Inge sub40 men jäkla smäll.
Ja shit vad denna vecka flög förbi då.
Fartpass i onsdags som gick ganska bra. Fick fram lite snabbhet men kroppen kändes eg ändå. Körde direkt efter jobbet på fina vägar runt oset. Kände mig nöjd efter det.
Hade jag fått lägga upp veckan fritt för ett sub40 försök på Å-stadsloppet hade jag nog joggat korta lätta pass tors-fre men de dagarna blev istället temat MAT.
Tors: 3 rätters på ölcafèt. Alla 3 rätterna med temat vitlök. GOTT!!
Fre. Bortbjudna till vänner på mat.
Sen har det hänt en sak till som jag tror bara 4 pers känner till.
I torsdags em gick ett practical joke jäkligt fel. Istället för att roa andra så slutade det med att jag fick en lättare hjärnskaning efter att jag ramlat i asfalten från nästan 2 meters höjd. Tog emot mig med bakhuvudet, förvånad att jag inte blev medvetslös. Som följd kom 1 dygn med lätt huvevärk och idag (3 dygn senare) gjorde det ont när jag slog på sandsäcken.
Vet inte om veckans stress och slag emot huvudet kan ha påverkat mitt resultat på Å-stadsloppet. Finns ju en stor chans att jag inte är bättre heller
Racerapport Å-stadsloppet.
Detta var det första försöket på att komma under 40 min på milen. Till min hjälp hade jag en rutinerad löpare och polare som skulle köra 21 km men öppna de första 7 km i precis den fart jag önskade hålla mina 10 km på. Han skulle köra i 3:55 fart och direkt efter start lade jag mig tätt i rygg på honom. Måste ha sett kul ut för flera gånger trodde jag att jag skulle trampa av han skorna för jag ville ligga så nära som möjligt. Fördelen med en "hare" som jag hade var att jag kunde lita på att han skulle hålla en jämn o bra fart och jag skulle varken stressa iväg för fort eller behöva bry mig om att kolla på klockan.
1a km gick bra men lite rörig då det var mkt folk som ville hitta sin fart.
2a km. Kändes grymt lugnt och kontrollerat
3e. oxå bra men samtidigt började kroppen få ett lite högre flås och det kändes att jag sprang. Menar sprang som i springa fort.
4e km. Börja vackla mentalt för jag fick här tyngre och tyngre ben. Ett tydligt tecken att jag legat över min tröskel sedan start men så pass lite att det tog dessa 12-15 min innan det började kännas.
Sa till min hare att jag var tvungen att släppa. Kände en våg av nederlag men kämpade på tills det var omöjligt att hålla fart längre. Gjorde en markering på klockan vid 5,3 km och då hade jag ett fartsnitt på 3,58/km.
Just där var man mitt uppe på stan och med allt folk som hejjade så kunde jag ju inte börja gå men jag visste säkert här att dagens försök var kört.
Nere i slttsparken gick jag en kort sträcka. Försökte få upp lite fart men 4:30-fart var det som funkade då. Hade så stumma ben.
Stannade till vid Peters (haren) flickvän och sa att hon skulle tacka honom för draghjälpen men att jag var rökt.
Kämpade på och med ca 2 km kvar blev jag omsprungen av den kvinna från IF Göta som var en fantastisk draghjälp på blodomloppet tidigare i år. Visste ju att vi var jämna så det triggade min tävlingshjärna att plåga mig lite till.
Efter ett sånt "misslyckat" försök får jag väl ändå vara nöjd med dagens 42,20 men det är ändå för långsamt tycker jag.
Skall nu skärpa mig två veckor med löpningen och sen göra ett, kanske två, försök till på sub 40 i oktober månad.
Stressade förresten hem efter Å-stadsloppet för att förbereda middag för ett antal gäster. Hade en rolig kväll och förutom att de lämnade en massa disk till mig att ta hand om fick jag även presenter. Jag älskar presenter. Särskilt när det ser ut så här.
Kommentarer
Trackback