distans i hög fart

Tidig söndagmorgon. Har smygit ut för att blogga och sen skall jag fixa frukost på sängen till Sara. Hon ville låtsas att hon fyller år idag istället för på tisdag för då skall ju jag jobb och i så fall skulle frukosten på sängen ske kl 05:00. Vad är problemet med det?

Gårdagens träning
distanslöpning med Örebro AIK. En av deras bästa löpare kör efter ett nytt träningsprogram och undrarde om några ville hänga med och testa det under dagens pass. I hans schema stod det följande: 4km lungt, 4 km i 3:55-fart, 12 km i lugn fart (5min/km) sen avslutande 4 km i 3:55 fart.
Jag sa från början att jag INTE skulle hänga med på det. Framförallt inte den första fartökningen för då skulle jag stå som parkerad och få ringa efter taxi med så långt kvar av passet.
Det var en ganska stor grupp löpare som startade från Karlslund. Ca 15 löpare var det. När det blir dags för första ökningen så håller jag mig lugn och låter de "riktiga" löparna öka till 3:55-fart men när de har ca 20-30 meters lucka så tycker jag att det går ju inte så fort för dom. Jag kanske skulle hänga med dom? Det är ju ändå på en jämn grusväg vi springer. Jag ökar upp steglängden och är snart ikapp. Bättre spänna en båge än aldrig försöka men det tar inte lång tid innan jag känner hur benen börjar svida och pulsklockan visade ca96%av maxpuls. Vet inte om jag hängde med i dryga 1 eller 2 km.
Jag droppade den gruppen och väntade in den långsammare.
Det var då det kändes.
Stumma vader som är direkt värdelösa att försöka springa med!!!!!!!!
Det var bra att luckan ner till 2a gruppen var ganska stor så jag fick så pass mkt aktiv vila att jag kunde följa med den iaf.
Vi körde sen ihop i knappt 15 km innan jag skarvade på lite. Jag hade inte min GPS med mig men på ett ställe där det kändes behagligt frågade jag om tempot och då körde vi i 4:30-fart vilket motsvarar milen på 45 min. Tänk att det känns behagligt. Tänk om jag fortsätter med dessa distanspass. De har liksom aldrig funnits i min träning tidigare så det kommer nog att göra grym skillnad nästa säsong.
När jag körde själv de sista kilometrarna så försökte jag hålle ett högt tempo och ibland ansamlade jag för mkt syra och fick slå av på farten. Benen (framförallt alla muskelfästena runt knäna) kändes ordentligt trötta på slutet. Detta pass tog mycket mer än det förra distanspasset som var längre
.
Jag fick ihop ca 25 km igår och nu på förmiddagen skall jag o jobbarkompismats köra nåt kortare och hårt pass.
Efter träningen igår besökte vi kaoset Marieberg. Inomhus var det ganska okej men vad korkade vi människor blir när vi sätter oss bakom ratten på en bil. Det var mörkt, regningt och mkt folk i rörelse. Ändå kör många fort på parkeringarna. Man tänker inte längre än vad motorhuven räcker. Att man kanske inte ska täppa alla luckor för då kan inte nästa bil svänga dit eller hit och då låser man hela kön osv. osv.
Jag löste de sista klapparna iaf för jag visste vad jag skulle ha. Efter några timmar kom en våg av panikhunger efter löpningen. Detta fick lösas med en proteinshake och mcdonalds-mat :-)
Nu skall jag lämna er men jag vill först bjuda på ett grymt band som kommer att spela Rockstad Falun nästa år. Nej då. Jag längtar inte alls dit. Hur kan du tro det??
Detta band har spelats åtskilliga ggr i klubblokalen.
Tjing. Glöm inte att gratta Sara på tisdag när hon fyller 21.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback