Alive and impressed!

Ja då sker äntligen(?) en uppdatering här då.
Det har varit en otroligt händelserik helg så jag börjar väl i kronologisk ordning.
Fredag
Sara var fri från sin praktik så jag tog hand om tvätten och städningen och det var klart innan klockan slagit 10 på förmiddagen. Senare smet jag undan och förberedde saker inför Idrottsmässan som har varit i Conventum lör & sön.
Ett trainerpass hann man med oxå.
Sen var det väl tänkt att det skulle bli en hemmakväll men när vi sitter där och sms:ar med en cykelpolare så sker ett litet misstag. Sara var ganska säker på att 2 cyklister+ kjolstyg var ute på krogen. Jag bytte snabbt om och åkte upp för att överraska dom och Sara panikringde in barnvakt.
Allt var fel!!! Det var tydligen på lördagen de skulle ut så där befann jag och kärleken oss upp på stan en fredagkväll. Det var bara att passa på att slå runt ordentligt då och det slutade vid Hålet i väggen där vi delade på en tunnbrödrulle :-)
Lördagen började lite tungt..
Då Sara skulle ha plugg-dag så gick jag med Nora till Idrottsmässan där klubbkompisarna Niclas och Rickard skulle stå i vår monter. Vi hade släpat dit 2 mtb-hojar, en cross samt klubbens testcykel. Framför den låg en elvisp som drar 300 watt. Det var en lagom utmaning för kidsen på mässan att försöka få fram lika många watt ur testcykeln. Det var dock väldigt lyckat att ha den där för ungarna älskar ju att prova saker. Äldre ungdomar och vuxna blev mer tävlingsinriktade och ville spurta fram mest watt. Något som spårade ur helt på söndagen...
Jag och Nora gick hem strax efter lunch och sen stack hela familjen ut och sprang i snömodden. Först gjorde jag Sara sällskap i ca 7 km. Jag fick extra träning iom att jag skjöt joggingvagnen framför mig. Sen firade jag ett antal 1-minuters intervaller på egen hand.
Senare på kvällen var vi bjudna till våra grannar som bor under oss för snacks och melodifestival. Det var riktigt kul och det började med cider från coop, gick över på vitt/rött vin och snart satt tjejerna och skrattade och drack bubbelvin med frusna bär i glasen. Det spelades spel och klockan sprang iväg till strax efter 01 innan vi lade oss. En jättesmidig sak med att umgås med grannarna är att Nora låg och sov uppe i vår lägenhet och vi hade med oss baby-watchern ner till grannarna.
Söndag började ännu tyngre än lördagen...
Denna dag skulle jag stå i klubbens monter på Idrottsmässan men jag ville få träningen avklarad innan jag åkte dit. Jag vaknade med en lite svidande och lätt svullen känsla i halsen som tyvärr sitter kvar men suget på att träna var så stort så strax innan kl 9 satte jag mig på trainern och körde 4 st 8-2 intervaller. Kändes väl okej med tanke på kvällens uppladdning.
På mässan var intresset för testcykeln riktigt högt. En del ungdomar som hjälpte sina egna klubbar gick ibland förbi och utmanade varandra. Sen försvann de och kom tillbaka nån timme senare. Då vi hade satt upp en topplista på väggen med högpresterande watt på väggen så blev det fler och fler vuxna som spurtade helt ouppvärmda. En badminton-kille på 16 år körde 3 ggr under dagen med siffrorna 811, 880 och hans sista försök slutade på 943 watt. Det är bra siffror tycker jag men det var inte slut där..
En man i min längd men med några kilon på magen klämde upp 923 watt i jeans, skjorta och en överdragsjacka. Han var någon slags ledare för badminton-gänget. Lite senare kom han tillbaka och blev det förste och ende som passerade 1000-strecket med 1007 watt !! När mässan var slut och alla utställare höll på och plocka ner sina montrar kom han förbi oss och frågade om han fick dra en sista spurt. Självklart sa jag och Niclas och spände fast hans fötter ordentligt och lade på lite vikt i korgen på Monarkcykeln.
Det blev hans tredje spurt för dagen och han klämde dit 1063 watt!!! vilket är en jäkligt bra siffra för att inte vara en vältränad cyklist. Självklart är han rätt bra tränad och vi såg flera bevis på hur folk spurtade bättre och bättre vilket tyder på att deras tekniker på cykeln blev effektivare.
Vi tycker mässan var bra och det lockade verkligen dit många besökare. Vi tror och hoppas att några fler (både vuxna och barn) har upptäckt att vi finns som mtb-klubb.
Nu skall vi kramas i soffan, jag och Saris

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback