Säger som Jens Voight
Då så är vår längtan snart mättad. Vi har nu köpt tågbiljetter till Åre tur och retur. För mig och sara kostar det 1069 kr. Totalt. Det får man nog säga är billigt. Boende är bokat oxå. Ett problem som är kvar att lösa blir transport till och från tävlingsplatsen som inte är i själv Åre.
Sen ska vi anmäla oss till fjällmaran oxå..
Racerapport
Gosse jag hade sett fram emot Kinnekulleloppet. Trodde in i det längsta att min relativt låga vikt och syreupptag skulle gynna mig men ack så fel jag hade. Redan under uppvärmningen kändes det inte okej. Kände mig seg och slö men sånt där kan vara missvisande så jag startade med gott mod ändå. Vi skulle köra uppför Kinnekulle 7 gånger och de tre första kändes okej trots att jag led av växelkrångel. Något som dök upp under själva tävlingen för vid uppvärmnningen funkade de klockrent.
Jag märkte att jag fick svårare och svårare att hävda mig i backen och med 3 varv kvar var det på gnällen att jag lyckades gå med i huvudgruppen. Nere på platten slog farten av och jag "gled" upp i spets och trampade på i ca 35-37 km/h. Då upptäcker jag att ingen lägger sig på mitt hjul utan långsamt växer gapet. 10 meter blir snabbt 40 meter. När jag ensam glider iväg med 60 meters lucka börjar jag trycka på lite och tänker att de kan få slita lite för att gå ikapp. Om hela klungan hade börjat jaga så hade jag direkt slagit av på farten gå oddset 1-50 inte är så lyckat men jag blir nästan glad då jag ser att endast 2 stycken har stuckit loss från klungan. Vi 3 jagar sen ikapp en ensam solocyklist så med 4 motiverade, men endast 3 starka, cyklister skaffar vi ett avstånd på 1 minut till klungan med två varv kvar. Har ni sett filmen overcoming så förstår ni dagens rubrik. Helt plötsligt satt man där i en utbrytning. Högst oplanerat. Den klättringen med mina 3 ryttare gör ont från första höjdmetern i benen. Jag orkar inte följa dem och blir ikapp körd av huvudfältet och nere på platten för näst sista gången sitter jag och sover längst bak när det börjar gasas så jag åker av och kör sista varvet med en liten "gruppetto" på sex man.
Placeringen är oviktig för mig idag och klubbens starkaste man blev Andreas W som följde med huvudgruppen hela racet och slutade nog runt en 15e plats.
Har fortfarande ont i musklerna här hemma och är lite besviken på min egna prestation. Jag trodde mer av mig själv men som vanligt har man fått ett grymt träningspass.
Imorgon väntas en massa jobb sen vuxenträningen i mtb.
Sen ska vi anmäla oss till fjällmaran oxå..
Racerapport
Gosse jag hade sett fram emot Kinnekulleloppet. Trodde in i det längsta att min relativt låga vikt och syreupptag skulle gynna mig men ack så fel jag hade. Redan under uppvärmningen kändes det inte okej. Kände mig seg och slö men sånt där kan vara missvisande så jag startade med gott mod ändå. Vi skulle köra uppför Kinnekulle 7 gånger och de tre första kändes okej trots att jag led av växelkrångel. Något som dök upp under själva tävlingen för vid uppvärmnningen funkade de klockrent.
Jag märkte att jag fick svårare och svårare att hävda mig i backen och med 3 varv kvar var det på gnällen att jag lyckades gå med i huvudgruppen. Nere på platten slog farten av och jag "gled" upp i spets och trampade på i ca 35-37 km/h. Då upptäcker jag att ingen lägger sig på mitt hjul utan långsamt växer gapet. 10 meter blir snabbt 40 meter. När jag ensam glider iväg med 60 meters lucka börjar jag trycka på lite och tänker att de kan få slita lite för att gå ikapp. Om hela klungan hade börjat jaga så hade jag direkt slagit av på farten gå oddset 1-50 inte är så lyckat men jag blir nästan glad då jag ser att endast 2 stycken har stuckit loss från klungan. Vi 3 jagar sen ikapp en ensam solocyklist så med 4 motiverade, men endast 3 starka, cyklister skaffar vi ett avstånd på 1 minut till klungan med två varv kvar. Har ni sett filmen overcoming så förstår ni dagens rubrik. Helt plötsligt satt man där i en utbrytning. Högst oplanerat. Den klättringen med mina 3 ryttare gör ont från första höjdmetern i benen. Jag orkar inte följa dem och blir ikapp körd av huvudfältet och nere på platten för näst sista gången sitter jag och sover längst bak när det börjar gasas så jag åker av och kör sista varvet med en liten "gruppetto" på sex man.
Placeringen är oviktig för mig idag och klubbens starkaste man blev Andreas W som följde med huvudgruppen hela racet och slutade nog runt en 15e plats.
Har fortfarande ont i musklerna här hemma och är lite besviken på min egna prestation. Jag trodde mer av mig själv men som vanligt har man fått ett grymt träningspass.
Imorgon väntas en massa jobb sen vuxenträningen i mtb.
Kommentarer
Trackback