cykelola

Pannbandet har åkt av och hamnat runt handleden vilket betyder att detta var varv 2 och in mot målgång.

 

Jag joggade 17 km igår. Gick upp tidigt och startade från COOP i Garphyttan vid kl 07:00 på morgonen. Trötta ben sedan urblåsningen dagen innan men en sådan härlig morgon får man ju inte missa. Smög iväg när mina tjejer fortfarande sov. Selfiepinnen var förstås med och jag trippade ute i skogen för att se så mycket djur som möjligt. Såg tyvärr varken lo, varg eller björn :-(

 

Mötte dock en trevlig markägare som gett tillåtelse för mtb-led på sina ägor. Vi känner igen varandra och jag brukar få bra feedback på hur cyklisterna sköter sig.

 

Efter att frågat jobbarkompismats ett flertal ggr om sällskap på löparrundorna så hängde han med idag. Lite senare start ( kl 08:00) och målet för dagen var CIRKA 10 km då han var ringrostig. Jag hade planerat en sväng men förvarnade att det kanske var 11-12 km. Den blev dryga 14 km :-)

 

Jag tyckte att mina ben var riktigt sega trots det lugna passet dagen innan. Började summera lite hur mkt jag har sprungit denna vecka och det var först nu ikväll när jag tankade upp pulsklockan mot webben som sanningen kom fram. 68,7 km denna vecka. Inte konstigt då det nästan är dubbelt mot normalt. 

 

Idag har vi haft grymt bra besök av goda vänner. Det bastades och vi satt så mycket som 6 personer i bastun och konstaterades att bastun INTE är gjord för 8 pers som säljaren uppgav. Vi lagade sedan go mat ihop och har haft det trevligt. Även i detta sällskap diskuterades mtb-cyklisters uppförande och vi var överens om att det är ganska många där ute som inte uppförs sig. Alltså hur jäkla svårt skall det vara att sakta ner när man möter nån på stigen? Stanna till och säg hej.

 

Appropå mtb..Då jag inte cyklar särskilt mycket mtb nu för tiden men ändå skall vara instruktör på 3 läger i sommar så skall jag köra en slags avrostning imorgon. Idag plockade jag fram min kära cube och smörjde upp den. Testade en runda på gräsmattan och ett leende spred sig över läpparna. Fan ibland uppstår ögonblick då jag saknar cyklande grymt mkt!

 

i år är det 5-års jubileum för tjejlägret i Pershyttan...

 

Det har under alla år låtit från killarnas håll " när blir det läger för oss killar?"

Tjejlägrena hinner knappt släppa inbjudan innan de är fullbokade. I år blir det två rena tjejläger pga den ökade efterfrågan. Det bli i år även det första mixlägret. Alltså öppet för både tjejer och killar. Vad händer då?? Jo knappt halvfullt...? Va..? vågar nu inte killarna anmäla sig? Varför? Är du sugen och känner/tror att du skulle ha nytta av ett två-dagars mtb-läger så kommentera nedanför så skall jag delge er all info om mixlägret som går av stapeln i juni