cykelola

Jag sprang ju där för några veckor sedan och idag spetsade jag till den rundan lite grann. På ett varv runt högen når jag toppen 4 ggr sen vänder jag och kör åt andra hållet. De två sista backarna är trapporna sen kör jag grusvägen nerför, vänder vid bommen så tillbaka grusvägen uppför alltså.

Måste dock börja parkera Skrotis längre bort så jag får lite uppvärmning innan det börjar gå uppför för benen har protesterat ordentligt båda gångerna men idag tog det priset. Blev tvärstum när jag började klättring nr 2. Fick stå still ett kort tag och verkligen puscha mig mentalt för att ta mig uppför.

Som tur var lossnade det och i klättring nr 3 (slalombacken) och när det planade ut på slutet fick jag ut steglängden fram till den lilla raststugan som jag ville nå varje gång.

Trapporna var dock tunga idag. Hade som mål att springa allihopa idag men precis som förra gången blev det en pause vid 220e trappsteget.

Nu verkar suunto ha problem med deras hemsida men jag vet att jag samlade ca 714 höjdmeter på 1:12h. Jag är supernöjd att jag åkte dit och jag hoppas jag tar mig den tiden o gör det fler ggr under sommaren.

Jag körde i mina (relativt) nya salomonskor som än en gång imponerar med sitt grepp både uppför och utför. Jag försökte jogga på i alla utförslöpningar för jag vet att det oxå är nyttig träning. Ja det är rent av den som kommer att kännas mest i låren närmaste dagarna.

Nora har i flera dagar förflyttat sig stabil längs möbler och så. Har det saknats nån decimeter till en möbel har hon chansat och släppt, tagit nåt steg innan hon fått ett nytt tag.

Idag tyckte jag att det var dax för nästa steg så att säga. Jag placerade henne på golvet och släppte henne. Hon firade då att ett osäkert, nervöst skratt och tvingades då gå mot mig för jag var ju det närmaste stödet. Hon gick !! :-) Ni som är föräldrar vet hur stort det ögonblicket var.

På några timmar under eftermiddagen gjorde hon det snabbaste framsteget någonsin och hon är nu rätt säker på att gå. (relativt)