Blöta marker
Skulle kunna lägga en lång blogg om enbart torsdagens träningstävling i Eker. Alla man pratade med hade ursäkter som : Varit sjuk hela vintern, nedtränad just denna vecka, haft en fruktansvärd arbetsdag, ny cykel osv osv. Tror inte det var en enda åkare som var i toppform men när startskottet gick...PANG och alla for fram som om dom inte gjort annat än ätit, tränat och sovit sedan oktober.
Jag tyckte som vanligt det var kul att se en cykeltävling från sidan. Skall plocka fram lite oljud tills nästa träningstävling :-)
Stigar, leder och Kilsbergstramp
Jag har cyklat i Kilsbergen i över 10 år och jag upplever att det aldrig tidigare har varit sånt tryck från cyklisterna som nu. När jag började cykla där så brydde jag mig inte om lera, vatten eller vart jag cyklade. Jag var ingen rebell på nåt sätt men man visste inte bättre. Mötte aldrig någon som berättade för mig om regler, lagar eller om vett o etikett i naturen mm.
Vet inte hur många vårar man cyklat i Markaskogen och tyckt att det nästan varit högsommar med torra och fina stigar och uteblivna lerhål. Sen har man gett sig upp i Kilsbergen och cyklat så har man blivit förvånad över snöiga grusvägar och vattenpölar stora som mindre sjöar. Det skiljer bara 17 km mellan Örebro och bergen men vintersäsongen ligger kvar betydligt längre där.
Nu cyklar jag inte lika mycket som förr men jag jobbar desto mer med cykelsporten. Eller för cykelsporten är väl mer korrekt. Jag har numera en möjlighet att påverka er cyklister i min närhet och lägger man dessutom till att jag muntligen lovat ca 50 markägare att mtb inte sliter särskilt mycket på naturen så måste jag skriva detta blogg-inlägg.
Igår, fredag den 11e april, var jag tvungen att stänga av ett parti av en mtb-led som offeciellt inte ens har öppnat. Detta för att många har så bråttom på vårkanten att ta sig upp och köra där. Det rinner vatten överallt då den sista snön precis har smält undan och inga lövträd, buskar eller gräs har börjat suga vatten än.
Då är det mindre bra att stigar körs upp redan nu för slitaget från oss cyklister kommer inte att avta förrens i november. Om det fick torka upp lite till så skulle det hålla bättre och slitaget skulle inte bli så farligt.
Torrt och fint kan man tycka och precis denna sträcka är det ju så. Ca 1 km från Ånnaboda.
Vi tar en bild till
Denna bild är tagen ca 400 meter från den första och på bild ser det väl fint ut men ytan på stigen är slipprig och hal och bara när jag gick här gled skon omkring och gjorde märken på ett sätt den absolut inte gör om ca 3-4 veckor.
Denna bild är tagen ytterligare 400 meter från bilden ovan. Här är det kraftig avrinning från höjden bakom och trots att det inte är "fullt påsläpp" på cyklisterna än så är det så pass sönderkört att vi uppmanar cyklisterna att gå förbi här.
Alla vi som jobbar med likande projekt vill ha något hållbart, någonting långsiktigt. Därför är vi rädda om det här och har medvetet hållt igen sista veckorna och inte stressat fram t.ex marknadsföring, karta och invigning.
Just nu planeras invigningen i Ånnaboda till den 10e maj kl 10. Mer info kommer.
Det är inte enbart det att jag personligen har lovat markägare utan oxå att detta kan slå tillbaka mot oss själva om vi som cyklister inte sköter oss. På hög nationell nivå disskuteras det om mtb-cyklisterna skall undantas allemansrätten. Det vore katastrof för oss tycker jag. Att vi inte skulle få utnyttja den friheten att få cykla vart vi vill.
Jag har under min projekt-tid pratat med många "icke-cyklister" och fått höra deras uppfattning om oss skogscyklister. Nr 1 är nästan alltid att vi åker så jäkla fort! Och nr två är att vi kör sönder marken. Sen i fallande skala är det ibland tal om nedskräpning och att vi är otrevliga men sånt finns säkert om vandrare, löpare och skidåkare oxå.
Hur motarbetar vi det då? Jo genom att sköta oss på ett bra sätt ute i skog och mark. Respekt mot andra som rör sig där. Vi slänger inte skräp efter oss, vi saktar ner när vi möte på stigen, vi hälsar glatt på andra som vill röra sig i naturen, möter vi ryttare så gör dig hörd så hästen vet att du finns där. Tänk dig själv att sitta på 400 kg muskler som blir skrämd.
Jag hoppas (och tror) att det skottska exemplet på "Do the ride thing" kommer att översättas och göras i en svensk version inom kort.
Klicka gärna på länken och gå igenom bildspelet om hur du skall agera och uppföra dig som mtb-cyklist.
(strunta i frågan " Before you go... Ensure that your route is on Briddleway")
Mountainbike har växt sig riktigt stort och populärt så det är dags att inte köra med huvudet under armen.
Vi måste tänka oss för.
Kommentarer
Postat av: Pecka Norman
Ola!
Förträffligt skrivet!
Oavsett vad man gör i skog och mark måste man vara ödmjuk inför naturen och vårda förtroendet bland markägare och andra "skogisar". Vi lånar ju idrottsplatsen skogen varje gång och vill ha möjlighet att komma tillbaks!
Trackback