finbesök av ett proffs

Jag har nån sjuk ådra inom mig att få visa upp staden och dess omgivningar för turister. Jag har en gång tidigare fått visa traktens bästa mtb-stigar för f.d. elitåkaren Oscar Ekstam vilket jag tyckte var kul.
Idag fick jag/vi ett oväntat besök at Team Kalas-åkaren Mattias Wengelin.
Dagens träning
Vid utsatt tid kl 09:00 så samlades inte mindre än 10 åkare för att kolla om våren nått Kilsbergen.
När jag på håll närmade mig "klungan" så undrade jag vem sjuttsingen som hade KALAS-kläder på sig och det var ju krashkungen från Säter, Wengan. Vi började tala om proffstävlingar och hur hans nya 29tums hoj från Merida funkade. Eller mer hur den kändes förstås. Han, som så många andra, talade sig varm över hur det gick bra över stock o sten och han showade förstås med sin teknik :-)

Matthias Wengelin cyklar bakhjul from Johan Fintling on Vimeo.

Detta var en upprepning av den långa enhjulskörning just firat av innan Johan F fick upp kameran.

Trots denna fina teknik som han besitter bjöd han, nästan traditions-enligt när det gäller Wengan, på en liten vurpa. Ja det var inge allvarligt men med tanke på dom stora hjulen och hur liten (ca 15cm) hög jordkant så fattar jag inte hur han kunde flyga över styret :-)

Vi körde upp över Uggleberget och fortsatte sedan mot Rusakulan, ner för bergslagsleden, mot Klockhammar och visade sen att platta Närke inte är så platt och gav han chansen att hänga av oss på grusvägen upp emot Tomasboda.

Det gjorde han! Inte så konstigt då han var yngst i gruppen förstås.

Jag fick frågan om jag hade kunnat följa med i hans tempo uppför när vi alla satt och pustade ut mot väggen vid Kilsbergstugan.

Hahahahaha I wish!

Vi var ju tvugna att visa Kilsbergens guldkort Nr 1 innan vi styrde kosan hemåt. Hela Apelsinstigen. Detta är en slinga som jag kört väldigt många ggr och Wengan har ju aldrig kört den men shit där visade det verkligen sig vilken erfarenhet och teknik det (som sig bör) är på en proffessionell mtb-åkare.

Jag gav nästan allt jag hade utför och höll då jämna steg med Wengan som körde först. Det var kul att se hur han behärskade hojen på en för honom okänd stig.

10 små negerpojkar??

Vi var som sagt 10 st som startade imorse men när proffset hade plågat oss i okänt anatl timmar o minuter så var det 5 st som nådde Mellringe igen. Cykeltvätt och en kort fikabjudning hann vi med (mest för saras skull:-)) Blev ju Gevalia som sloganen säger.

 

På em kom en sms-inbjudan till Malin & Peter för fika. Inte är man så dum så man säger nej till det. Hon känner ju mig så det bjöds på två sorters glass till kaffet. Mycket gott o trevligt.

Sara & jag hade ju sagt att Sara skulle få plugga idag så när hon tog bilen (skrotis) hem så promenerade jag och Noris. Efter några minuter ringde saris och berättade att hon glömt sin hemnyckel så i ca 50 min fick hon vänta i trapphuset istället för att plugga. Så blev det med det.

 

kroppen känns oförskämt pigg efter vårens första långpass. GÖTT!!!

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback