vad snön glädjer mig.

Dagens pass bestod av 4 minuters intervaller där pulsen ska upp på en nivå som motsvarar 90-95 % av maxpuls. Som några gånger tidigare har kroppen svårt att fatta det på förmiddagarna för jag sliter o sliter men det funkar inge bra. Bara då jag får lite dubbelslag i hjärtat då visar pulsklockan att jag tydligen är uppe runt 97-98 % av max, kortfällig tröst.
Då var det desto roligare i fredags när jag och en jobbarkompis åkte upp till Ånnaboda och åkte på det 2,5 km långa konstsnöspåret. 8 varv som svichade förbi på tiden 1:08 vilket jag är nöjd med. Milen på 34 minuter alltså. Blir det en snörik vinter blir det nog öppet spår men det är ett beslut som kommer senare då jag inte vill känna skidåkning som en press utan mera som ett roligt komplement. Kan oxå säga att det här med tejp istället för valla funkar skitbra. Slippa vallarburkar och bakhalt. Supernöjd!
Vi skottade förresten samma område idag som i Torsdags då jag fick en starkölsburk kastad till mig men hur mycket jag än väsnades idag så kom det inget farande genom luften förutom mer snö förstås.
Dagens glädjeämne måste ju vara Charlotte Kalla. Vilken tjej. Vilka tråkiga rabetskamrater jag hade då som inte brydde sig om alla sport som sändes på radion idag. Där gick jag omkring med mina hörselskydd med inbyggd radio oavsett om det var oljud omkring eller ej. Skönt för dem kanske då de slapp mitt pladder.
Nähepp. Snart dax för att kolla in Kalla hur hon körde för jag hörde ju bara radiosportens exalterade kommentarer.
Hepp hopp
Kommentarer
Postat av: Martin
Jag som tyckte att jag siktade så bra med burken. Ja ja, man kan ju inte lyckas jämt. Förresten har jag samma problem som dig med pulsen på mornarna. Kroppen vill icke.
Trackback