blodig måne
Idag vid frukosten berättade Sara att hon drömt/tänkt saker som testamente, om nåt skulle hända mig när jag springer själv, vargar, odjur osv osv. Inga roliga tankar direkt men jag erkände då att jag haft likadana tankar och att jag vid flera tillfällen inte är särskilt kaxig där ute i skogen. :-)
Idag ringde kl 03:00 och kl 03:40 parkerade jag vid Klockhammar. Sprang upp till Rusakulan och med ca 1 km kvar, när man passerar nedanför utkiken, så hörde jag röster. Förstod att jag inte skulle bli ensam där uppe men att det skulle vara 8 parkerade vid vändplatsen och att det skulle vara drygt 10 pers där uppe var oväntat.
Fotade och filmade lite men jag har för dålig kamera för att det skulle bli bra. Det ni ser ovanför är det bästa kortet jag fick till på vägen ner mot bilen igen. Jag hade inte motivation för att springa den runda jag gjorde sist via Skrikarboda så jag körde monsterbacken 1 nerför. Dvs samma väg jag tagit upp till "kulan". Ca 7 km och ca 170 höjdmeter blev det.
Månen var speciell och det var värt att göra denna utflykt. Kom hem strax efter kl 5, duscha och lade mig på kanten av vår dubbelsäng då mina tre brudar lyckas ta upp exakt all yta på sängen.
Kommentarer
Trackback