cykelola

 
Någon har sagt det tidigare, det är något särskilt med foton i motljus. Detta är över min arbetsplats. Risig va?
Det var en kombination av rutin och tur att jag planerade in en lätt träningsvecka med tung arbetsstart.

För att svara (igen) på några som undrar över min punkt "detta gläds jag åt just nu" så kan jag bara säga att den är borta, kaput, finito för sedan förra måndagens tre glädjebesked på ca 30 minuter så finns det just nu inget som kan toppa det. Vad dessa tre besked var vet bara en del men jag har inte offentlig gjort bomben än. Det kommer.
Jag kan däremot starta en annan punkt och det är Dagens svarta miss i hemmet-punkt. Får se om detta blir en följetong eller inte men det finns en sak som är väldigt irriterande i hemmet. Tänk dig följande cenario: Du har suttit på toaletten och gjort Nr.2, kanske läst senaste numret av Kadens samtidigt och allt är frid och fröjd ända tills du sträcker dig efter papper och upptäcker att någon har tagit det sista utan att byta till en ny rulle. Åhh jag vet inte hur många gånger jag har sagt till Tina om att detta är, om ett litet, men dock ett problem. Det resulterar inte bara i ett omständigt byte av rulle utan oxå en pinsam, ank-liknande gång med byxorna vid fötterna ner till källarförrådet och hämta en ny rulle. (OK, det sista var en lögn) Igår när detta lilla I-landsproblem dök upp så ville jag ge Tina en liten pik för hennes miss så jag lade den tomma rullen under hennes kudde. Jag har fortfarande inte hört någon kommentar....

Denna vecka startade med två vilodagar i träningsschemat men idag var det 1 timmes jogg men jag kortade det till 58 min och hoppas att det inte var just den latheten som gör att jag missar SM-guldet även i år. Skönt komplement det där med att jogga. Man hinner iofs inte så långt jämnfört med cykel men det känns så gott i hela kroppen både under och efter träningen. Imorgon väntas det långa intervaller runt tröskelpuls i klubblokalen och jag hoppas att det kommer att kännas lika bra. Även fast det nu har varit väldigt lugnt med träningen så är kroppen jättetrött. Åtminstonde överkroppen.

 Det vackra vädret och den underbara utsikten varje dag gör detta jobb härligt. Att gå med röjsåg är ju oxå kul men det är tusan så jobbigt efter några timmar. Som synes i den högra kanten på bilden bakom vassdungen så är det väldigt, väldigt tätt jämnfört med t.ex mitten på bilden där vi har röjt. Att sedan få bytas av med jobbarkompisen för att dra, slita, svära och kasta ihop allt ris till högar är inte direkt återhämtning, man slipper bara bärselens tryck på axlarna för en stund. Tror att risdragningen aktiverar minst lika många muskelgrupper som längskidåkning för man blir helt matt i exakt hela kroppen efter en arbetsdag. Jag tror även detta är väldigt mycket mental träning för humöret. En slags tolleransträning mot ilska för när man går där och drar riset så händer det ungefär 1-2 gånger i timmen att man får en pisksnärt över ansiktet av citat  " j-vla gren jävel far åt h-lvetes gren"  Den första smällen varje dag är irriterande men sedan accepterar man det mer och mer. Likadant är det över fallande sly i huvet, trampa snett på alla (idiotiska) stubbar samt det regniga vädret igår & idag.

Istället för att göra ett mastodont-inlägg så sparar jag berättelsen om vår kojja som vi har fått till arbetsplatsen. Eftersom vi har jobb i minst 2 veckor ca 3 mil utanför stan så fick vi ett mindre hus....

"Hur ser du att en bil kommer från japan? En rishög"

Ciao vesuvio!