morgonpace

186116-45Ja så här låg jag för bara 15 minuter sedan men det  var benen som knådas, eller mera ströks lätt för de värker så. Självförvållat men vad underkastar man sig inte för att försöka bli en bra cyklist.

Jag cyklar till och från mitt jobb. Starta kl. 06:00 på morgonen och resan dit tar 15-20 minuter beroende på vindar, benstatus och arbetslust. Den sista gatan som själva jobbet ligger i slutet på är 400-500 meter lång och spikrak. I torsdags morse kom jag runt den sista kröken och då startade en lastbil precis framför mig. I med en extra växel och in bakom på en gång resulterade i personbästa på den där rakan samt ett nöjt inre för några timmar.

En anledning till min kroppsliga smärta är mitt gymbesök i fredags där jag gjorde precis de övningar jag brukar köra men träningsvärken gjorde sig kraftigt påmind imorse när jag ojjade mig ur sängen. Förresten kom det fram en tjej på gymet, som jag bara känner igen till ansiktet via arbetslivet, och sa " Hej, dig håller jag koll på via din hemsida. Den ligger uppe ganska ofta på datorn där hemma". Rätt svarslös sa jag bara ett- jaha innan hon fortsatte "ja du känner nog min pojkvän o han läser den flitigt."  Nu vet jag det M. Käll. Det ryktas även om att ni fortfarande tränar flitigt så det vore väl själva f-n om ni inte tar chansen nästa år och prövar ett långlopp.
Trots smärtan så beslutade jag mig för ett distanspass idag då det var länge sen nu och Lindesbergssvängen är ju så fin. 4h 33 minuter känns som det dubbla när man är själv men samtidigt blir det mycket funderande och världsproblemslösande. Rätt härligt att åka och kolla på den gröna naturen o sen reflektera över att det är den 8e december. Fick även hammarn på vägen hem med 14 km kvar men den hölls sig ändå på en hyffsad nivå. Så där lite lagom seg i bollen, små små balanssvårigheter och när jag såg utkanten av Örebro tänkte jag att jag kunde även tömma det sista så jag försökte lägga in några korta intervaller som måste ha sett jättelöjliga ut. Som små kaninryck på min tunga vinterhoj. Ställde mig upp, tryckte till några gånger sen ner i koma-fart igen.
Efter dessa två dagar känner jag verkligen att en liten schemaändring är på sin plats. Istället för intervaller imorgon blir det ett lungt distanspass och sen "kostar" jag på mig 2 hela vilodagar nästa vecka (om jag inte känner mig för tjock.)

Nu väntas mat o godis. (frukt är oxå godis)

Kommentarer
Postat av: M Käll

Haha det där med tränar flitigt skulle jag nog inte skriva under på. Men det står ju att läsa på internet så då måste det ju vara sant...

Lycka till med träningen!

2007-12-11 @ 10:45:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback