Ingen WC i Norge tyvärr

-Tjena, läget?
- Jo bra. Själv då?
- Jo bra.
En klassiker när man möter bekanta men jag mår inte så bra. Ja nu är det inte bara det att jag varit sjuk i några dagar för det kan jag ta. Är ändå inte sjuk särskilt mycket på ett år.
Men lägger man till småsaker som att den sedan länge inplanerade resan till Hafjell, Norge inte blev av idag för den ena reskamraten var mer sjuk än mig och den tredje ville inte resa med två sjuklingar och som f.d. seriös idrottare förstår jag honom.
Sen är det de här med mitt stopp i artären. Få frågan ibland om det blivit bättre men NEJ det kommer inte bli bättre förrens det opereras. Ibland får jag höra att jag är i hyffsad form och det kan jag väl hålla med om med tanke på hur lite och verkligen ostrukturerat jag tränar nu men jag vill kunna köra roddmaskin, bränna av ett löppass, köra hårda intervaller på cykeln osv.
För att göra detta ännu värre så fick jag ju nys om veteran-Vm i Norge 2014 och lade upp en långsiktig plan för det. Köpte mig en cx med tanke på hösten och vinterns vinterträning. Pratade med Sara så hon förstod vart jag ville nästa år. Sen kom stoppet i blodkärlet.
 
Nu är detta bara relaterat till mig själv än så länge men...
Sen har engagemanget i föreningen knappats minskat från mitt håll. Känns som fler möten och trådar att hålla i. Sen har jag sedan snart ett år tillbaka har två jobb vilket inte bara betyder "omväxling". Det betyder oxå mer planering och stundtals stressigt ihop med mer ansvar.
Dessa två saker ihop gör att jag ganska ofta går i säng runt kl 22 på kvällarna eller ibland senare och går upp kl 5 varje dag oavsett jobb och visst 7 h sömn e inte pisslite men på gränsen för mig och visst vore det skönt att få sova ut på helgen men det går inte heller för av någon anledning är det visst jag som går upp med Nora varje helgmorgon oxå.
Utöver det då? Ja en två-åring är inte bara nöje men överlag är det en fantastisk bebis vi har. Dock blir det stökigt här hemma på noll sekunder och det gillas inte. Nu hjälper även hennes föräldrar till med den biten mer än städningen så...
 
Lägg ihop hela den här skiten så ligger det liksom o gnager inom mig och jag mår lite kass. 
 
Den dåliga bloggningen hänger nog ihop med den klart minskade träningen vilket jag faktiskt skiter i vad ni tycker om men jag saknar de båda.
Uttrycket "Döda fiskar flyter med strömmen, De levande simmar emot" är ett favorit-uttryck hos mig. Att har man inga egna viljor så blir man bara en i mängden och flyter med liksom. Jag tror aldrig jag varit en sån men nu börjar jag tänka lite i dom banorna.
Tänk att bara kunna dyka upp på organiserade träningar och dra så fort dom är klara. Tänka att nån annan fixar. Inte behöva hjälpa till när föreningen behöver hjälp för man kan skylla på vad som helst men ända kan man komma på nästa träning utan problem.
Tänk att bara fortsätta jobba på TT och få en lista varje vecka på vad som skall göras. Inte behöva oroa sig om jobbet går ihop eller inte för det är ju någon annans ansvar.
Tänk att aldrig ta ton på samlingar eller möten utan kanske på sin höjd muttra lite ihop med polarna om vad man tycker.
Fan va skönt. Fan va tråkigt.
Kommer fortsätta vara en levande fisk tror jag.
 
 
Jag och Nora är för sjuka för att ikväll vara på den årliga kräftskivan hos Saras släkt. Lite synd men samtidigt en skönt lugn här hemma. Skulle jag få för tråkigt ligger det ren tvätt på ett bord som borde vikas ihop. Tvätten, inte bordet.
 
Är dock lite glad för Mattias och Annie. Vilket WC-lopp han gjorde. Fattar du inte vad jag pratar om? Synd. Glad för de båda då hon stöttar honom som tusan.
 
Nu skall jag drömma lite: Hoppas snart jag får en operation och att det går bra. KOrt rehab och jag smygstartar träningen. En månad senare börja jag med intervaller. Det går bra. Lägger upp en strategi för masters-VM och kör enligt plan. Trainer i källaren, distanspass på crossen. Kvällar, mornar, vad som behövs för att familjen ska må bra. Nån vår-tävling, mycket tid i storstenshöjden över sommaren. Borlänge Tour, SM sen sista veckorna innan VM är det bara ett fåtal högintensiva pass. Sen top 5 på VM.
Tiden får utvisa om det blir dröm eller verklighet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback