Åter i vardagen.

Åh det ser så jämt o fint ut på bild. Spelar ju ingen roll vad man säger eller skriver då för ingen tror mig att det studsar något förj-vligt.

Finns så mkt jag skulle kunna berätta om från Frankrike-resan. Att några av oss 6 Örebroare på en enda kväll blev stammisar på en pub så ägaren bjöd på sprit. Att en naken man i ca 45 års åldern sprang in på vårt hotellrum och ollade min o Tinas cyklar, att 4 av 6 cyklar inte kom med flyget hem (men inte var det Tinas och min hehe) men jag skall ännu en gång skriva om dessa gatstenar som kallas pavè.
Om det är ett snustorrt parti så skakar det bara. Eller bara och bara... Det skakar ordentligt. Man går in i det med hyffsad fart och håller uppe på styret men av vana från mtb så kramar man ju styret lagom hårt men de kraftiga skakningarna gör resan oerhört plågsam så då försöker man släppa greppet lite så styret kan röra sig i själva handen. Det är då smärtan kommer när man försöker räta ut fingrarna. Det tog ganska många partier med pavè innan man fick en hyffsad teknik.
Om det är halt och lerigt så måste man börja tänka lite mtb och låta cykeln halka hit o dit men inte sluta trampa för då sjunker farten för mkt och det blir för plågsamt. Jag försökte kolla på pulsen några gånger på pavèavsnitten men det var inte alltid så lätt att se vad det stod där men vid ca 28-29 km/h så körde jag på mjölksyraröskeln. Ni som cyklar vet att det inte är några imponerande siffror om man kör racer.
Mission completed inne på den välkända velodromen i Robaix. En förövrigt jäkligt tråkig stad.
Startavgiften på detta stora motionslopp var endast 18 euro och då var det 6 stationer (inte sexstationer) som det bjöds på mackor, bullar, choklad och en massa sorters kakor, sportdryck mm. Jämnför det med loppen i sverige....


Summering av P-R: Jag rekommenderar alla cykelentusiaster att köra detta äventyr, men fan inte på racer. Nä vill du uppleva den klassiska cykelmark (man kör ju 99% av proffsens bana) så kör mtb med slicks. Det var flera som gjorde det och de slet nog hyffsat på alla asfaltsmil men måste ha skrattat åt oss racercyklister på pavèn. Och Aarenbergskogen.....Det har fasiken inget med cykel att göra.
Vill citera en stockholmare jag träffade efter målgång. " Klart att de romerska vägarna ser ut så där. Om de började nere vid Rom så måste de ha tröttnat här uppe och bara tippat ut skiten" Förmodligen.

Annars då... Körde lite på racern igår och benen var inte fräsha. Inomhuspasset idag funkade bättre med 4x4 minuters + några tyngre intervaller. Fick även med mig lillasyrran till träningslokalen och hon kämpade på bra även hon.
Imorgon skall jag agera hejjarklack till mattias Bergkvist i Motala.
Bjussar väl på en semesterbild till...
Studiebesök i Aarenberg.
Hej hopp

Kommentarer
Postat av: Mamma Milla

Jag kan ju inte mer än bara fnissa lite =)

Postat av: torsten

Grattis!! är impad av prestationen, det ni gjort bräcker det mesta!

2008-06-12 @ 22:50:33
Postat av: cykeltina

Vekling! klart man ska köra på racer. 20 mil lättrullat och fem mil sten. Enkelt val. annars håller jag med. helt klart något jag rekomenderar att man gör.

2008-06-16 @ 23:51:04
URL: http://nyacykeltina.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback