cykelola

Idag avlöste monsunregnsskurar varandra så för säkerhets skull testades trainern som vi tänkte ha till uppvärmningen på SM som går nu till helgen. På styret har jag satt en indonesisk skyddsmask som skall skydda mot onda andar, troll och svärmor men den fungerar bara till 66%..
Fick lite lustiga blickar av folk i huset när de passerade då det är första gången jag kör trainer på vår lilla uteplats men de vänjer sig nog. Körde lite lättare intervaller då det imorgon på Slaktarvarvet GP och där skall det blåsas på en sista gång innan det blir lungt fram till SM.
Tidigare idag så slutade jag lite tidigare på jobbet bara för att få se lite mer än vänligt på touren då det var en spännande etapp. Attack-rik bergsetapp där en T-mobilecyklist krockade med en hund och hans framhjul gick då av på mitten. Sånt vill man ju inte missa. Dock är min cykel kvar på jobbet så imorgonbitti skall jag jogga dit med ryggsäck, de blir intressant kl.05:45.
Igår skulle sambon, som bröt söndagens tävling, köra backintervaller så då hängde jag på och peppade och skrek (samma sak). Vi körde sju gånger uppför kvarntorpshögen som håller stadiga 18% lutning var av 5 av dom på tunga växlar och idag klagar hon på ont i benen?? ja se tjejer... Snittade själv 97 slag i minuten under det dryga en timmes långa pass men då körde jag iofs bara lätta växlar då jag faktiskt fullföljde Mörksuggejakten dagen innan.
Mörksuggan är en tävling som jag har haft väldigt svårt att prestera på tidigare då det är en grym klättring redan efter ca 4km åkning och det har varit min akilleshäl tidigare men i år höll jag mig lite kallare i denna backe och lät mig inte luras med de åkare som kör fortare direkt från start utan tog min fart upp för att sedan jaga på slätare mark. Funkade fint och efter ca 25 km kom jag och Niclas A från kolmården ifatt Öijer o Oscar från Falun. Dessa två ungdomar (nästan barn) brukar köra bra och kan ju de flesta dala-banor innantill så i det sällskapet körde vi snart ikapp en kvartett framför oss men det var då det började. Ur min synvinkel; negativt. Ur Oscars synvinkel; positivt. Han stötte men jag och Öijer kom snart ikapp. Inte långt senare stötte han igen och jag tog det rycket och fick snart där efter gå upp och dra sen dröjde det inte länge innan det kom en ökning till och då kunde inte mina ben svara. Mitt huvud ville dock för allt hade ju funkat så fint på GP-loppet två dagar innan :-(  jag hade önskat att denna lilla grupp på ca 7-8 man hade hjälps åt att ta kortare förningar och jagat ikapp täten då vi bara var ca 2 minuter bakom. Särskilt på en bana som Mörksuggan som är relativt lättåkt och har mkt grusväg. Siktar på revanch på långloppet i Åsarna istället då är det jag som rycker.
Resultatet blev en 12:e plats vilket jag tycker är OK men inte mer.
"Om man funderar på sitt nästa steg hela tiden, kommer man att förbli ståendes på ett ben hela livet"
Den ni....