Varm i fejjan men kall överallt
Igår åt jag och Sara ute på ett mysigt ställe. Efter maten fick vi välja valfri kaffedrink. Vi valde Cappuchino after eight. Det var de största cappuchino jag sett.
Det var kallt att cykla till jobbet imorse i minus 20 grader. Nästan lika kallt var det att börja jobba ute vid några små öar i Hjälmaren idag igen. Det tar liksom ett tag för mig att få igång kroppen och det krävs att jag gör något fysiskt. Det räcker inte med bra arbetskläder utan jag måste spetta, gräva, ösa, såga, bära o.s.v. Jag har dessa mornar lidit ganska mkt innan solen börjar värma framåt kl 10 på fm.
Så här såg det ut i morse:
Och när vi lämnade stället kl 15:30 såg det ut så här:
På mitten är det en liten bro för att svanar ska kunna fortsätta ha sin passage där. Det var väl snällt tänkt av beställaren?
Det är några smådetaljer kvar att göra men den där spången tog verkligen form idag. När jag visade bilderna för Sara frågade hon "kan ni sånt där?" och egentligen är väl svaret NEJ men i mitt jobb blir man bra på att lösa problem. Varken jag eller Mats är utbildade snickrare men resultatet blir bra ändå.
I kombination med att jag är sjuk och känner mig varm, så tar solen när vi jobbar där ute så nu känns det som om man har varit på solsemester med ansiktet.
Eller kan det vara att vi äter frukost & lunch framför brasan? Vi värmde våra matlådor på det gamla hederliga sättet idag oxå.
Det är först idag som tankarna om utebliven träning har börjat dyka upp. Inne på dag 4 utan träning och hade det inte varit för Vasaloppet nästa helg kunde det ha kvittat lite men just denna vecka hade jag ju tänkt att köra lite extra mycket skidor. Skit!!!