minisemester 2, fridyk o rastlöshet

Vi har de senaste dagarna upptäckt att vi är urban-campers. Det skall vara civiliserat men en touch av vildmark.
Vi har nu tältat för första gången tillsammans i våra sprillans nya tält och lagat mat med vårt sprillans nya Trangia. Vi åkte till Tivedens camping som drivs av holländare och besöks av det samma plus tyskar. Jag tror baske mig att Nora kvalar in på top-10 listan på att kunna svenska där :-)
Campingen ligger vid den stora sjön Unden som är placerad mitt emellan vättern och vänern och har grymt klart vatten.
Vi började med att göra en promenad där i onsdags kväll. Vi gick ca 4 km stig till Jättestolen
 
Sen sov jag och Nora (sara kunde knapp) med regnet och åskan som nattlig underhållning.
Efter lite frukost så planerade vi dagen
Torsdagen bjöd på sol men oxå en hel del blåst så vi gjorde en dagsutflykt söderut till staden Karlsborg och till slut hamnade vi på den stora färsningen.
 
När jag gick en sväng själv medans Nora och Sara kollade en loppis så kom jag o tänka på att jag gick mer rak i ryggen och med bestämda steg. Som om jag marscherade ungefär. Vadå sakna lumpen? :-)
 
På vägen hem stannade vi till vid ett fiskrökeri (ej fis-krökeri) och jag blev imponerad av de monsterhuvuden som hängde vid en bod där. Vilka as till gäddor det måste ha varit. Nedanstående ser ju ut som en krokodil
Efter denna dagsutflykt var den kvinnliga delen av familjen jättetrötta men jag nästan måste planera in saker för att göra för att må bra. Att göra som många andra campare på Tivedens camping gör; läsa böcker och sola fixar jag inte. Sitta och vänta på ingenting är inte heller min kopp av thè. Min rastlöshet är en av de saker som kanske har frestat på denna semester men samtidigt har förhoppningsvis diskutionerna fört oss mer samman. Likaså att föra upp tält tillsammans. Det kräver dialog på ett bra sätt :-)
 
Idag gjorde vi en utflykt med en kanot.
Vi åkte till en närliggande ö och badade, åt mat och räddade fångade djur.
Till vänster i bild ser ni stenar på botten och det är ca 3 meter djupt just här. Då fattar ni hur klart vatten det är i sjön. Vi hittade en liten egen lagun. Inte för att det var sandstrand men ändå
Jag paddlade ut med fenor och cyklop för att kolla lite och hittade först inget intressantare än ett tappat gädd-drag på botten. Sen efter en stund såg jag en tråd, vajer, lina eller motsvarande nere på ca 4-5 meters djup när jag själv snorklade vid ytan. Jag dök ner för att kolla vad det var och såg några kräftburar som hade fullt med både levande och döda kräftor i. Linan mellan dom var alldelse grön av alger så det var inga nyligen nerlagda burar och just det att det även var döda kräftor i burarna bekräftade (ordvits :-)) det.
Efter lite funderande så hämtade jag en kniv och skar upp 3 burar och släppte ut djuren.
Navy seals go sweden
Jag borde ha letat upp alla burarna men jag frös så förbaskat ett 3 fritagningsförsök så jag struntade i resten. Antingen är det tjuvfiske som glömt bort dessa eller så har det helt enkelt lossnat från sina flöten/dunkar/märken för allt låg längs botten utan markeringar. Hoppas jag inte anses som en bov nu men jag tycker jag gjorde rätt och frigav några djur.
 
Nu är vi hemma i lugnets vrå och Nora ville direkt kolla på Ronja Rövardotter. Jag har nu sett den jäkla filmen 700 gånger känns det som.
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback