Det är på landet det händer.


Utsikten från farsans hus. Det var i den skittäta skogen till vänster jag har dragit fram vedlängder från det som farsan har gallrat.
Skulle jag sammanfatta allt så skulle det bli ett skitlångt inlägg så jag skippar allt utförligt.
Trampade till Pålsboda igår och under färden ringde chefen och sa att jag åtminstonde kunna kompa ut på måndag oxå. Kanske hela nästa vecka vilket är beroende på väderleken. Både skönt och dåligt på samma gång. Jag har ju länge sett fram emot att ha mycket komptimmar som skulle betala mitt nya vevparti :-( Får se hur det blir nu...

Väl i Pålsboda så blev det en hel del hälsande på gamla ansikten. Gamla lärare, fotbollstränare, min gamla granne Stefan m.fl. Kul, men det skapar en lite konstig känsla inombord då man ofta får höra att " ja, man brukar ju läsa om dig i tidningen ibland"  Tycker det är lite konstigt då rapporteringen om cykel i NA inte är något att skryta med.
I gårdagens NA stod det förresten om att en i lada utanför Hjortkvarn hade polisen gjort ett cannabistillslag. Idag cyklade jag förbi just den ladan och spanade på polisbanden som var snurrade runt hela ladan.
Fick idag höra om en begravning i P-boda där det hade kommit så många MC-cyklister från ett gäng så plisen kom med pikè-styrkan. Coolt! Det är på landet det händer.
Farsan berättade att radio Östergötland har varje dag ringt till en viss jesper från kolmården som har varit på cyketräningsläger (farsan trodde det var i Spanien nånstans) och Jesper har även nämt en viss Niclas. Vi tävlingscyklister gissar nog vilka dessa två är. Radion har haft som tema att ha veckorapportering från en och samma person.
Körde ju cykeln hem idag från Kattala, ca 1,5 km från gränsen till östergötland. Började tidigt med högintensiva intervaller så man fick fram det där snygga öppna gapet med aningens slem hängande vid mungipan. Körde lite olika längder beroende hur terrängen såg ut men fick ihop ca 20-23 minuter i rätt zon iaf. Efter det så blev det att pressa på helt enkelt. Från Ekeby och hem var jag aldrig under 30 km/h utan mosade på för att få trötta ben och nu flera timmar efteråt kan jag säga att jag lyckades.
Väl hemma frågade jag Sara en ledande fråga. Om jag fick bjuda henne på Vardagrummet. Pasta Fajitas är en vinnande rätt där.
Nu väntar lite matkoma i soffan med Milan-san remo på datorn. Ännu mera vila inför kvällens Star wars 3 på tv. Den enda i serien jag inte har sett.

Hej så länge tockisar ( Vi i örebro län är näst tjockast i hela landet enligt ny undersökning. Andra plats är inte så illa.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback