cykelola

Detta är fortsättningsbilden på det förra inlägget. En något frustrerad min på träsktrollet Ola.

Innan jag som vanligt glömmer bort min glädjepunkt så tar jag den på en gång. Detta gläds jag åt just nu Nr.1: Att Tina ställer sig och lagar pannkakor och plättar när jag kommer hem, trött och grinig efter ett halvdant pass. Detta gläds jag åt just nu Nr.2 : Att jag har gjort ett klipp på en DVD-box. Jag gillar film men hinner tyvärr inte se så mycket som jag önskar. Denna box hade 12 skivor för 199 kr och det var framförallt en skiva i boxen som jag lätt hade betalat 199kr för endast för den. Min DVD-box har dessutom ett coolt namn. Krigsbunkern!  En av skivorna var Bravo Two Zero, dvs filmatiseringen på Andy Mcnabs bok med samma namn. Detta är ett av de få (enda tror jag) tillfällen som jag har läst boken innan jag har sett filmen.
Det hårda passet i onsdags satt som betong i benen även igår kväll vilket resulterade i att jag avbröt mitt intervallpass efter ca 20 min. Detta tillhör inte vanligheterna. Jag har brutit fler tävlingar 2007 än avbrytna träningspass under de senaste fem åren. Att den där jäkla spinninghojen dessutom krånglade påverkade mitt beslut oxå.
Nya tag idag på samma cykel som efter lite finjustering med skiftnyckeln gick klockrent. Pumpen (hjärtat) betedde sig lite mysko när jag kom upp runt 90% av maxpuls. Om ni har smörjt in nån muskel med ett kraftigt liniment och sedan tränat med det så förstår ni känslan jag fick men att den skulle infinna sig i hjärtat var oväntat, de har jag aldrig fått förut. Benen däremot.... Kan ju säga så här.....Mycket bättre än igår men ändå inte bra. Fasiken att man ska vara så klen att ett lite hårdare pass ska ge sviter så långt efteråt. Vill ju bara köra hårt nu och det är väl där själva felet sitter. Måste ju tydligen köra sånt här....vad heter det...återhämtning oxå. Ett jävulens påfund.
Imorgon går det ett motionslopp på 36 km i Norberg. En del tar det allvarligt, en del som ett avbrott i vinterträningen. Jag tar det inte alls. Nä jag vill inte framkalla de hjärnspöken som en dålig prestation kan göra så här tidigt. Har gjort det två vintrar innan på det f.d. snögloppet och jag tar hellre att konkurenterna kör ifrån mig i sommar än redan nu i februari. Jag knuffar fram det otäcka ett tag till så att säga. Sedan vore det skönt med en konkurranskraftig cykel oxå. Min bättre hälft däremot ska köra race imorn så jag hänger med som coach/massör/gigolo/langare. Pulsklockan ska sitta på mig för jag vet sedan tidigare att jag "går igång" som bara f-n av att stå brevid och hejja.
Imorgon sitter jag och kör intervaller igen. Varje dag borde vara en intervalldag....
Hej hopp