång dag gjorde att jag inte orkade gå fullt in i denna 2h långa disskution.

Jag cyklade via COOP hem för att handla trots att kl redan var läggdags men kylen där hemma gapade tom. Snabb handling och sen ut till cykel och drog hem. Hemma vid dörren kom den chock som jag hatar. 2 nycklar saknades från knippan och det är de kanske två viktigaste nycklarna. Hemnyckeln och den till cykelförrådet.

Fick ringa upp till lkägenheten så Sara kom ner och öppnade åt mig.

Vände upp o ner på väska, jacka och matkasse men hittade dom inte. Orkade inte bry mig utan gick o lade mig.

 

Idag startade dagen med att jag hämtade hyrbil inom projektet, åkte till klubbstugan och hämtade grejer samt letade efter mina nycklar. Åkte sen till COOP och frågade om dom hade fått in nycklarna och DET HADE DOM!!! Svor och skrek av glädje vid kundinfon :-)

Jag hade tydligen tappat dom strax efter att jag låst upp cykeln utanför COOP.

 

Efter detta har jag jobbat fysiskt hela dagen med att börja markera upp mtb-lederna i Kilsbergen.

På den tiden när man tävlade mycket så fanns det många tävlingar som var ganska lika. Åtminstonde efteråt. Inga direkta resultat eller minnen som bet sig kvar. Dagens race tror jag att jag kommer minnnas ganska länge :-)

 

Dagens race

Jag och två starka klubbkompisar utgjorde det lag som skulle ta sig igenom CK ceres challange. En teknisk jobbig bana på dryga 50 km där grusväg och asfalt lös med sin frånvaro. Sist jag körde detta race sa jag efteråt "aldrig mer" men tydligen var jag anmäld igen.

Vi är ganska lika när det gäller fysisken men jag misstänkte att jag skulle vara det svagaste kortet då jag tävlade mot dessa herrar för några veckor sedan. Dock visste jag att jag kunde förlita mig min teknik då banan bitvis är ganska svår.

Den första timmen gick vi ganska hårt. Vi samtalade inom laget och jag påminde Johan att dricka och han sa åt mig att hålla igen så jag inte skulle bränna mig. Lagets 3e medlem sa inte så mycket men hade väl inga problem att hänga med utan det var som väntat jag som låg och släpade sist i laget.

När dryga timmen hade passerat började dock vissa förändringar ske och jag började hamna först i vårt lag och kunde hålla hyffsad fart. 

Jag påminde herrarna om att både äta o dricka men det var nog redan försent för vid ca 90 minuter så började Per krokna lite och han återhämtade sig aldrig utan blev tröttare o tröttare.

Allt eftersom loppet gick så tvingade vi i honom gels, vatten och bars och han slet sig runt tävlingen vilket han borde få en guldstjärna för.

Jag och Johan hade en desto lugnare tur idag på nästan 4 h i sadeln och det var väl tur att vi inte hade satt upp några egentliga mål med dagen förutom att vi senaste dygnet trodde på en topp-3 placeringen. Trots att vi körde rätt långsamt sista tredjedelan av racet så räckte vår tid till en 5e plats bland de 37 lag som körde.

 

Med en normalstark Per i laget hade vi nog till och med kunna hota guld-laget för dagen men det är väl just detta som är så viktigt i en lagtävling; alla 3 måste vara starka.

Bilder från Fintlings brorsa.

 

Innan denna tävling hade jag lite svårighet att bestämma mig för 26 eller 29 tum. Jag är glad att jag valde 26an för med denna krävande och annorlunda bana så gick det klockrent.

Rätt nöjd med dagen.

 

Tjing

 

Idag ville jag ha lite stökig träning inför helgens Ck Ceres challange. Hade siktet inställt på 4 varv i marka men fomen är inte vad den var förr så 3 varv fick duga.

Den stora frågan om valet mellan 26 eller 29 tum?

 

Dagens träning

Mötte upp Tony vid kolubbstugan kl 19 och vi gasade iväg. Jag kände direkt skillnaden mellan 29an och 26an då de senaste passen har skett med de större hjulen. Nu tänkte jag ge min cube reaction en chans och det kändes jäkligt stökigt till en början. Dessutom var utgångsfarten lite hög då jag kände mig lite stressad att ha Tony på hjul. I slutet av första varvet sänkte jag farten lite men tiden blev ändå 19:25.

Här gavs sig Tony och han flåsade fram att hans kulle ta ett lugnt varv o hänga på mitt sista :-)

Jag mosade på och under det andra varvet så märkte jag hur min åkstil från "förr" kom tillbaka och jag kände mig som 1 med cykeln. Jag gillar verkligen känslan i den här CUBEn. Vi studsade runt varv 2 på 19:59 och vid varvningen skrek Tony nåt som jag inte hörde riktigt men inte hängde han på mitt 3e varv inte.

 

Varv 3 var tyngre för här började benen bli lite trötta trots att det inte var max-varv men den jämna o ganska höga farten började kännas. 3e varvet gick på 19:55 och sen fick det vara nog.

 

Nu i dagarna har det varit mycket om Obama som besöker Sverige. Därför....

 

 

Eller dessa två som förmodligen är gjorda av någon med på tok för mycket fritid.

 

 

 

Mer roliga saker finns ju där ute. Jag har t.ex sett den här 3 gånger idag :-)

 

Nähe. Om man skulle samla ihop lite hårdrockskivor för imorgon skall jag tydligen få köra en del traktor i jobbet.

Idag hade man förmånen att få måla lite och trots att det är den 4e september var det bar överkropp som gällde. Nice.

 

Ännu en gång har jag somnat när jag ska lägga Nora och som amen i kyrkan blir jag en grinig gubbe när jag vaknar och ska vara uppe i några timmar till. Vet inte varför dessa korta power-naps ger denna effekt men det är inge roligt.

 

Vi tänkte boka en provkörning och kanske köp av en ny bil tills idag tisdag men på måndagskvällen försvann bilen från blocket och tyvärr fick vi reda på idag att den såldes efter att jag ringt och bett om att få provköra den.

Nu har jakten på ny bil intensifierats.

 

Sen var det måndagsträningen där ca 65-70 pers deltog och jag höll i RÖD grupp. Jag hade tänkt att prova ett nytt sätt och träna på genom att spraya blå färg på vissa partier. Min tanke med det var att deltagarna skulle få prova nya alternativa vägval mot de som de kanske körde tidigare.

Tror det flesta fick köra på lite nytt sätt och lärde sig nåt under passet.

 

 Igår var det arbetsdag vid Markaspåret. Kom nästan oväntat många som ville hjälpa till så jag hade inte uppgifter till alla.

På grund av ett missförstånd så finns det nu inga fler skyltar av den sort som vi har använt i 10 år så nu har jag väl vintern på mig att fundera ut vilka sorts skyltar vi skall använda i framtiden.

Det förbättrades oxå på den nya stig som jag röjde fram för en vecka sen. Det förbättrades så pass mycket att den nu nästan är för lätt så jag har lite tankar men dom håller jag väl tyst om här ett tag till.

 

Idag var det Blå¨bergens dag i Ånnaboda och solen sken över den stora gräsplanen. Vårt fina röda klubbtält lyste jättebra och vi hade ungar där nästan hela tiden som ville provcykla mtb på den slinga som jag och Urban hade gjort iordning.

En hel del cyklister tittade förbi under deras träningspass oxå vilket var kul.

 

Önskar jag hade varit bättre på att ta bilder men det får bli nån annan gång.

 

Imorgon väntar lite trädgårdsjobb vilket ska bli roligt. Var länge sen.